Svenåkes anfäder

Vikingar - min släktsaga

 

 

Anna Roaldsdotters vikingaanor (med bl.a. TV-serien "Vikings" Jarl Ragnar Lodbrok)

Ett försök till en släktsaga i många generationer, som startar med Anna Roaldsdotter, och som
slutar i vikingatiden på 200-talet. Vad kan hänföras till saga och vad är verklighet i dessa mina
anor?

Jag har valt att kalla den här presentationen för en släktsaga, då flera av mina anor i denna saga
är osäkra. Det beror på att källmaterialet varit begränsat till de källor jag förtecknat, och dom
har inte alltid varit samstämmiga. Flera av anorna ska alltså betraktas som rena teorier.
Observera också att många av personernas levnadstid bara bygger på min egen beräkning av
årtalen. Det kan innebära att såväl födelse- som dödsår kan slå fel på många år. För att
använda skidskyttespråk så förekommer det nog en del bra träffar i sagan, men det kan nog bli straffrundor också!

Proband
Anna Roaldsdotter. Född 1603-04-25. (Far I:1, Mor I:2)

Gift 1626 med Olaus Petri Drake. Kyrkoherde. Född 1599. Död 1658.

Barn:
Roald Olai Drake, född 1627 i Berge, Brunflo (Z), död 1687 i Lit (Z).
Kyrkoherde. Gift med Anna Klockhoff, född i Lit,Z.

Johan Olai Drake, född 1630 ca i Berge, Brunflo (Z,) död 1693-11-11 i Berg (Z).
Gift 1670 med Margareta Jönsdotter Hofverberg, född 1645-10-24 i Berg (Z),
död 1708-04-24 i Stenhammar, Berg (Z).

Henrik Olai Drake, född 1633 i Berge, Brunflo (Z), död 1726 i Landsom, Myssjö (Z). Kyrkoherde. Gift med Maria Blix, född i Hede,Z, död i Landsom, Myssjö (Z).

Hans Olai Drake, född 1634 i Berge, Brunflo (Z), död 1701-12-28 i Oviken (Z).
Kyrkoherde. Gift med Elsa Embdeman, född 1642 i Oppdalen, Norge, död i Oviken (Z). Karin Olovsdotter, se ana 21.

Anders Olai Drake, född i Berge, Brunflo (Z), död 1700 i Grönviken, Näs (Z).
Länsman. Gift med Ingrid Frestadius, född 1650 i Hede (Z), död 1722 i
Hissmon, Rödön (Z).

Brita Drake, född i Berge, Brunflo (Z), död före 1715 i Fägre (R). Gift med Nils Curry Treffenberg, född 1637, död ca 1705 i Holmen, Fägre (R). Överstelöjtnant.

Per Olovsson Drake, född i Berge, Brunflo,Z, död i Berge, Brunflo (Z). Hemmansägare.
Gift med Elisabet Klasdotter. Kyrkoherde i Brunflo 1629-58 och prost över Jämtland och Härjedalen "Han har ägt hela Lund, som tillförne var 3 gårdar, dem han gjort till
en - stora byggningar uppfört. I hans tid stod ett stort slag mellan danska och svenska partier mellan Bodal och Hälle, varuti danskarna blevo slagna och en del levande uppbrända." Hade sex söner av vilka 4 blevo pastorer. De bägge andra sönerna voro civilbetjänter, en var länsman i Oviken. Prostens contrefait sitter här i kyrkan på norra kortgaveln (Var finns det nu?)" ur Brunfloboken, Matts Ling, Östersund 1924.

                                 Barn:
   Hans Olai Drake. Kyrkoherde. Född 1634. Död 1701-12-28. Drake Hans
     Olofsson (1634–1701), kyrkoherde i Oviken, 1688–97. Sköld: En
     drake. Eder 14, 26. [En son adlad von Drake 1720 med annat
     drakvapen.]
      Barn: Olaus Hansson Drake f: 1658 i Lit, Z Anna Hansdotter Drake
     f: 15 DEC 1670 i Oviken, Z Mätta Drake f: 1677 i Oviken, Z Anders
     Hansson Drake f: 5 MAY 1682 i Oviken, Z Barbara Drake f: Okän i
     Oviken, Z
   Karin Olovsdotter.


----------------------------- Generation I -----------------------------

I:1 f
Roald Andersson Alstadhaug. Sockenpräst. Född ca 1573. Död 1628. 
(Barn Proband, Far II:1, Mor II:2)

Gift 1598 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gunhild Roaldsdotter
   Anna Roaldsdotter. Född 1603-04-25. (Se Proband).
   Anders Roaldsen Blich
   Marith Roaldsdotter
   Inger Roaldsdotter
   Elen Roaldsdotter

I:2 m
Ellen Hansdatter Trygge. Född ca 1578. Död efter 1616. (Barn Proband,
Far II:3, Mor II:4)

Gift 1598 med föregående ana.

---------------------------- Generation II  ----------------------------

II:1 ff
Anders Eriksen Alstadhaug. Storbonde, länsman, kyrkoskrivare. Död
1606-06-26. (Barn I:1, Far III:1, Mor III:2)

Gift 1560 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Roald Andersson Alstadhaug. Född ca 1573. Död 1628. (Se I:1).
   Henrich Andersson Astadhaug

II:2 fm
Gunnil/Gunhild Roaldsdatter Salthamar. Född ca 1523 eller 1535. Död
1577-10-24. (Barn I:1, Far III:3)

Gift 1560 med föregående ana.

II:3 mf
Hans Johansen Trygge. Sockenpräst. Född före 1550. Död före 1599-07-18. (Barn I:2, Far III:5, Mor III:6)

Gift 1:o före 1578 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ellen Hansdatter Trygge. Född ca 1578. Död efter 1616. (Se I:2).
  
Gift 2:o 1580 med Ellen Cristoffersdatter.
         
                                Barn:                 
   Anna Hansdatter. Född ca 1580.
   Berit Hansdatter. Född ca 1582.
   Inger Hansdatter. Född 1584. Död 1656.
   Johan Hansen. Född 1586.
   Cornelius Hansen. Född 1588.

II:4 mm
Anne Hansdatter Helsing. Född ca 1555. Död efter 1580. (Barn I:2, Far
III:7, Mor III:8)

Gift före 1578 med föregående ana.


---------------------------- Generation III ----------------------------

III:1 ff f
Erik Andersen Aaboe. Länsman. Född. Död 1566. Rymde till Norge (N) från
Åbo, Finland (SF), där han var borgare. (Barn II:1)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Anders Eriksen Alstadhaug. Född. Död 1606-06-26. (Se II:1).

III:2 ff m
Marit Bielke. Född ca 1535. Död 1566.
Källor 1) http://www.ohrnell.net/Anor/slaktframeset.htm (Barn II:1, Far IV:3, Mor
IV:4)

Gift med föregående ana.

III:3 fm f
Roald Salthamar. (Barn II:2)

Gift

                                  Barn:
   Gunnil/Gunhild Roaldsdatter Salthamar. Född ca 1523 eller 1535. Död
     1577-10-24. (Se II:2).

III:5 mf f
Johan Trygge. Född ca 1510. (Barn II:3)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Hans Johansen Trygge. Född före 1550. Död före 1599-07-18. (Se II:3).

III:6 mf m
K Halvardsdatter. Född ca 1520. (Barn II:3, Far IV:11)

Gift med föregående ana.

III:7 mm f
Hans Helsing. Rådman i Trondheim, Norge (N). Född ca 1520. Död före
1599. (Barn II:4)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Anne Hansdatter Helsing. Född ca 1555. Död efter 1580. (Se II:4).

III:8 mm m
Annichen. (Barn II:4)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation IV  ----------------------------

IV:3 ff mf
Jens Thillufsen Bielke. Var länsherre i Jämtland (Z). Född ca 1510. Död
1559-10-14. En gammal dansk-norsk släkt, urprungligen skånsk adelssläkt,
kanske densamma som Litle. Den förste med säkerhet kände stamfadern var
en Josef Andersen i Gyllarp, levande på 1450-talet. Ätten, vars norska
förbindelser upphörde efter 1686, då stamgodset Östråt såldes,
utslocknade 1868 på manssidan och 1900 på spinnsidan.¶
 Jens Tillufsen-Bjelke for vid mitten av 1500-talet till Norge och
äktade där Lucie Gyldenlöve, dotter till den namnkunniga fru Ingerd till
Östråt/Austrått (vid Trondheim i Norge). Lucie och hennes moder
drunknade 1555 på en segeltur och Tillufsen-Bjelke ärvde därefter nämnda
gods.
 Reformationen 1536 gav unga adelsmän från Skåne och Danmark
maktpositioner i Norge. Jens Tillufsen-Bielke från Hunnestad var en av
dessa. Han gifte sig med en befläckad adelsdam vilken har gått till
historien med sitt tragiska kärleksöde med en annan dansk adelsman. Bla
a har det uppsatts en opera efter deras, Niels Lykke och Lucie
Gyldenlöves, öde under 1500-talets Norge.
 Jens Thillufsen Bielke, - 1559, Austrått. Släkten Bielke verkar närmast
ha hört hemma i Skåne, där den är mycket gammal och utan tvivel identisk
med släkterna Galen, Litle och flera där likadant förde de två bjälkarna
i vapnet och hörde till Hvide-ättens ättlingar. Av denna släkt skrivs
Thilluf Josephsen 1492-1504 till Gyllerup och Hunnestad och hade med sin
hustru, Gunhild Ovesdatter Bing, sonen Jens, som förmodligen är född
runt sekelskiftet 1500. Han nämns första gången året 1534, då han var i
den utvalde ärkebiskop i Lund Torben Billes tjänst. 1536 skrev han under
kung Christian III:s recess. 1537 kom han till Norge med hr Truid
Ulfstand och Christoffer Hvitfeldt, av vilka han för sina tjänsters
skull förlänades med Holms kloster, vilket dock snart blev utbytt med
Tuteröens kloster, vilket han behöll till 1556. 1542 blev han också
förlänad med Jämtland, som han hade till sin död. Inte långt efter sin

 

 

ankomst till Norge blev Jens T. gift med en dotter av den kända Fru
Ingerd Ottesdatter (Römer) till Austrått vid Trondheim, vilken levde som
änka efter Rikshovmästaren Hr Niels Henriksen (Gyldenlöve). Jens
Thillufsens hustru hette Lucie Nielsdatter Gyldenlöve och skulle några
år tidigare ha äktat sin svåger Niels Lykke, med vilken hon fick en son.
Äktenskapet hindrades emellertid av hennes familj som stridande mot den
katolska kyrkans bestämmelser, som betraktade förhållandet som kätteri
och blodskam, en anklagelse som ändrades något efter reformationen utan
dock någon större verkan. Det är förmodligen av denna anledning att Jens
Bileke och Lucie Gyldenlöve fick kungligt skyddsbrev för sig och sina
barn, samt fribrev för allt tilltal som kungen kunde ha till dem. Liksom
de 1552 fick kunglig stadsfästelse på Fru Ingerds brev angående tionde-
och fjerdingsgåvor till dem efter Norges lag av gods och pengar efter
fader och moder, samt angående Austråtts gård och gods i Örjens
prästegäld, som Fru Ingerd redan flera år tidigare hade skänkt till dem.
Redan året 1540 skrev sig Jens T. till Austrått och detta gods blev kvar
i familjen så länge som de uppehöll sig i Norge, där de under 1600-talet
var landets ansenligaste släkt. 1550 skänkte Jens T. och hans hustru ett
”spands leje” i gården Hellem i Stördalen till underhåll för fattiga i
Trondheims hospital. Fru Lucie omkom tillsammans med sin mor och en
dotter vid en förlist på Sövdefjorden på Söndmöre året 1555. Jens
Thillufsen dog under ett uppehåll i Köpenhamn 14 oktober 1559 efter att
några dagar tidigare erhållit flera kungliga utmärkelser. Han blev
begravd i Nicolai kyrka i Köpenhamn. Det ryktas att Jens T, året 1540
dräpte Kanikern i Trondheim Jens Olufsen Bratt. Eftersom Bratt dog först
1548 är detta rykte osäkert, i så fall har händelsen ägt rum senare.
Källor: www.runeberg.org - Dansk biografisk lexikon
 Läs mer: http://oddso.nvg.org/nsh/t-austraatt.html
 http://runeberg.org/nfbc/0302.html
 http://www.hunnestad.org/3f73bb5b-41e8-4ac3-9f1d-76d52e106c2e-29.html
 Per Nermo [nermo@online.no] e-mail 7/1-2001
 (Barn III:2, Far V:5, Mor V:6)

Gift ca 1539 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Marit Bielke. Född ca 1535. Död 1566. (Se III:2).

IV:4 ff mm
Lucie Nielsdatter Gyldenlöve. Född ca 1510 - 1515. Död 1555. Fru Lucie
omkom tillsammans med sin mor och en dotter vid en förlist på
Sövdefjorden på Söndmöre året 1555. (Barn III:2, Far V:7, Mor V:8)

Gift ca 1539 med föregående ana.

IV:11 mf mf
Knight Halvard Engelbrektsson. Född ca 1480. (Barn III:6, Far V:21, Mor
V:22)

Gift

                                 Barn:
   K Halvardsdatter. Född ca 1520. (Se III:6).


----------------------------- Generation V -----------------------------

V:5 ff mf f
Tilluf Josephsen-Bielke. Tilluf Bielke var gift med Gunhild Ovesdotter
Bing, hon var dotter till Ove Bing på Dybäck, Vemmenhögs h. Tilluf hade
minst fyra syskon; Anders Josephsen Bielke skrev sig till Bellinge,
Sönder Kirkeby på Falster och namnet Falster ingår därefter som ett
tillägg på namnet Bielke på denna gren. Anders Bielke-Falsters söner är
kända eftersom de processade om arvslotter på gårdarna Gyllerup
(Ingelstad h.) och Hunnestad. Sonen till Tilluf Bielke och Gunhild Bing

 

 

hette Jens Tillufsen Bielke född c:a 1500, denne var en av 43 ”menige
Adell og Ridderskaff udi Schone, Halland och Blegindt” som svurit
trohetsed till Christian III år 1536 på Rigsdags-Recessen på Köpenhamns
slott. Den som tog över Hunnestad efter Tilluf Bielke var systern Bente
Josephsdatter Bielke. Bente var gift med en Jacob Kyrning Myre som nämns
i olika dokument 1533 – 1541. Jacob Myre var en Rideman – en sorts
kronans budbärare att förmedla kungliga beslut. Adeln och ridderskapet
gjorde en förlikning med Borgmästare och Rådh i Lund 1539 på Christian
III vägnar. I denna förlikning fanns Jacob Myre till Haenedstedt
(Hunnestad) med bland ridderskapet. Deras son Jens Myre nämns bland de
stupade i slaget under nordiska sjuårskriget vid Axtorna, Faurås h i
Halland den 20 oktober 1565 (Barn IV:3, Far VI:9, Mor VI:10)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Jens Thillufsen Bielke. Född ca 1510. Död 1559-10-14. (Se IV:3).

V:6 ff mf m
Gunhild Ovesdatter Bing. (Barn IV:3, Far VI:11, Mor VI:12)

Gift med föregående ana.

V:7 ff mm f
Nils Henriksen Gyldenlöve. Rikshovmästare. Född. (Barn IV:4)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Lucie Nielsdatter Gyldenlöve. Född ca 1510 - 1515. Död 1555. (Se
     IV:4).

V:8 ff mm m
Ingerd/Inger Ottesdatter Römer. Född. (Barn IV:4, Far VI:15, Mor VI:16)

Gift med föregående ana.

V:21 mf mf f
Engelbrekt Eriksson Rustung till Helle. Född ca 1450. Engelbrekt blev
möjligen adlad av Kung Christian I. (Barn IV:11)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Knight Halvard Engelbrektsson. Född ca 1480. (Se IV:11).

V:22 mf mf m
Margrethe Oeden. (Barn IV:11, Far VI:43)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation VI  ----------------------------

VI:9 ff mf ff
Joseph Andersen-Bielke. Adeln på Hunnestad har beskrivits som lågadel,
men Joseph Andersen Bielke hade enligt Danmarks Adels årsbok anor till
riddarsläkterna Hak, Galen, Erlandsen, och till självaste Skjalm Hvide.
Joseph Andersen Bielke nämns i första hand skriven till Gyllerup
(troligen Ingelstad h.). Joseph Andersen Bielke var gift med en Kirsten
Splid. Sonen Tilluf Josephsen Bielke skrev sig även han både till
Gyllerup och till Hunnestad år 1496 (Barn V:5)

Gift med efterföljande ana.

 

 


                                 Barn:
   Tilluf Josephsen-Bielke. (Se V:5).

VI:10 ff mf fm
Kirsten Splid. (Barn V:5)

Gift med föregående ana.

VI:11 ff mf mf
Ove Bing. Bosatt i Dybäck, Vemmenhögs härad. (Barn V:6)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gunhild Ovesdatter Bing. (Se V:6).

VI:12 ff mf mm
Christence/Christine Aagesdatter Sparre. (Barn V:6, Far VII:23, Mor
VII:24)

Gift med föregående ana.

VI:15 ff mm mf
Otte Matson Römer. Född 1437. Död 1512. (Barn V:8)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ingerd/Inger Ottesdatter Römer. Född. (Se V:8).

VI:16 ff mm mm
Ingeborg Lydesdotter Struds. (Barn V:8)

Gift med föregående ana.

VI:43 mf mf mf
Biercheland. Biskop. (Barn V:22)

Gift

                                 Barn:
   Margrethe Oeden. (Se V:22).


---------------------------- Generation VII ----------------------------

VII:23 ff mf mm f
Aage Tullesen Sparre av Skaane. Död 1485.
http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~corpusnobiliorum/0000022.html
 Sparre av Skaane The DAA 1917 states that the line begins with a Tulle
Aagesen, supposedly mentioned 1287, who had issue a son Vogn Tullesen
til Klogerup, who had issue as follows: 1. Tulle Vognsen, known 1357. 2.
Hr. Karl Vognsen. 3. Hr. Jon Vongnsen [whose supposed issue is recounted
above in part 1]. 4. Hr. True Vognsen. 4.1. Tulle Truesen. 4.1.1. Tyge
Tullesen, known 1365-1387. 4.1.1.1. Tulle Tygesen, died after 1447,
married Christence Henriksdatter (Ulfstand). 4.1.1.1.1. Jep Tullesen,
died after 25 November 1484, married Elsof Henningsdatter Meinstorf til
Skurup (died after 30 March 1505). 4.1.1.1.1.1. Tord Jepsen til
Lyngbygaard, killed 1513 by Niels Brahe, married Berete Johansdatter
Moltke til Lyngbygaard. 4.1.1.1.1.1.1. Jep Tordsen Sparre til
Lyngbygaard, died before 6 June 1562 at Lybæk, married 21 November 1561
to his cook, the maid Johanna Schmedes (died after 1566).
4.1.1.1.1.1.1.1. Hektor Sparre, died after 1566. 4.1.1.1.1.2. Hr. Oluf
Jepsen til Skurup, died 1516. 4.1.1.1.1.3. Hr. Aage Jepsen Sparre, died
about April 1540. 4.1.1.1.1.4. Hr. Mourids Jepsen Sparre til Skurup,

 

 

died 1 January 1534, buried Lund cathedral, married 1stly Karine
Pedersdatter Høg (Banner); married 2ndly Ide Thomesdatter Lange (died
after 1538). 4.1.1.1.1.4.1. *by 1* Jakob Sparre til Svanholm, died 16
January 1573 at Svanholm, buried Skurup church, married 1stly 1 February
1540 Clara Andersdatter Bille (died 14 June 1560); married 2ndly
Margrethe Axelsdatter Urup (died after 13 January 1583).
4.1.1.1.1.4.1.1. *by 1* Anders Sparre, died young. 4.1.1.1.1.4.1.2. *by
1* Gabriel Sparre til Svanholm, born 3 August 1549 at Svanholm, died 16
May 1601 at Gundestrup, buried Skurup church, married 1574 to Lisbet
Turesdatter Trolle til Knabstrup (died 2 January 1611 at Svanholm,
buried Skurup church). 4.1.1.1.1.4.1.2.1. a son, died young.
4.1.1.1.1.4.1.2.2. a son, died young. 4.1.1.1.1.4.1.2.3. Kirsten,
married 1616 at Kjøge to Falk Mogensen Gøye (died before 1623).
4.1.1.1.1.4.2. Anne, died suddenly 1 August 1564, married 1553 Hr. Mogen
Gyldenstierne til Stiernholm (born 1485, died 8 October 1569 at
Copenhagen, buried 6 March 1570 at the Church of Our Lady, Copenhagen).
4.1.1.1.1.4.3. Gabriel Sparre, died young. 4.1.1.1.1.5. Birgitte.
4.1.1.1.1.6. Christence, died before 1517, married Claus Ludvigsen
Rosenkrantz til Palsgaard (died after 1503). 4.1.1.1.1.7. Anne, died
before 1528, married Axel Gødiksen Gere til Gunderslev (died after
1510). 4.1.1.1.2. Aage Tullesen til Hageløs, died after 1459, married
Metter Nielsdatter (Banner). 4.1.1.1.2.1. Ove Aagesen, known 1484.
4.1.1.1.2.2. Hr. Henrik Aagesen Sparre til Klogerup, died after 22 July
1532, married Kirsten Knudsdatter (Has). 4.1.1.1.2.2.1. Knud Sparre til
Klogerup, died before 16 May 1568, married 1538 Anne Andersdatter Bille
(died 1551 at Klogerup, buried Lund cathedral). 4.1.1.1.2.2.1.1. Henrik
Sparre, known 1568. 4.1.1.1.2.2.1.2. Hans Sparre til Klogerup, died
1587, married Dorte Hansdatter Ahlefeldt (died after 28 April 1607).
4.1.1.1.2.2.1.2.1. Edel, born 9 November 1581 at Copenhagen, died 1599
at Barselseng, buried 11 December 1599, married 18 June 1598 at
Copenhagen the German Arent Spar von Grinden-Lichtenfeldt (she became
the mother of the German fieldmarshal Otto Christoph Spar).
4.1.1.1.2.2.1.2.2. Kirsten, died 1618, married 25 August 1594 at
Klogerup to Peder Madsen Laxmand til Frøslev (died after 28 April 1611).
4.1.1.1.2.2.1.2.3. Clara, died 1636, married August 1610 at Copenhagen
to Hr. Tage Thott til Sierkjøbing (died 1643). 4.1.1.1.2.2.1.2.4.
Sidsel, died 4 January 1613 at Barselseng, married 2 July 1609 at Malmö
to Knud Grubbe til Røgle (born 28 May 1575 at Røgle, died 18 September
1632 at Røgle, buried 23 October 1632 at Lund cathedral).
4.1.1.1.2.2.1.3. Pernille, born 16 August 1542 at Klogerup, died 10 May
1601 at Hviderød, buried Skurup church, married 1stly Holger Brahe til
Hammer (died 1576); married 2ndly Anders Maltesen Viffert til Albæk
(died before 24 October 1601). 4.1.1.1.2.2.1.4. Ingeborg, died after 18
June 1601. 4.1.1.1.2.2.2. Ingeborg, married Marcor Tidemand til
Hellerup. 4.1.1.1.2.2.3. Johanne, died 20 March 1568, married 1stly Erik
Bille (died 30 April 1519, buried Antvorskov); married 2ndly Hr. Aage
Brahe til Sierkjøbing (died 1525). 4.1.1.1.2.2.4. Inger, died after
1510, married Hr. Jakob Jepsen (Ravensberg) til Kindholm (died 1512,
buried Roskilde cathedral). 4.1.2. Karl Tullesen. 4.1.2.1. Bodil,
married Poul/Peter Andersen (Laxmand; died after 1401). 4.1.3. Jens
Tullesen, known 1383. 4.1.4. Hr. Tue Tullesen, married 1stly Godik
Pedersdatter; married 2ndly Sophie Neb. 4.1.4.1. Peder Tuesen, at
Tommerup monastery. 4.1.4.2. Edle, married Anders Bing (died after
1475). (Barn VI:12, Far VIII:45, Mor VIII:46)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Christence/Christine Aagesdatter Sparre. (Se VI:12).

VII:24 ff mf mm m
Mette Nielsdatter Banner. (Barn VI:12, Far VIII:47, Mor VIII:48)

Gift med föregående ana.

 

 


--------------------------- Generation VIII  ---------------------------

VIII:45 ff mf mm ff
Tulle Tygesen Sparre av Skaane. Död efter 1447. (Barn VII:23, Far IX:89)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Aage Tullesen Sparre av Skaane. Död 1485. (Se VII:23).

VIII:46 ff mf mm fm
Christence Henriksdatter Ulfstand. (Barn VII:23, Far IX:91, Mor IX:92)

Gift med föregående ana.

VIII:47 ff mf mm mf
Niels Eriksen Banner. Riksråd i Danmark (D). Född ca 1380. Död 1447.
Barn:
 Mette Nielsdatter Banner Karen Nielsdatter Banner f. c 1420, d. e 1485
Elline Nielsdatter Banner f. c 1420, d. c 1494 Anders Nielsen Banner f.
c 1422, d. 1486 Anne Nielsdatter Banner f. c 1430 Ide Nielsdatter Banner
f. c 1434, d. e 1452 Birthe Nielsdatter Banner f. c 1439 (Barn VII:24,
Far IX:93, Mor IX:94)

Gift ca 1425 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Mette Nielsdatter Banner. (Se VII:24).

VIII:48 ff mf mm mm
Johanne Andersdatter Panther. Född ca 1385 - 1390. Död omkr 1479. (Barn
VII:24, Far IX:95, Mor IX:96)

Gift ca 1425 med föregående ana.


---------------------------- Generation IX  ----------------------------

IX:89 ff mf mm ff f
Tyge Tullesen-Sparre av Skaane. Känd 1365-1387. (Barn VIII:45, Far
X:177)

Gift

                                 Barn:
   Tulle Tygesen Sparre av Skaane. Död efter 1447. (Se VIII:45).

IX:91 ff mf mm fm f
Henrik Gertsen Ulfstand. (Barn VIII:46)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Christence Henriksdatter Ulfstand. (Se VIII:46).

IX:92 ff mf mm fm m
Kirsten Due (Glob). (Barn VIII:46)

Gift med föregående ana.

IX:93 ff mf mm mf f
Erik Thomsen Banner. Riddare år 1407. Född före 1370. Död 1410. (Barn
VIII:47, Far X:185, Mor X:186)

Gift med efterföljande ana.

 

 

                                 Barn:
   Niels Eriksen Banner. Född ca 1380. Död 1447. (Se VIII:47).

IX:94 ff mf mm mf m
Ingegerd Pedersdatter. (Barn VIII:47)

Gift med föregående ana.

IX:95 ff mf mm mm f
Anders Nielsen Panther. Född ca 1350. Död 1405 eller 1406. (Barn
VIII:48, Far X:189, Mor X:190)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Johanne Andersdatter Panther. Född ca 1385 - 1390. Död omkr 1479. (Se
     VIII:48).

IX:96 ff mf mm mm m
Ide Lydersdatter Holch/Holck. Född ca 1375. (Barn VIII:48, Far X:191,
Mor X:192)

Gift med föregående ana.


----------------------------- Generation X -----------------------------

X:177 ff mf mm ff ff
Tulle Truesen-Sparre av Skaane. (Barn IX:89, Far XI:353)

Gift

                                 Barn:
   Tyge Tullesen-Sparre av Skaane. (Se IX:89).

X:185 ff mf mm mf ff
Thomas Nielsen. Född. (Barn IX:93, Far XI:369)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Erik Thomsen Banner. Född före 1370. Död 1410. (Se IX:93).

X:186 ff mf mm mf fm
Gyde Karlsdatter Rane/Rani. Född. (Barn IX:93, Far XI:371, Mor XI:372)

Gift med föregående ana.

X:189 ff mf mm mm ff
Niels Ovesen Panther. Var riddare från år 1355. Född ca 1321. Död ca
1419. (Barn IX:95, Far XI:377)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Anders Nielsen Panther. Född ca 1350. Död 1405 eller 1406. (Se
     IX:95).

X:190 ff mf mm mm fm
Johanne Andersdatter Stenbrikke. Född ca 1325. (Barn IX:95, Far XI:379)

Gift med föregående ana.

X:191 ff mf mm mm mf
Lyder Holch/Holck. (Barn IX:96)

 

 

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ide Lydersdatter Holch/Holck. Född ca 1375. (Se IX:96).

X:192 ff mf mm mm mm
Else Christiansdatter Vendelbo. Född ca 1360. Barn av Else
Christiansdatter Vendelbo og Lyder Holch: Ide Lydersdatter Holch f. c
1375 Barn av Else Christiansdatter Vendelbo og Axel Jepsen Thott:
Christence Axeldatter Thott f. c 1380 (Barn IX:96, Far XI:383, Mor
XI:384)

Gift 1:o med Axel Jepson-Thott.

Gift 2:o med föregående ana.


---------------------------- Generation XI  ----------------------------

XI:353 ff mf mm ff ff f
True Vognsen-Sparre av Skaane. (Barn X:177)

Gift

                                 Barn:
   Tulle Truesen-Sparre av Skaane. (Se X:177).

XI:369 ff mf mm mf ff f
Niels Eriksen-Röd. Född. (Barn X:185, Far XII:737)

Gift

                                 Barn:
   Thomas Nielsen. Född. (Se X:185).

XI:371 ff mf mm mf fm f
Karl Nielsen Rane/Rani. Född. (Barn X:186, Far XII:741, Mor XII:742)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gyde Karlsdatter Rane/Rani. Född. (Se X:186).

XI:372 ff mf mm mf fm m
Ingeborg. (Barn X:186)

Gift med föregående ana.

XI:377 ff mf mm mm ff f
Ove Nielsen Panther. Död 1347. (Barn X:189, Far XII:753)

Gift

                                 Barn:
   Niels Ovesen Panther. Född ca 1321. Död ca 1419. (Se X:189).

XI:379 ff mf mm mm fm f
Anders Aagesen Stenbrikke. Född ca 1290. Död ca 1360. (Barn X:190, Far
XII:757)

Gift

                                 Barn:
   Johanne Andersdatter Stenbrikke. Född ca 1325. (Se X:190).

 

 


XI:383 ff mf mm mm mm f
Christiern Pedersen Vendelbo till Stövringgaard. Marsk. Född ca 1334.
Död omkr 1401. Barn av Ellen Nielsdatter Bugge och Christiern Pedersen
Vendelbo: Anne Christensdatter Vendelbo d. 1401 Else Christiansdatter
Vendelbo f. c 1360 (Barn X:192, Far XII:765, Mor XII:766)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Else Christiansdatter Vendelbo. Född ca 1360. (Se X:192).
   Anne Christiernsdatter Vendelbo. Död före 1401.
   Ingeborg Christiernsdatter Vendelbo till Vosborg. Död omkr 1459.

XI:384 ff mf mm mm mm m
Ellen/Elline Nielsdatter Bugge till Nörre Vosborg. Född ca 1334. Död
1406. (Barn X:192, Far XII:767, Mor XII:768)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XII ----------------------------

XII:737 ff mf mm mf ff ff
Erik Nielsen-Banner. Född omkr 1270. (Barn XI:369)

Gift

                                 Barn:
   Niels Eriksen-Röd. Född. (Se XI:369).

XII:741 ff mf mm mf fm ff
Niels Rani. Född. (Barn XI:371, Far XIII:1481, Mor XIII:1482)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Karl Nielsen Rane/Rani. Född. (Se XI:371).

XII:742 ff mf mm mf fm fm
Etle Andersdatter. Född. (Barn XI:371)

Gift med föregående ana.

XII:753 ff mf mm mm ff ff
Niels Ovesen Panther. Född omkr 1280. (Barn XI:377, Far XIII:1505)

Gift

                                 Barn:
   Ove Nielsen Panther. Död 1347. (Se XI:377).

XII:757 ff mf mm mm fm ff
Age Stenbrikke. Född ca 1260. (Barn XI:379)

Gift

                                 Barn:
   Anders Aagesen Stenbrikke. Född ca 1290. Död ca 1360. (Se XI:379).

XII:765 ff mf mm mm mm ff
Peder Vendelbo. Född ca 1280. Död före 1347. Internet/källa:
http://www.qvotrup.dk/Tavlen/default.html
 Herre til Skjern Hovedgaard: Peder Vendelbo Væbner og Drost. Født:
omkring 1280 Biografi: 1) Var først i Christoffer II's tjeneste og var i
1317 dennes marskal. Han udsendtes mod sin oprørske forgænger i embedet

 

 

Ludvig Albertsen Eberstein, der havde sat sig fast på Hammershus, som
det i 1325 lykkedes Peder Vendelboe at indtage, men da kongen året efter
blev fordrevet, mistede han sit embede og gik over til kong Valdemar
Atterdag. Han var i 1328 medlem af rigets råd, men blev ved kong
Christoffers tilbagevenden i 1329 dennes drost. I 1333 blev han drost
hos kong Valdemar Atterdag, og han nævnes den 17. januar 1341 som sådan.
Han fik i 1343 af Andreas Pedersen tilskødet noget jordegods og
pantsatte samme år halvdelen af Gern Herred til Iven Rostrup. Han
betegnes i 1344 af kongen som "justitiarius noster". Han nævnes sidste
gang den 17. juni 1345, da han pantsatte en gård til Jens Aagesen. (Barn
XI:383)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Cecilie Pedersdatter Vendelbo. (Se XV:6134).
   Christiern Pedersen Vendelbo till Stövringgaard. Född ca 1334. Död
     omkr 1401. (Se XI:383).

XII:766 ff mf mm mm mm fm
Sophie Andersdatter Hvide. (Barn XI:383)

Gift med föregående ana.

XII:767 ff mf mm mm mm mf
Niels Bugge. Född ca 1290 - 1295. Död 1359. Barn av Niels Bugge och
Elisabeth Palnesdatter Juul: Niels Bugge Jep Bugge Mikkel Bugge Bent
Bugge Kirsten Bugge Ellen Nielsdatter Bugge f. c 1334, d. 1406
 Barn av Niels Bugge och Ingeborg Pedersdatter Vendelbo: Lisbeth Bugge
f. c 1352 Knud Nielssøn Bugge f. c 1355 (Barn XI:384, Far XIII:1533, Mor
XIII:1534)

Gift 1:o 1334 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ellen/Elline Nielsdatter Bugge till Nörre Vosborg. Född ca 1334. Död
     1406. (Se XI:384).

Gift 2:o ca 1350 med Ingeborg Pedersdatter-Vendelbo.

XII:768 ff mf mm mm mm mm
Elisabeth/Lisbeth Palnesdatter/Pallesdotter Juul till Stövringgaard.
Född omkr 1300. Död omkr 1335. Elisabeth/Lisbeth finns på Internet:
(http://www.qvotrup.dk/Tavlen/p7af603ae.html)
 Barn: Ellen Nielsdatter Bugge (1330 - ) Jep Bugge Niels Bugge Bent
Bugge Mikkel Bugge Kirsten Bugge (Barn XI:384, Far XIII:1535, Mor
XIII:1536)

Gift 1334 med föregående ana.


--------------------------- Generation XIII  ---------------------------

XIII:1481 ff mf mm mf fm ff f
Jon Ranesen-Rani. Född omkr 1220. Död omkr 1267.
http://home.no.net/mikegl/fam05870.htm (Barn XII:741)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Niels Rani. Född. (Se XII:741).

XIII:1482 ff mf mm mf fm ff m
Elisabeth Nielsdatter. Född. (Barn XII:741, Far XIV:2963)

 

 


Gift med föregående ana.

XIII:1505 ff mf mm mm ff ff f
Ove Nielsen Panther. Född omkr 1250. (Barn XII:753)

Gift

                                 Barn:
   Niels Ovesen Panther. Född omkr 1280. (Se XII:753).

XIII:1533 ff mf mm mm mm mf f
Bugge Nielsen-Bugge. (Barn XII:767, Far XIV:3065)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Niels Bugge. Född ca 1290 - 1295. Död 1359. (Se XII:767).

XIII:1534 ff mf mm mm mm mf m
N.N. Nielsdatter-Gyldenstierne. (Barn XII:767, Far XIV:3067, Mor
XIV:3068)

Gift med föregående ana.

XIII:1535 ff mf mm mm mm mm f
Marsk Palne/Palle Jensen Juul till Stövring. Död omkr 1328. Från
Stovringgaard.
 Palne Jensen Juul var Kung Valdemar Atterdag's Marsk (härens överste
chef) från 1354 till 1356. Af Støvring (-1391- -1328-)- Måske ham der
19. april 1314 forpligtede sig til at gå i indlager sammen med 26 andre
mænd, hvis ærkebiskop Esger ikke overholdt forliget med kong Erik,
skødede omkring 22. juli 1319 til kanniken Broder i Åarhus en gård i
Trollerup m.v. (Skivholme S., Framlev H.) for 500 mark penge, alt som
hustruens fader hr. Niels Lændi havde besiddet det, s.d. skødede han til
sin hustru, hvis ægteskabet forblev barnløst(!), erstatning for det
nævnte gods, handelen bekræftedes 22. november samme år, hvor Palle
Jensens "nepos" Knud Jonsen beseglede, pantsatte 11. juli 1324 sin
ejendom i Borring (Hvirring S., Nim H.) til Niels Brok for 50 Mark
Penge, betegnedes 6. februar 1328 som ridder, og nævnes vedrørende
overdragelsen af Jacob Flæbs gods i Gerlev H. til Peder vendelsbo, da
førstnævnte havde siddet fire kongebreve overhørig. (Barn XII:768, Far
XIV:3069)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Elisabeth/Lisbeth Palnesdatter/Pallesdotter Juul till Stövringgaard.
     Född omkr 1300. Död omkr 1335. (Se XII:768).

XIII:1536 ff mf mm mm mm mm m
Elna/Ellen/Helena Laendi/Nielsdatter (Kaas af Sparre). Född 1290. Död
efter 1319. Elne Lændi var dotter av Niels Lændi af Troldorp, Sabre
Herred. (Barn XII:768, Far XIV:3071, Mor XIV:3072)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XIV ----------------------------

XIV:2963 ff mf mm mf fm ff mf
Niels Alexandersen-Falster. Född. (Barn XIII:1482)

Gift

 

 

 

                                 Barn:
   Elisabeth Nielsdatter. Född. (Se XIII:1482).

XIV:3065 ff mf mm mm mm mf ff
Niels Bugge. Död efter 1302. (Barn XIII:1533)

Gift

                                 Barn:
   Bugge Nielsen-Bugge. (Se XIII:1533).

XIV:3067 ff mf mm mm mm mf mf
Niels Eriksen-Gyldenstierne. Riddare. Född omkr 1340. Danska: Beseglede
1380 Kong Valdemars Håndfæstning, og var da Ridder, var 1368 blandt de
Riddere og Væbnere der sluttede sig til Greverne Henrik og Claus'
forbund mod Kong Valdemar, var 1369 forlover forPeder Ivrsen Lykke,
forpligtigede sig 1373 overfor Kong Valdemar til at opbygge det Slot og
Fæste (Ø. Han Herred), som var bleven afbrændt i sidste Oprørs- og
Fejdetid. Beseglede 1377 Kong Olafs Haandfæstning. Var død 1388 da hans
Enke, Fru Kirstine af Aagaard (de Ager) solgte alt sit Gods i V. Assels
til Dueholm Kloster (Morsø S. Herred) (Barn XIII:1534, Far XV:6133, Mor
XV:6134)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   N.N. Nielsdatter-Gyldenstierne. (Se XIII:1534).
   Knud Nielsen Gyldenstierne till Restrup. Väpnare. Född omkr 1370. Död
     omkr 1401.

XIV:3068 ff mf mm mm mm mf mm
Kirstine N till Agaard. (Barn XIII:1534)

Gift med föregående ana.

XIV:3069 ff mf mm mm mm mm ff
Jens Nielsen Juul. Död före 1316. (Barn XIII:1535, Far XV:6137, Mor
XV:6138)

Gift

                                 Barn:
   Marsk Palne/Palle Jensen Juul till Stövring. Död omkr 1328. (Se
     XIII:1535).

XIV:3071 ff mf mm mm mm mm mf
Niels Laendi af Troldorp (Kaas af Sparre), Sabre Herred. Född omkr 1260.
Död före 1314. (Barn XIII:1536, Far XV:6141)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Elna/Ellen/Helena Laendi/Nielsdatter (Kaas af Sparre). Född 1290. Död
     efter 1319. (Se XIII:1536).

XIV:3072 ff mf mm mm mm mm mm
Nielsdatter-Peck. Född 1265. (Barn XIII:1536, Far XV:6143, Mor XV:6144)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XV  ----------------------------

XV:6133 ff mf mm mm mm mf mf f
Erik Nielsen Gyldenstierne. Död efter 1378. Danska: Besegler 1328 til

 

 

Vitterlighed med Broderen Jep Nielsen af Eskjær det paa Viborg
Landsthing af Eskild Jensen (Udsøn) til Hr. Niels Brok udstedte
Godsskøde og beseglede da begge med de Gyldenstierners Vaaben; denne
Erik Nielsen maa ikke sammenblandes med Erik Nielsen Markalk, som 1340
ejede Gods i Horns Herred (Høgholt og Bjørnholt) og var en Banner, der
angives at være faldet 1345; forekommer derimod 1345 i Kong Valdemars
Forpligt af 6. Jan. og 16. - 17 Jan. til Vitterlighed sammen med sin
Svigerfader Peder Vendelbo, var 1345 Medlover for Kong Valdemar ved det
af denne udstedte Afstaaelsesbrev paa Skaane, Halland og Bleking samt
1344 Medlover for Forliget mellem Kongen og Greverne Henrik og Claus;
afløste vel Erik Nielsen Banner som Marsk og betegnes i hvert fald
saadan 1347 ved Arvedelingen efter Drosten Peder Vendelbo, atter 1349
til Vitterlighed og endnu 1353 ved Forliget mellem Kong Valdemar og
Greverne Henrik og Claus ved Vinninge Aa, men betegnes 1355 som fhv.
Marskal, og Ridder (her første Gang), da han bevidner at have skødet til
Kong Valdemar sin Gaard i Ø. Velling; havde da Han Herred og
Næsbofjerding til Len af Kongen, erhvervede en stor Del Gods i den
Hensigt at lægge det under sin Gaard Aagaard, beseglede 1360 Recessen i
kalundborg , nævnes endnu 1378 som Ridder Erik Nielsen til Vitterlighed
med Otte Snafs. (Barn XIV:3067, Far XVI:12265, Mor XVI:12266)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Niels Eriksen-Gyldenstierne. Född omkr 1340. (Se XIV:3067).

XV:6134 ff mf mm mm mm mf mf m
Cecilie Pedersdatter Vendelbo. (Barn XIV:3067, Far XVI:12267, Mor
XVI:12268)

Gift med föregående ana.

XV:6137 ff mf mm mm mm mm ff f
Niels Juul. Riddare. Död mellan 1299 och 1310. Jyds ridder, mødte 28.
maj 1285 på danehoffet i Nyborg hvor han som én blandt 12 af "rigets
bedste mænd" skulle dømme i striden mellem kong Erik Klipping og hertug
Valdemar af Sønderjylland om øen Als tilhørsforhold, 4. marts 1299 vidne
i.fb.m. kong Erik Menveds lejdebrev for ærkebiskop Jens Grand og var
blandt de riddere der skulle gå i indlager i Odense hvis lejdebrevet
blev brudt.; død før 1310 da sønnen Esger d.å. skænkede alt sit gods i
Skast sogn til kannikerne i Ribe mod bøn for sine forældres sjæle. (Barn
XIV:3069)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Jens Nielsen Juul. Död före 1316. (Se XIV:3069).

XV:6138 ff mf mm mm mm mm ff m
Kaas af Sparre. (Barn XIV:3069)

Gift med föregående ana.

XV:6141 ff mf mm mm mm mm mf f
Christen Laendi. (Barn XIV:3071)

Gift

                                 Barn:
   Niels Laendi af Troldorp (Kaas af Sparre), Sabre Herred. Född omkr
     1260. Död före 1314. (Se XIV:3071).

XV:6143 ff mf mm mm mm mm mm f
Niels Tokesen-Peck. (Barn XIV:3072)

 

 


Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Nielsdatter-Peck. Född 1265. (Se XIV:3072).

XV:6144 ff mf mm mm mm mm mm m
Christine Jensdatter-Galen. (Barn XIV:3072, Far XVI:12287, Mor
XVI:12288)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XVI ----------------------------

XVI:12265 ff mf mm mm mm mf mf ff
Niels Eriksen Gyldenstierne. Död efter 1310. (Barn XV:6133)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Erik Nielsen Gyldenstierne. Död efter 1378. (Se XV:6133).

XVI:12266 ff mf mm mm mm mf mf fm
Edel Saltensee. (Barn XV:6133)

Gift med föregående ana.

XVI:12267 ff mf mm mm mm mf mf mf
Peder Vendelbo. Född ca 1280. Död före 1347. Anförlust, se sida 11.

XVI:12268 ff mf mm mm mm mf mf mm
Sophie Andersdatter Hvide. Anförlust, se sida 12.

XVI:12287 ff mf mm mm mm mm mm mf
Jens Gunnisen. (Barn XV:6144)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Christine Jensdatter-Galen. (Se XV:6144).

XVI:12288 ff mf mm mm mm mm mm mm
Margrethe Stigsdatter-Galen. (Barn XV:6144, Far XVII:24575)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XVII  ---------------------------

XVII:24575 ff mf mm mm mm mm mm mm f
Stig Tokesen-Galen. (Barn XVI:12288, Far XVIII:49149)

Gift

                                 Barn:
   Margrethe Stigsdatter-Galen. (Se XVI:12288).


--------------------------- Generation XVIII ---------------------------

XVIII:49149 ff mf mm mm mm mm mm mm ff
Toke Ebbesson-Galen. (Barn XVII:24575, Far XIX:98297, Mor XIX:98298)

Gift

 

 


                                 Barn:
   Stig Tokesen-Galen. (Se XVII:24575).


---------------------------- Generation XIX ----------------------------

XIX:98297 ff mf mm mm mm mm mm mm ff f
Ebbe Skjalmssen-Hvide. Hövedsman. Född 1075. Död 1150. Ebbe var
stamfader till den ätt som senare antog namnet Galen. (Barn XVIII:49149,
Far XX:196593, Mor XX:196594)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Toke Ebbesson-Galen. (Se XVIII:49149).

XIX:98298 ff mf mm mm mm mm mm mm ff m
Ragnhild. (Barn XVIII:49149)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XX  ----------------------------

XX:196593 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff
Skjalm Tokesen-Hvide. Jarl och hövitsman. Född 1062. Död 1113. (Barn
XIX:98297, Far XXI:393185)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Ebbe Skjalmssen-Hvide. Född 1075. Död 1150. (Se XIX:98297).

XX:196594 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm
Signe Asbjörnsdotter. Född 1050. Död 1150. (Barn XIX:98297, Far
XXI:393187)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XXI ----------------------------

XXI:393185 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff f
Toke Trylle-Pallnesen. Född 1030. Död 1086. (Barn XX:196593, Far
XXII:786369, Mor XXII:786370)

Gift

                                 Barn:
   Skjalm Tokesen-Hvide. Född 1062. Död 1113. (Se XX:196593).

XXI:393187 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm f
Asbjörn Ulfsen Sparkling. Född 1019. (Barn XX:196594, Far XXII:786373,
Mor XXII:786374)

Gift

                                 Barn:
   Signe Asbjörnsdotter. Född 1050. Död 1150. (Se XX:196594).


--------------------------- Generation XXII  ---------------------------

XXII:786369 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff
Palne Slau-Tokesen. (Barn XXI:393185, Far XXIII:1572737)

 

 

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Toke Trylle-Pallnesen. Född 1030. Död 1086. (Se XXI:393185).

XXII:786370 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff fm
Ingeborg Ottarsdotter. (Barn XXI:393185, Far XXIII:1572739)

Gift med föregående ana.

XXII:786373 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm ff
Ulf Torkilsson/Jarl av Skåne. Jarl av Skåne. Född omkr 993. Död
1026-12-25. (Barn XXI:393187)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Asbjörn Ulfsen Sparkling. Född 1019. (Se XXI:393187).

XXII:786374 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm
Estrid Svensdotter av Danmark. Dansk prinsessa. Född omkr 997. Död
1074-05-09. Estrid, 1000-talet, dansk prinsessa, dotter till Sven
Tveskägg. E. uppges först ha varit trolovad med hertig Robert II av
Normandie, som försköt henne, varefter hon blev gift med Ulf jarl. Sven
Estridsson, stamfadern för en rad danska medeltidsregenter, var deras
son.
 Estridska ätten. Dansk kungaätt 1047-1412, härstammande från Sven
Tveskäggs dotter Estrid och Ulf jarl. Alla danska regenter från Sven
Estridsson t.o.m. Margareta I var deras ättlingar i rakt nedstigande
led. Källa Nationalencyklopedin (Barn XXI:393187, Far XXIII:1572747, Mor
XXIII:1572748)

Gift 1:o med Olav Skötkonung (Eriksson). Född 980. Död 1022.

                                 Barn:
   Anund Jacob. Kung av Sverige 1022. Född mellan 1007 och 1009-07-25.
     Död 1050. Förlorade slaget 1026 vid Helge å mot Knut den store som
     han angrep tillsammans med den norske kungen Olav Haraldson.

Gift 2:o med föregående ana.


--------------------------- Generation XXIII ---------------------------

XXIII:1572737 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff f
Toke Palnesen. Född 977. (Barn XXII:786369, Far XXIV:3145473, Mor
XXIV:3145474)

Gift

                                 Barn:
   Palne Slau-Tokesen. (Se XXII:786369).

XXIII:1572739 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff fm f
Ottar av Gotland. (Barn XXII:786370)

Gift

                                 Barn:
   Ingeborg Ottarsdotter. (Se XXII:786370).

XXIII:1572747 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm f
Sven/Svend Tveskägg. Kung i Danmark 987-1014, Norge och England. Född
960. Död 1014-02-02. Var med och störtade fadern 987 och i slaget vid
Fyrisvall mot Erik Segersäll som vann och ockuperade Skåne. Fördrevs

 

 

från Danmark och vistades i England,Ledde tillsammans med norske kunge
Oloaf Tryggvason en stor vikingaflotta mot England 994 som tvang den
engelske kungen Ethelred att erlägga danegäld. Deltog i slaget vid
Svolder 1000 mot Olav Tryggvason och skåningar, vann och blev kung i
Danmark och sydNorge. Anförde en stor vikingaflotta mot England 1003-04
och krönte sin krigarbana med att lägga under sig England 1013.
Lönnmördades 1014 i London. (Barn XXII:786374, Far XXIV:3145493, Mor
XXIV:3145494)

Gift 1:o omkr 980 med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Knut "den Store" av Danmark. Född omkr 997. Död omkr 1035.
   Estrid Svensdotter av Danmark. Född omkr 997. Död 1074-05-09. (Se
     XXII:786374).

Gift 2:o med Swietoslawa (Gunhild) av Polen. Drottning av Danmark, Norge
och England. Född 960. Död 1014.

XXIII:1572748 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm m
Sigrid "Storråda" Tostesdotter. Drottning i Sverige och Danmark. Född
omkr 950. Död omkr 1013. Familj med: Svein (Tveskägg) av DANMARK (960 -
1014), kung i Danmark, Norge och England. Barn: Gyda av DANMARK, gift
med Erik Jarl av Norge. Knut 'den store' av DANMARK (997-1035), kung i
Danmark och England. Vigsel: omkring 980 Danmark 1) Dotter till den
svenske vikingahövdingen Skoglar-Toste. Olav 'den helige' var född av
Asta från Gårdarike. Hans far var Harald 'Grenske' som blev innebränd av
Sigrid 'Storråda'. Asta gifte om sig med Sigurd 'Syr', som var son till
Gunnhild och Eirik 'Blodyx'. Olav Tryggvasson första gifte var med en av
Borislavs döttrar, men hon dog sotdöden och efterlämnade honom inga
barn. Olav behövde ett nytt gifte och skrev till Sigrid 'Storråda' i
Svealand. Hon hade just blivit förskjuten av Erik 'Segersäll'. De
bestämde träff på våren i Kongahälla. Han skickade som gåva en guldring,
men hon blev misstänksam och lät undersöka denna. Då de skrapade på den,
märkte de att den bara var förgylld och inte av rent guld. Detta
upprörde Sigrid, men hon bestämde sig för att möta honom i alla fall.
Väl nere i Kongahälla hade de ett gille och allt avlöpte bra. De skulle
gifta sig nästa vår, men då de skulle skiljas, ville han att hon skulle
byta tro, för hon var en hedning medan han var starkt kristen. Detta
ville inte Sigrid gå med på alls, så de blev ovänner och han slog henne
med sin handske och kallade henne hundhedning. Det skulle han få ångra.
(Källa: Heimskringla) Det diskuteras huruvida Sigrid är att betrakta som
en historisk eller en sagogestalt. Den gängse uppfattningen sedan år
1911 att hon enbart var en sagogestalt kan sättas i tvivelsmål. 'Kanske
har Sigrid i själva verket skapats ur den danska kungaättens godskomplex
i Sverige - Sigridslev'. (Källa: Populär Historia nr 6 1996, doktorand
Henrik Jansson) När Erik 'Segersäll' skilt sig från Sigrid 'Storråda'
gav han henne styret över Götland (det vill säga troligen
Västergötland), säger skalden Odd Snorresson. Samma uppgift finns också
i den så kallade legendariska sagan om den norske kungen Olaf 'den
helige' Haraldsson och i Ingvar 'den vittfarnes' saga. I den förstnämnda
sägs det dessutom att hon och hennes son Emunde regerade över en del av
landet medan hennes son Olof 'Skötkonung' regerade över den andra.
Varför Erik skulle ha givit Sigrid just Västergötland framgår inte av de
knapphändiga källorna. Men Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om
Olaf 'den helige' en uppgift som styrker hennes anknytning till
landskapet och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där;
hon var syster till Ulf, far till Ragnvald Jarl, alltså den Ragnvald,
som var hövding i Västergötland då Sigvat skald kom hösten år 1018.
Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof
'Skötkonung'. (Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson) I sagorna kan vi
kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland
kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på
äktenskapsförbindelser och i vilken Erik 'Segersäll' åter framstår som
mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som

 

 

ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och
Västergötland efter sin mor Sigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan
fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det
landskap han ärvt på mödernet. (Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)
(Barn XXII:786374)

Gift 1:o omkr 980 med föregående ana.

Gift 2:o med Erik "Segersäll" Björnsson. Kung i Uppsala (C). Född omkr
930. Död omkr 994.


--------------------------- Generation XXIV  ---------------------------

XXIV:3145473 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff ff
Palling Tokesen. Hövding och ealdorman av Devonshire. Född ca 950. Död
1002-11-13. (Barn XXIII:1572737, Far XXV:6290945)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Toke Palnesen. Född 977. (Se XXIII:1572737).

XXIV:3145474 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm
Gunhild Haraldsdotter. (Barn XXIII:1572737, Far XXV:6290947, Mor
XXV:6290948)

Gift med föregående ana.

XXIV:3145493 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff
Kung Harald II (Gormsson) Blåtand. Kung i Danmark 942 - ca 986, Norge
och England. Född 918. Döpt 965. Död 986-11-01. Kung av Danmark, Norge
och England. Född 918. Död 987-11-01 i Jomsborg, Danmark. Död 986 eller
987, dansk kung, son till Gorm den gamle. Harald styrde, möjligen till
en början som faderns medregent, ett rike med centrum i Jelling i
Jylland. Ett politiskt beroende av Otto I (den store) i Tyskland bidrog
troligen till hans övergång till kristendomen mellan 953 och 965. Harald
utsträckte efter hand sitt välde, så att det på 970-talet omfattade
också östra Danmark och delar av Norge. Cirka 983 lyckades han erövra
landet kring Hedeby och kunde tydligen göra sig oberoende av kejsaren.
Harald kunde sedan i den stora Jellingstenens runinskrift förkunna, att
han "vann sig hela Danmark och Norge och gjorde danerna kristna". Till
sist utbröt dock ett uppror, lett av sonen Sven Tveskägg och i källorna
skildrat som en kamp mellan kristen och hednisk tro. Sven segrade, medan
Harald flydde sårad till sin vikingaborg Jomsborg, där han kort efteråt
dog. Källa: Nationalencyklopedin Harald Blåtand var av Skandinaviens
största härskare. Först gjorde han sig till kung i Danmark, och senare i
Norge. Blåtand kunde omöjligen hålla reda på vad som hände i bägge
länderna, så han skickade sin fosterson Harald Gråfäll att styra Norge.
När skatterna hade betalats vägrade Harald Gråfäll ge sin fosterfar hans
beskärda del av intäkterna. Blåtand skickade då sin brorson Gull-Harald
Knutsson för att döda Gråfäll. Detta skedde också i ett blodigt
överfall, men strax efter blev Knutsson i sin tur dräpt av Håkon
Sigurdsson, helt enligt Blåtands planer. Som belöning för det gruvliga
dådet blev Sigurdsson utnämnd till jarl över hela Nordnorge. År 960 lät
Blåtand döpa sig till kristen. Han byggde lite efter detta nordens
första domkyrka i Roskilde. Blåtand organiserade också de så kallade
"jomsvikingarna". Det här var en samling elitkrigare som kunde kallas ut
att delta i olika drabbningar. De sägs ha haft en borg vid floden Oders
mynning, men man har aldrig återfunnit denna. Blåtand sände jomsjarlen
Styrbjörn Starke för att erövra Sverige. Men sveakungen Erik Segersäll
satte emot och tilltaget misslyckades. Han gjorde sig också ovän med sin
son Sven Tveskägg, som svor att döda honom. De bägge möttes i ett slag
vid Helgenäs, där Blåtand blev svårt sårad. Kort därefter dog han av
sina skador. Tillnamnet "Blåtand" fick han, eftersom han ofta led av

 

 

ryslig tandvärk. Källa: http://hem.passagen.se/tuscany/pe5fdc8b5.html
Finns på runsten i Jellinge på Jylland. (Barn XXIII:1572747, Far
XXV:6290985, Mor XXV:6290986)

Gift 1:o med Gyrid (Gunhild) Olafsdotter/Olofsdotter. Född omkr 905. Död
omkr 987. Drottning som levde cirka år 965. Adam av Bremen berättar att
kung Harald mottog dopet tillsammans med sin hustru Gunhild och att
minnet av kungen och hans hustru skall leva i evig tid i Bremen. Utöver
detta känner vi inte till det minsta om Gunhild, men det är troligt att
parets dotter Gunhild är uppkallad efter sin mor. I så fall har vi
bekräftelse på att drottning Gunhilds existens. Gunhild är sannolikt
moder till Sven 'Tveskägg'. (Källa: Kjell Høyer, Risør, Norge).

                                 Barn:
   Thyra Haraldsdotter av Danmark. Född 936. Död 1000-09-18. Hertiginna
     i Polen, vikingahustru i Danmark och drottning i Norge. Drottning
     Tyra hade tydligen stora jordegendomar i Vendernas land mellan Oder
     och Elbe, och genom sitt tjat fick hon Olav att fara dit för att
     hämta hennes hemgift. Han lät sjösätta Ormen långe och Ormen korte,
     Tranan och alla sina andra skepp. Ormen långe skulle han själv
     styra och besättningen var noga utvald. Ingen var äldre än sextio
     år och ingen yngre än tjugo och det var de starkaste och modigaste
     männen i hela hären.
   Gunhild Haraldsdotter. (Se XXIV:3145474).

Gift 2:o med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Sven/Svend Tveskägg. Född 960. Död 1014-02-02. (Se XXIII:1572747).

XXIV:3145494 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm
Gunhild (Gyrid) Olofsdotter. Drottning av Danmark, Norge och England.
Född omkr 905. Död omkr 987. (Barn XXIII:1572747, Far XXV:6290987, Mor
XXV:6290988)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XXV ----------------------------

XXV:6290945 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff ff f
Toke "Valtoke" Gormsson. Född 912. Död 985. (Barn XXIV:3145473, Far
XXVI:12581889, Mor XXVI:12581890)

Gift

                                 Barn:
   Palling Tokesen. Född ca 950. Död 1002-11-13. (Se XXIV:3145473).

XXV:6290947 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm f
Kung Harald II (Gormsson) Blåtand. Född 918. Död 986-11-01. Anförlust,
se sida 20.

XXV:6290948 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm m
Gyrid (Gunhild) Olafsdotter/Olofsdotter. Född omkr 905. Död omkr 987.
Drottning som levde cirka år 965. Adam av Bremen berättar att kung
Harald mottog dopet tillsammans med sin hustru Gunhild och att minnet av
kungen och hans hustru skall leva i evig tid i Bremen. Utöver detta
känner vi inte till det minsta om Gunhild, men det är troligt att parets
dotter Gunhild är uppkallad efter sin mor. I så fall har vi bekräftelse
på att drottning Gunhilds existens. Gunhild är sannolikt moder till Sven
'Tveskägg'. (Källa: Kjell Høyer, Risør, Norge). (Barn XXIV:3145474, Far
XXVI:12581895, Mor XXVI:12581896)

Gift med föregående ana.

 

 

                                 Barn:
   Thyra Haraldsdotter av Danmark. Född 936. Död 1000-09-18. Hertiginna
     i Polen, vikingahustru i Danmark och drottning i Norge. Drottning
     Tyra hade tydligen stora jordegendomar i Vendernas land mellan Oder
     och Elbe, och genom sitt tjat fick hon Olav att fara dit för att
     hämta hennes hemgift. Han lät sjösätta Ormen långe och Ormen korte,
     Tranan och alla sina andra skepp. Ormen långe skulle han själv
     styra och besättningen var noga utvald. Ingen var äldre än sextio
     år och ingen yngre än tjugo och det var de starkaste och modigaste
     männen i hela hären.
   Gunhild Haraldsdotter. (Se XXIV:3145474).

XXV:6290985 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff f
Kung Gorm "den Gamle" av Danmark. Född ca 860. Död 940. (Barn
XXIV:3145493, Far XXVI:12581969)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gunhild av Danmark. Drottning i Norge och England. Född omkr 905. Död
     omkr 972.
   Kung Harald II (Gormsson) Blåtand. Född 918. Död 986-11-01. (Se
     XXIV:3145493).
   Toke "Valtoke" Gormsson. Född 912. Död 985. (Se XXV:6290945).

XXV:6290986 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff m
Tyra "Danebod/Danebot" Klacksdotter av Jylland. Drottning av Danmark år
917. Född. Död 935. Började bygga Daneverken tvärs över Sönderjylland
som ett värn mot tyskarna. Enligt sägnen skall skåningarna ha byggt den
västra delen av vallen. Namnet kan stavas Thyri KLACKSDOTTIR Tyra
Danabot, dansk drottning, gift med kung Gorm den gamle moder till Harald
Blåtand. Tillnamnet Danabot, "Danskarnas prydnad", läses på den till
hennes och Gorms minne resta stenen vid Jelling. Benämningen syftar på
Gorm, först omkr år 1200 appliceras den på T. Källa: Historiska världar
www.historiska.se/histvarld/ Född i England. Död 935 i Jelling, Jylland.
Drottning av Danmark.
_____________________________________________________________________
"Tyra, även benämnd Tyra Danabot (da. Thyra Danebod), d. ca 935, dansk
drottning, gift med Gorm den gamle, mor till Harald Blåtand. T:s
existens är belagd genom en inskrift på den lilla Jellingstenen, där
tillnamnet "Danmarks bot" dock kan avse Gorm. I medeltida dansk och
isländsk historieskrivning görs T. till Danevirkes skapare och en
politisk centralgestalt i dåtidens Danmark, men annat källstöd härför
saknas." (Källa: Nationalencyklopedin Multimedia 2000 © Bokförlaget Bra
Böcker AB 1997-2000) (Barn XXIV:3145493, Far XXVI:12581971, Mor
XXVI:12581972)

Gift med föregående ana.

XXV:6290987 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm f
Olof Björnsson. Medkung i Svealand, Svitjod, därefter kung i Hedeby,
Jylland, Danmark. Född omkr 885. Död omkr 995. (Barn XXIV:3145494, Far
XXVI:12581973)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gunhild (Gyrid) Olofsdotter. Född omkr 905. Död omkr 987. (Se
     XXIV:3145494).

XXV:6290988 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm m
Ingeborg Trandsdotter. Född omkr 886. Död omkr 940. (Barn XXIV:3145494,
Far XXVI:12581975)

Gift med föregående ana.

 

 

--------------------------- Generation XXVI  ---------------------------

XXVI:12581889 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff ff ff
Kung Gorm "den Gamle" av Danmark. Född ca 860. Död 940. Anförlust, se
sida 22.

XXVI:12581890 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff ff fm
Tyra "Danebod/Danebot" Klacksdotter av Jylland. Född. Död 935.
Anförlust, se sida 22.

XXVI:12581895 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf
Kung Olof II Björnsson. Född omkr 885. Död omkr 995. Under 900-talets
början lär en svensk hövding vid namn Olof ha erövrat och styrt Hedeby,
som var Nordens och Danmarks största och mest betydande vikingatida
handelsplats och stad. Den ligger längst inne i fjorden Slien (tyska
Schlei) strax söder om staden Slesvig (tyska Schleswig), där Jylland är
som smalast. Kung Olof efterträddes av sina två söner Gnupa och Gurd.
Därefter övertogs makten av Sigtryg, som dock förlorade staden till den
danske kungen omkring år 940. Till minne av Sigtryg finns två runstenar
i Hedeby. (Källa: Nordisk Vikingaguide 1995, sid 108, Statens historiska
museum) Under senare delen av 970-talet var sveariket fördelat mellan
Erik, Uppsalakungen, och hans bror Olof, Adelsökungen. Efter broderns
död tog Erik över Olofs andel, tvingade den rätte arvingen brorsonen
Björn ut ur landet, och blev därmed ensam härskare. (Källa: Tio
uppsatser om Gamla Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000). (Barn XXV:6290948,
Far XXVII:25163789)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Styrbjörn "Den Starke" Olofsson av Sverige. Född 903. Död omkr 0983
     eller 986. Styrbjörns farbroder Erik 'Segersäll' lär ha börjat sin
     politiska bana såsom samkonung med Styrbjörns fader Olof, som
     emellertid dog tidigt. Styrbjörn var ovanligt stor och stark och
     växte upp vid kung Eriks hov i Uppsala, men visade sig bångstyrig
     och besvärlig, så att han till och med en gång slog ihjäl en hovman
     som ofrivilligt hade råkat stöta honom på näsan med ett
     dryckeshorn. Vid tolv års ålder kom han och krävde halva riket i
     arv efter sin fader, och då detta nekades honom satte han sig på
     sin faders gravhög och tjurade i avsikt att vinna allmogens
     sympatier. Vid nästa ting i Uppsala framställde han offentligen
     sina krav, men då även tingsmenigheten fann honom för ung och
     omogen att styra ett rike lämnade han förtörnad landet med sextio
     välutrustade skepp som han på begäran fick av sin farbror. Han
     irrade därefter omkring i Östersjöområdet och härjade vitt och
     brett tills han slutligen lyckades överrumpla och inta ett berömt
     vikingatillhåll som hette Jomsborg, där en dansk jarl vid namn
     Palnatoke hade inrättat sig sedan han drivits i landsflykt av
     Harald 'Blåtand'. Den danske kungen visade sig tacksam för denna
     bragd och allierade sig med den svenske erövraren, som för sina
     bedrifters skull nu kallades Styrbjörn 'Starke'. Denne beredde sig
     nämligen att med våld tilltvinga sig makten i sveariket och
     utrustade till den ändan en ofantlig flotta, som förstärkt med
     tvåhundra danska skepp seglade till Uppsverige och löpte in i
     Mälaren. Kommen till Flottsund vid Fyrisåns mynning lät Styrbjörn
     bränna alla sina skepp för att hindra all återvändo och tvinga sig
     och sitt folk att segra eller dö, men vid denna syn vände danskarna
     om hem och lämnade Styrbjörn i sticket. Han förlorade emellertid
     inte modet utan drog med sina Jomsvikingar norrut mot Uppsala, och
     på slätten Fyrisvall mötte han kung Erik som visade sig vara väl
     förberedd, ty vid underrättelsen om Styrbjörns annalkande hade han
     låtit mobilisera alla vapenföra män i sitt rike genom pilbud som
     sändes ut över hela landet. På Fyrisvall utbröt nu ett väldigt slag
     som varade i tre dygn och vars alla skiften utmålas omständligt av
     sagan. Slutet på det hela blev att Styrbjörn stupade och Erik vann

 

 

     en fullständig seger, varför han framgent kallades Segersäll.
     (Källa: Alf Henriksson).
   Gyrid (Gunhild) Olafsdotter/Olofsdotter. Född omkr 905. Död omkr 987.
     (Se XXV:6290948).

XXVI:12581896 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mm
Ingeberg (Thrandsdotter) av Sula. Född 886. Död 940. (Barn XXV:6290948,
Far XXVII:25163791)

Gift med föregående ana.

XXVI:12581969 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff ff
Knut "Hittebarnet" av Saxland. (Barn XXV:6290985, Far XXVII:25163937,
Mor XXVII:25163938)

Gift

                                 Barn:
   Kung Gorm "den Gamle" av Danmark. Född ca 860. Död 940. (Se
     XXV:6290985).

XXVI:12581971 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf
Kung Harald "Klak" Halvdansson. Småkung i Rustringen och Jylland,
Danmark (DK). Regerade 812-813, blev bortjagad, men återkom 819-827.
Född 800. Död 854. Kung i Rustringen och Jylland, Danmark. Född 800 i
Jylland, Danmark. Sommaren 826 kommer en dansk kung som heter Harald
Klak seglande uppför Rehn med sin familj. Kejsaren Ludvig den fromme har
övertalat honom att låta döpa sig och står själv fadder vid dopet, som
äger rum i Mainz under högtidliga former. Hans döps 826 i Ingelheim,
Tyskland. Död 854 i Walcheren, Nederländerna. Sannolikt den förste
kristne nordiske kungen. Samarbetade gärna med Frankerriket eftereom dom
var kristna. Harald ville kristna sitt kungadömme men lyckades inte så
bra. Han fördrevs av bönder och hövdingar två gånger på 820 talet och
slutade sina dagar som flykting. (Källa: Alf Henriksson)
 Den danske kungen Harald, som fördrivits från sitt eget land erhöll
Rüstringen som förläning år 826 och år 841 förlänades Harald ön
Walcheren av de tyska kejsarna, som på detta sätt sökte tillförsäkra sig
och sitt rike ett visst mått av beskydd. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975)
HARALD KLAK är en av personerna som framträder i striden om den danska
kungamakten efter kung Hemmings död 812. Kung Godfreds söner sägs ha
fördrivit Harald ur riket 813. Harald återvände emellertid till Danmark
med bistånd av den frankiske kejsaren Ludvig den Fromme, och sägs
därefter blivit medregent över riket tillsammans med Godfredssönerna
eller regerat en del av riket. Harald tvangs emellertid snart återigen
att söka hjälp hos kejsar Ludvig vilken eftersträvade att lägga Danmark
under sitt välde. Ett sätt kunde vara att 'kristna' landet och lägga det
under kyrkans makt, och Harald fick hjälpen mot att han övergick till
kristendomen. Efter att Harald 826 låtit döpa sig själv jämte ett par
hundra daner i Mainz av ärkebiskop Otgar, återvände han till sitt
hemland tillsammans med Ansgar, som skulle hjälpa Harald att införa
kristendomen i Danmark. Men återkomsten till Danmark skulle visa sig bli
blott en kortvarig visit; redan 827 fördrevs han ur riket av
Godfredssönerna. (Källa: Internet, regenter i Skåne före år 1000).
 Harald Klak dansk småkung, regerade 812-813, blev bortjagad men återkom
819-827 med hjälp av Ludvig den fromme. H. uppmanade ärkebiskop Ebo, av
Reims att komma till Danmark. 823 och predika kristendomen. I Ingelheim
döptes H. 826 tillsammans med sin drottning, som den förste kungen i
norden. Han medförde Ansgar till Danmark. Strax därefter blev H.
förjagad. Källa: Historiska världar www.historiska.se/histvarld/
 (Barn XXV:6290986, Far XXVII:25163941)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Tyra "Danebod/Danebot" Klacksdotter av Jylland. Född. Död 935. (Se

 

 

     XXV:6290986).

XXVI:12581972 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mm
Sigrid Helgesdotter. Drottning i Rustringen och Jylland, Danmark. Född
800. Död 854. (Barn XXV:6290986, Far XXVII:25163943, Mor XXVII:25163944)

Gift med föregående ana.

XXVI:12581973 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff
Björn IV Eriksson. Sveakung. Född omkr 867. Död omkr 950. Sveakung. Född
omkring 867 i Birka, Björkö-Arholma (AB). Död omkring 950 i Birka,
Björkö- Arholma (AB). missionärer till svearna. (Källa: Bra Böcker)
Torgny lagman tog till orda och sade: Min fader Torgny var med kung
Björn en lång tid och kände väl hans seder, och riket stod i Björns
dagar i mycken styrka och makt och led aldrig minskning; dock var han
vänlig mot sina män. (Källa: Den svenska historien sid 80, Alf
Henriksson)
 Staden Birka var ett av vikingavärldens mest betydande handelscentra,
men vi vet mindre om Birka än om de motsvarande handelscentra Hedeby i
Danmark och Kaupang i Norge. Birka låg på Björkö i Mälaren, cirka tre
mil väster om Stockholm. På grund av bland annat landhöjningen och
sannolikt en stort fientligt anfall upphörde Birka som handelsstad några
årtionden före år 1000. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975)
 När kung Björn sände ett brev till kejsaren, då Ansgar återvände från
sitt första besök i Birka, så var det 'skrivet på svearnas speciella
sätt', som Rimbert uttrycker det. Men för de fåkunniga var runorna ett
mysterium som gränsade till trolldom, och under många århundraden
inristades de på vapen och andra föremål som besvärjelser. (Källa:
Svitjod sid 118, Mats G. Larsson) I den svenska kungakrönikan som finns
bifogad till den isländska Hervararsagan nämns Björn och Anund, söner
till sveakungen Erik Björnsson. Efter faderns död delade bröderna
sveariket mellan sig, så att Björn satte sig vid Högen (at Haugi), en av
de mäktiga gravhögarna i Hovgården på Adelsö, medan Anund, som i
krönikan kallas Anund upsale, började residera i Gamla Uppsala. Björn
var den kung som Ansgar mötte vid sitt första besök i Sverige, och Anund
var den av svearna fördrivne kungen. (Källa: Tio uppsatser om Gamla
Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000) (Barn XXV:6290987, Far XXVII:25163945)

Gift

                                 Barn:
   Olof Björnsson. Född omkr 885. Död omkr 995. (Se XXV:6290987).
   Erik "Segersäll" Björnsson. Kung i Uppsala (C). Född omkr 930. Död
     omkr 994.

XXVI:12581975 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm mf
Thrand av Sula. Född 871. (Barn XXV:6290988)

Gift

                                 Barn:
   Ingeborg Trandsdotter. Född omkr 886. Död omkr 940. (Se XXV:6290988).


--------------------------- Generation XXVII ---------------------------

XXVII:25163789 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf f
Kung Björn IV "Den gamle" Eriksson. Kung av Sverige 884-920. Född 867.
Död 950. Sveakung. Född omkring 867 i Birka, Björkö-Arholma (AB). Död
omkring 950 i Birka, Björkö-Arholma (AB). missionärer till svearna.
(Källa: Bra Böcker) Torgny lagman tog till orda och sade: Min fader
Torgny var med kung Björn en lång tid och kände väl hans seder, och
riket stod i Björns dagar i mycken styrka och makt och led aldrig
minskning; dock var han vänlig mot sina män. (Källa: Den svenska
historien sid 80, Alf Henriksson).

 

 

 I den svenska kungakrönikan som finns bifogad till den isländska
Hervararsagan nämns Björn och Anund, söner till sveakungen Erik
Björnsson. Efter faderns död delade bröderna sveariket mellan sig, så
att Björn satte sig vid Högen (at Haugi), en av de mäktiga gravhögarna i
Hovgården på Adelsö, medan Anund, som i krönikan kallas Anund upsale,
började residera i Gamla Uppsala. Björn var den kung som Ansgar mötte
vid sitt första besök i Sverige, och Anund var den av svearna fördrivne
kungen. (Källa: Tio uppsatser om Gamla Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000).
Björn hette den kung som regerade i Uppland under förra delen av
800-talet och som enligt Rimberts krönika om Ansgar skall ha bett Ludvig
'den fromme' att sända missionärer till svearna. (Källa: Bra Böcker).
(Barn XXVI:12581895, Far XXVIII:50327577)

Gift

                                 Barn:
   Kung Olof II Björnsson. Född omkr 885. Död omkr 995. (Se
     XXVI:12581895).

XXVII:25163791 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mm f
Jarl Thrand av Sula. Född 871. (Barn XXVI:12581896)

Gift

                                 Barn:
   Ingeberg (Thrandsdotter) av Sula. Född 886. Död 940. (Se
     XXVI:12581896).

XXVII:25163937 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff ff f
Arnfinn "Blodskam" av Saxland. Barn i "blodskam" med sin syster av
Saxland. (Barn XXVI:12581969, Far XXVIII:50327873, Mor XXVIII:50327874)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Knut "Hittebarnet" av Saxland. (Se XXVI:12581969).

XXVII:25163938 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff ff m
av Saxland. (Barn XXVI:12581969)

Gift med föregående ana.

XXVII:25163941 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf f
Halvdan Haraldsson. Kung i Hedeby, Jylland, Danmark (DK). Född 770. Död
810. Kung i Hedeby, Jylland, Danmark. Född 770 i Hedeby, Danska riket.
Död 810 i Walcheren, Nederländerna. Hedeby var Nordens och Danmarks
största och mest betydande vikingatida handelsplats och stad. Den ligger
längst inne i fjorden Slien (på tyska Schlei) strax söder om staden
Slesvig (på tyska Schleswig), där Jylland är som smalast. (Källa:
Nordisk Vikingaguide 1995, sid 108, Statens historiska museum) (Barn
XXVI:12581971, Far XXVIII:50327881, Mor XXVIII:50327882)

Gift

                                 Barn:
   Kung Harald "Klak" Halvdansson. Född 800. Död 854. (Se
     XXVI:12581971).

XXVII:25163943 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mm f
Helgi "den kloke" Fridleifsson. (Barn XXVI:12581972)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Sigrid Helgesdotter. Född 800. Död 854. (Se XXVI:12581972).

 

 

XXVII:25163944 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mm m
Anslaug Sigurdsdotter. (Barn XXVI:12581972)

Gift med föregående ana.

XXVII:25163945 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff f
Erik "Väderhatt" Emundsson. Sveakung i Uppsala (C). Född 849. Död 900.
Sveakung i Uppsala. Född 849 i Björkö-Arholma (AB). Död 900 i
Björkö-Arholma (AB). Om Harald 'Hårfager' heter det, att han, genast
efter mötet i Wermland med Erik Edmundsson 'Wäderhatt' och kalaset hos
Åke Bonde, underlade sig hela det landet. Torgny lagman tog till orda
och sade: 'Annorlunda är nu sveakungars sinnelag än det förr haver
varit. Torgny, min farfader, mindes Uppsalakungen Erik Emundsson och
sade om honom, att medan han var i sin lättaste ålder hade han var
sommar krigshär ute och lade under sig Finland, Kyrialand, Estland,
Kurland och många andra länder i öster; dock var han icke så högmodig
att han ej ville lyssna till de män som hade något viktigt att
framställa för honom. (Källa: Den svenska historien sid 80, Alf
Henriksson) (Barn XXVI:12581973, Far XXVIII:50327889)

Gift

                                 Barn:
   Björn IV Eriksson. Född omkr 867. Död omkr 950. (Se XXVI:12581973).


-------------------------- Generation XXVIII  --------------------------

XXVIII:50327577 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff
Kung Erik V "Väderhatt" Emundsson. Född omkr 849. Död omkr 884. Kung av
Götar och Svear. Sveriges första konung. (Källa: C. M. Munthe, Vore
Fælles Ahner, Gustav E. Raabe, Cammermeyers Boghandel.) Erik Emundsson,
kan även ha kallats för Erik Väderhatt. Tillnamnet syftar då på att han
hade god vind under sina vikingatåg på andra sidan östersjön. Erik som
regerade i slutet av 800-talet var enligt Ynglingasagan också kung över
Västergötlands, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Enligt samma saga
förlorade han allt detta utom Västergötland till Harald Hårfager när
denne enade Norge. Om Harald 'Hårfager' heter det, att han, genast efter
mötet i Wermland med Erik Edmundsson 'Wäderhatt' och kalaset hos Åke
Bonde, underlade sig hela det landet. Torgny lagman tog till orda och
sade: 'Annorlunda är nu sveakungars sinnelag än det förr haver varit.
Torgny, min farfader, mindes Uppsalakungen Erik Emundsson och sade om
honom, att medan han var i sin lättaste ålder hade han var sommar
krigshär ute och lade under sig Finland, Kyrialand, Estland, Kurland och
många andra länder i öster; dock var han icke så högmodig att han ej
ville lyssna till de män som hade något viktigt att framställa för
honom. (Källa: Den svenska historien sid 80, Alf Henriksson).

Källor 1) J.W. Jäderlunds släktforskning (Barn XXVII:25163789, Far
XXIX:100655153)

Gift

                                 Barn:
   Kung Björn IV "Den gamle" Eriksson. Född 867. Död 950. (Se
     XXVII:25163789).

XXVIII:50327873 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff ff ff
av Saxland. (Barn XXVII:25163937, Far XXIX:100655745)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Arnfinn "Blodskam" av Saxland. (Se XXVII:25163937).

 

 


XXVIII:50327874 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff ff fm
av Saxland. (Barn XXVII:25163937)

Gift med föregående ana.

XXVIII:50327881 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff
Harald II Eysteinsson. Kung i Hedeby, Jylland, Danmark (DK). Född 750.
Död 804. Kung i Hedeby, Jylland, Danmark. Född 750 i Vestfold. Död 804 i
Irländska sjön, Irland. Harald drunknade i Irländska sjön år 804.
(Källa: The Origin of the Norwegian Kingdom, Tom Björnstad) Gift med
Imhild, som var dotter till Ct Warnechin von Engern by Kunhilde of
Ruegen. (Källa: The Origin of the Norwegian Kingdom, Tom Björnstad)
(Barn XXVII:25163941, Far XXIX:100655761, Mor XXIX:100655762)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Halvdan Haraldsson. Född 770. Död 810. (Se XXVII:25163941).

XXVIII:50327882 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm
Emhild av Rügen. Född 750. Död 780. (Barn XXVII:25163941, Far
XXIX:100655763)

Gift med föregående ana.

XXVIII:50327889 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff
Edmund Eriksson. Kung av Birka, Björkö. Född 832. Död 860. Kung av
Birka, Björkö. Född 832. Död 860 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
Sveakonung i G:a Uppsala. Son till Erik VI. Fick tillnamnet "Slemme" då
han fuskade vid en gränsdragning mellan Sverige och Danmark. Svearna
förebrådde honom mest för att han gjorde avkall på Blekinge till
Danskarna. Död ca 970. (Källa: Svensk Historia, sid 970, Alf Henriksson)
Här nedan följer teorin om Emunds ursprung: Emunds far: Erik Ringsson av
Munsöätten. Sveakung i G:a Uppsala. Ring Olofsson av Munsöätten.
Sveakung i G:a Uppsala. Olof Björnsson av Munsöätten. Sveakonung på
Adelsö då Ansgar gästade Svea rike för andra gången 854. Företog ett
berömt härtåg till Kurland. Med honom utslocknade dynastigrenen på
Adelsö. Björn Eriksson "på Håga" av Munsöätten. Sveakonung. Bodde på
Birka. Levde ca 825 - 840. "På Håga" är en feltolkning av "at Haugi"
(vid högen). Han bodde nämligen vid sin fars gravhög vid Adelsö kyrka.
Den kung som mötte Ansgar. Björn hade sänt en beskickning till kejsar
Ludvig den fromme för att utbe sig kristna förkunnare. Erik Uppsale av
Munsöätten. Sveakung. Tillhörde ättens huvudgren, den egentlige
sveakonungen. Höglagd vid Adelsö kyrka. Vid Ansgars andra besök på Birka
854, föreslogs att Erik III skulle upptas bland gudarna istället för den
nye guden. Björn Järnsida av Munsöätten. Sveakonung ca 785 - 800.
Grundaren av Munsöätten på Svea rikes tron. Sannolikt höglagd i
Björnshögen vid Husby på Munsö. Ragnar Sigurdsson Lodbrok. Sveakonung ca
770 - 785. Gift med Aslög, dotter till Brynhild och Sigurd Fafnesbane,
även med Tora Borgarhjort (kungadotter från Götaland). Var med om många
storslagna äventyr. På det sista av dem, ett krigståg till
Norhtumberland, tas han till fånga av den grymme kung Ella och dör i
dennes ormgrop. Han sista ord är legendariska: "Grymta månne grisarna
när de hör hur den gamle galten lider!". Och han fick rätt - hans söner
tog en blodig hämnd. troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala.
Möjligen kung över Sverige, Norge, Gårdarike (Ryssland), England och
Skottland. Sigurd Ring: Kung av Sverige och Danmark. Satt som lydkonung
i Sverige, under sin halvfarbror Harald Hildetand. Gjorde uppror mot
kung Harald och besegrade honom i Bråvallaslaget ca 750, varefter även
Östergötland införlivades i riket. Han ar gift med Alfhild, dotter till
en kung Alf. När han blev gammal blev han dock förälskad i Alvsol av
Vendsyssel. Men han fick inte gifta sig med henne. Sigurd Ring höll slag
med hennes bröder och besegrade dem. Alvsol hade emellertid redan dödats
med gift före striden för att inte hamna i segrarens händer. Sigurd Ring
begick då självmord genom att kasta sig på sitt svärd ombord på ett

 

 

brinnande skepp lastat med alla de stupade. Död ca 770. Troligen höglagd
på Vallsgärde utanför Uppsala. Randver av Svitjod. Sveakonung i G:a
Uppsala. Son till Radbjart av Ryssland och Ivar Vidfamnes dotter Aud den
Djupöda. Gift med Ingild, dotter till en sveakung (vem?).Troligen
höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala. Ivar Vidfamne: Sveakonung fr ca
655. Från början kung av Skåne. Son till Halvdan Snälle av
Skjöldungaätten (se under Ingjald Illråde) och därmed ättling till Oden.
Erövrade sveaväldet efter innebränningen av Ingjald Illråde. Ska sedan
ha underlagt sig hela Norden inklusive Danmark. Gift med en dotter till
Heidrek (son till Angantyr, kung i Småland). I Danmark satte han sin
dotters (Aud Djupaudga) make Hrörek till underkonung men lät senare
dräpa honom. Aud Djupaudga gifte senare om sig med Radbjart av Ryssland.
Ivar ska ha omkommit år 695 på en härfärd till Gårdarike då han blev
ordentligt uppläxad för sin grymhet, svekfullhet och makthunger, av sin
egen fosterfar Hord. Han kastade sig i havet efter sin fosterfar, men
kom aldrig mer upp. Troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala.
Källa: http://hem.passagen.se/tuscany/default.html (Barn XXVII:25163945,
Far XXIX:100655777)

Gift

                                 Barn:
   Erik "Väderhatt" Emundsson. Född 849. Död 900. (Se XXVII:25163945).


--------------------------- Generation XXIX  ---------------------------

XXIX:100655153 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff f
Kung Edmund I "Slemme" (Eriksson) av Birka. Född omkr 832. Död 873. Kung
av Birka, Björkö. Född 832. Död 860 i Birka, Björkö-Arholma (AB).
Sveakonung i G:a Uppsala. Son till Erik IV. Fick tillnamnet "Slemme" då
han fuskade vid en gränsdragning mellan Sverige och Danmark. Svearna
förebrådde honom mest för att han gjorde avkall på Blekinge till
Danskarna. Död ca 970. (Källa: Svensk Historia, sid 970, Alf Henriksson)
Här nedan följer teorin om Emunds ursprung: Emunds far: Erik Ringsson av
Munsöätten. Sveakung i G:a Uppsala. Ring Olofsson av Munsöätten.
Sveakung i G:a Uppsala. Olof Björnsson av Munsöätten. Sveakonung på
Adelsö då Ansgar gästade Svea rike för andra gången 854. Företog ett
berömt härtåg till Kurland. Med honom utslocknade dynastigrenen på
Adelsö. Björn Eriksson "på Håga" av Munsöätten. Sveakonung. Bodde på
Birka. Levde ca 825 - 840. "På Håga" är en feltolkning av "at Haugi"
(vid högen). Han bodde nämligen vid sin fars gravhög vid Adelsö kyrka.
Den kung som mötte Ansgar. Björn hade sänt en beskickning till kejsar
Ludvig den fromme för att utbe sig kristna förkunnare. Erik Uppsale av
Munsöätten. Sveakung. Tillhörde ättens huvudgren, den egentlige
sveakonungen. Höglagd vid Adelsö kyrka. Vid Ansgars andra besök på Birka
854, föreslogs att Erik III skulle upptas bland gudarna istället för den
nye guden. Björn Järnsida av Munsöätten. Sveakonung ca 785 - 800.
Grundaren av Munsöätten på Svea rikes tron. Sannolikt höglagd i
Björnshögen vid Husby på Munsö. Ragnar Sigurdsson Lodbrok. Sveakonung ca
770 - 785. Gift med Aslög, dotter till Brynhild och Sigurd Fafnesbane,
även med Tora Borgarhjort (kungadotter från Götaland). Var med om många
storslagna äventyr. På det sista av dem, ett krigståg till
Norhtumberland, tas han till fånga av den grymme kung Ella och dör i
dennes ormgrop. Han sista ord är legendariska: "Grymta månne grisarna
när de hör hur den gamle galten lider!". Och han fick rätt - hans söner
tog en blodig hämnd. troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala.
Möjligen kung över Sverige, Norge, Gårdarike (Ryssland), England och
Skottland. Sigurd Ring: Kung av Sverige och Danmark. Satt som lydkonung
i Sverige, under sin halvfarbror Harald Hildetand. Gjorde uppror mot
kung Harald och besegrade honom i Bråvallaslaget ca 750, varefter även
Östergötland införlivades i riket. Han ar gift med Alfhild, dotter till
en kung Alf. När han blev gammal blev han dock förälskad i Alvsol av
Vendsyssel. Men han fick inte gifta sig med henne. Sigurd Ring höll slag
med hennes bröder och besegrade dem. Alvsol hade emellertid redan dödats

 

 

med gift före striden för att inte hamna i segrarens händer. Sigurd Ring
begick då självmord genom att kasta sig på sitt svärd ombord på ett
brinnande skepp lastat med alla de stupade. Död ca 770. Troligen höglagd
på Vallsgärde utanför Uppsala. Randver av Svitjod. Sveakonung i G:a
Uppsala. Son till Radbjart av Ryssland och Ivar Vidfamnes dotter Aud den
Djupöda. Gift med Ingild, dotter till en sveakung (vem?).Troligen
höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala. Ivar Vidfamne: Sveakonung fr ca
655. Från början kung av Skåne. Son till Halvdan Snälle av
Skjöldungaätten (se under Ingjald Illråde) och därmed ättling till Oden.
Erövrade sveaväldet efter innebränningen av Ingjald Illråde. Ska sedan
ha underlagt sig hela Norden inklusive Danmark. Gift med en dotter till
Heidrek (son till Angantyr, kung i Småland). I Danmark satte han sin
dotters (Aud Djupaudga) make Hrörek till underkonung men lät senare
dräpa honom. Aud Djupaudga gifte senare om sig med Radbjart av Ryssland.
Ivar ska ha omkommit år 695 på en härfärd till Gårdarike då han blev
ordentligt uppläxad för sin grymhet, svekfullhet och makthunger, av sin
egen fosterfar Hord. Han kastade sig i havet efter sin fosterfar, men
kom aldrig mer upp. Troligen höglagd på Vallsgärde utanför Uppsala.
Källa: hem.passagen.se/tuscany/default.html. (Barn XXVIII:50327577, Far
XXX:201310305)

Gift

                                 Barn:
   Kung Erik V "Väderhatt" Emundsson. Född omkr 849. Död omkr 884. (Se
     XXVIII:50327577).

XXIX:100655745 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff ff ff f
Knyttlingaätten. (Barn XXVIII:50327873)

Gift

                                 Barn:
   av Saxland. (Se XXVIII:50327873).

XXIX:100655761 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff f
Eystein "Fart" Halvdansson. Kung i Romerike och Vestfold, Norge (N).
Född 702. Död 755. Kung i Romerike och Vestfold, Norge. Född 702 i
Oppland, Norge. Död 755 i Vestfold. Eystien, gift med Hildur som var
dotter till Erik Ragnarsson, kung i Vestvold, Norge. Blev kung efter sin
far i Romerike och Vestvold. Eystein styrde över Vestvold så länge han
levde. Dog i en olycka när han seglade i havet vid Jarlsö (nu Jersö).
(YS, sid 69.) Kallas också Eystein 'Fjärt'. (Barn XXVIII:50327881, Far
XXX:201311521, Mor XXX:201311522)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Harald II Eysteinsson. Född 750. Död 804. (Se XXVIII:50327881).

XXIX:100655762 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff m
Hildur Eriksdotter. Drottning i Vestfold, Norge (N). Född 710. Död 755.
(Barn XXVIII:50327881, Far XXX:201311523)

Gift med föregående ana.

XXIX:100655763 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm f
Warenechin Werner. Duke of Saxony. (Barn XXVIII:50327882, Far
XXX:201311525)

Gift

                                 Barn:
   Emhild av Rügen. Född 750. Död 780. (Se XXVIII:50327882).

 

 


XXIX:100655777 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff f
Erik. (Barn XXVIII:50327889, Far XXX:201311553, Mor XXX:201311554)

Gift

                                 Barn:
   Edmund Eriksson. Född 832. Död 860. (Se XXVIII:50327889).


---------------------------- Generation XXX ----------------------------

XXX:201310305 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff
Kung Erik IV Refilsson av Sverige. Född omkr 814. Död efter 870. (Barn
XXIX:100655153, Far XXXI:402620609)

Gift

                                 Barn:
   Kung Edmund I "Slemme" (Eriksson) av Birka. Född omkr 832. Död 873.
     (Se XXIX:100655153).

XXX:201311521 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff
Halvdan "Vitben" Olofsson. Kung i Värmland, Svitjod och Norge. Född 685.
Död 715. Kung i Värmland, Svitjod och Norge. Född 685 i Värmland,
Svitjod. Död 715 i Toten Oppland, Norge. Olof Trätälja blev aldrig kung
i Uppsala som sina förfäder, men han var den siste av Ynglingaätten som
levde i Sverige. Hans son Halvdan Vitben drog med en här vidare västerut
och lade under sig ett område i södra Norge. (Källa: Gåtfulla platser i
Sverige, sid 227, Stig Linnell) Halfdan 'Vitben', gift med Åsa som var
dotter till kungen i Oppland, Eystein 'Hårdråde'. Halfdan var en mäktig
kung. Halfdan tog stora delar av Hedmark, Toten, Hedaland och mycket av
Vestvold. Efter sin bror Ingjalds död lade han också dennes kungadöme i
Värmland under sig. Halfdan blev en mycket gammal man och dog av sjukdom
på Toten, Oppland och är höglagd i Vestvold. Makarna hade två söner,
Eystein och Gundröd. (Källa: Heimskringla, Ynglingasagan) (Barn
XXIX:100655761, Far XXXI:402623041, Mor XXXI:402623042)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Eystein "Fart" Halvdansson. Född 702. Död 755. (Se XXIX:100655761).

XXX:201311522 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff fm
Åsa Eysteinsdotter. Drottning i Värmland och Norge. Född 680. Död 718.
Drottning i Värmland och Norge. Född 680 i Oppland, Norge. Död 718 i
Toten Oppland, Norge. Åsa Eystensdotter, född och död i Norge. Hon var
dotter till Eystein 'den onde' av Oppland och Hedmark (kung i
Raumariket) och Solvieg Halfdansdotter; barn: Eystein 'Fjärt'
Halvdansson. (Källa: Ingvar Sahlin) (Barn XXIX:100655761, Far
XXXI:402623043)

Gift med föregående ana.

XXX:201311523 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff mf
Erik Ragnarsson. Småkung i Vestfold, Norge (N). Född 680. Död 710. (Barn
XXIX:100655762)

Gift

                                 Barn:
   Hildur Eriksdotter. Född 710. Död 755. (Se XXIX:100655762).

XXX:201311525 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm ff
Theodorus. Duke of Saxony. (Barn XXIX:100655763, Far XXXI:402623049)

 

 


Gift

                                 Barn:
   Warenechin Werner. (Se XXIX:100655763).

XXX:201311553 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff
Sigurd (Randversson) Ring. Småkung i Svealand och Västergötland. Född
omkr 730. Död omkr 770? eller 812. Småkung i Svealand och Västergötland.
Han vann den nordiska historiens största drabbning vid Bråvalla år 750,
där hans fars halvbror danakungen Harald Hildetand stupade. Son till
Randver av Svitjod. Han ar gift med Alfhild, dotter till en kung Alf.
När han blev gammal blev han dock förälskad i Alvsol av Vendsyssel. Men
han fick inte gifta sig med henne. Sigurd Ring höll slag med hennes
bröder och besegrade dem. Alvsol hade emellertid redan dödats med gift
före striden för att inte hamna i segrarens händer. Sigurd Ring begick
då självmord genom att kasta sig på sitt svärd ombord på ett brinnande
skepp lastat med alla de stupade. Död ca 770. Troligen höglagd på
Vallsgärde utanför Uppsala. Även uppgifter om sonen Rurik "Den Fredlige"
som blev far till Rurik av Novgorod. (Barn XXIX:100655777, Far
XXXI:402623105)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Jarl Ragnar "Lodbrok, Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch" Sigurdsen. Född
     omkr 750. Död 845. (Se XXXIII:1610482433).
   Erik. (Se XXIX:100655777).

XXX:201311554 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff fm
Alfhild Gandolfsdotter. Född 735. Död 770. (Barn XXIX:100655777)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXXI  ---------------------------

XXXI:402620609 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff f
Kung Refil Björnsson. Född omkr 796. (Barn XXX:201310305, Far
XXXII:805241217)

Gift

                                 Barn:
   Kung Erik IV Refilsson av Sverige. Född omkr 814. Död efter 870. (Se
     XXX:201310305).

XXXI:402623041 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff f
Kung Olav/Olof "Trätälja" Ingjarsson/Ingjaldsson av Värmland. Småkung i
Svitjod, Värmland (S). Född ca 630. Död ca 690. Kom til Norge i 620.
Olav 'Trätälja' var gift med Solveig eller Sölve. Hon var dotter till
Halfdan 'Guldtand' från Solör i väster. När Olav fick höra om sin fars
död for han först till Närke. Eftersom svearna hade bestämt sig att
fördriva faderns ätt fortsatte Olav till Värmland och röjde skog, brände
och byggde och blev därigenom kung i Värmland. Många svear strömmade
till Värmland. Det blev därför svår hungersnöd och svält. De inflyttade
svearna skyllde detta på sin kung och påstod att denne inte blotat
tillräcligt mycket. Därför samlade de en här och belägrade Olavs hus och
brände honom inne. Detta skedde vid Vänern. Makarna hade två söner
Ingjald och Halfdan. Ingjald blev kung i Värmland. (Källa:
Ynglingasagan, sid 67) Vattenvägen från Säffle till Arvika kallas även
Vikingaleden och detta får man väl också tillskriva Olof Trätälja. Ett
arrangemang under sommaren med anknytning till detta är Vikingaveckan
som inleds i Säffle och fortsätter i Arvika. Ingjald Illråde var far
till Olof Trätälja och efter Ingjalds död skall Olof ha blivit fördriven
av Ivar Vidfamne. Olof tog då sin tillflykt till Värmland där han

 

 

grundade ett nytt rike och bröt ny mark. Det var denna nybyggargärning
som gav honom tillnamnet Trätälja. Olof Trätälja är begravd i Säffle och
hans gravhög vid gamla vattentornet är Värmlands största gravhög. (Barn
XXX:201311521, Far XXXII:805246081, Mor XXXII:805246082)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Elsa av Värmland - Olof "Trätäljas" dotter.
   Halvdan "Vitben" Olofsson. Född 685. Död 715. (Se XXX:201311521).

XXXI:402623042 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff m
Solveig (Sölve) Halvdansdotter. Drottning i Svitjod, Värmland (S). Född
omkr 650. Död ca 695. Kan ha hetat Solveig. (Barn XXX:201311521, Far
XXXII:805246083)

Gift med föregående ana.

XXXI:402623043 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff fm f
Eystein Hårdråde. Kung i Raumariket. Född 640. Död 680. (Barn
XXX:201311522)

Gift

                                 Barn:
   Åsa Eysteinsdotter. Född 680. Död 718. (Se XXX:201311522).

XXXI:402623049 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm ff f
Sigismund. Duke of Saxony. (Barn XXX:201311525, Far XXXII:805246097)

Gift

                                 Barn:
   Theodorus. (Se XXX:201311525).

XXXI:402623105 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff f
Kung Randver Radbardsson av Svitjod. Född 680. Död 770. Sveakonung i G:a
Uppsala. Son till Radbjart av Ryssland och Ivar Vidfamnes dotter Aud den
Djupöda. Gift med Ingild, dotter till en sveakung.Troligen höglagd på
Vallsgärde utanför Uppsala. (Barn XXX:201311553, Far XXXII:805246209,
Mor XXXII:805246210)

Gift

                                 Barn:
   Sigurd (Randversson) Ring. Född omkr 730. Död omkr 770? eller 812.
     (Se XXX:201311553).


--------------------------- Generation XXXII ---------------------------

XXXII:805241217 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff
Kung Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö. Född omkr 820. Död efter 866.
Björn 'Järnsida' blev kung över Svea och Göte rike. (Källa: En nordisk
kronologi, Alf Henriksson) Vikingarna återvände nästan varje år till
Andalusien. Den största expeditionen gjordes åren 859-862, då danska
vikingar som hållit till vid Seinefloden i Frankrike bröt upp och
anförda av Ragnar Lodbroks söner sökte sig söderut. De var över på den
marockanska sidan, som vikingarna kallade Blåland, för att ta slavar som
de sålde på vägen. De for genom Gibraltar sund, som de kallade
Norvasund, gjorde strandhugg i Murcia på spanska sidan, men jagades bort
av den nybyggda andalusiska flottan. Enligt traditionen var det den här
vikingastyrkan som efter att härjat i trakten av Mallorca plundrade
städer längs dagens Riviera för att sedan inta bl.a. Pisa och, enligt
legenderna, även själva Rom. Vikingarna slog alltså på slavhandel.

 

 

Enligt spanska historiker, Juan Lalaguna, levererade nordborna slavar
som de tagit högre upp längs kusterna i Europa, kanske från Frankrike.
(Källa: Historien om Spanien, Herman Lindqvist) Invasionen i England år
866 av de s.k. Lodbrokssönerna ledde till att stora områden i sydöstra
England lades under dansk överhöghet, men ett försök att införliva även
Wessex stoppades av Alfred 'den store', och danskarna tillerkändes den
s.k. Danelagen. (Källa: Bra Böcker) Grundaren av Munsöätten på Svea
rikes tron. Sannolikt höglagd i Björnshögen vid Husby på Munsö. (Barn
XXXI:402620609, Far XXXIII:1610482433, Mor XXXIII:1610482434)

Gift

                                 Barn:
   Kung Refil Björnsson. Född omkr 796. (Se XXXI:402620609).

XXXII:805246081 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff
Ingjar/Ingjald "Illråde" Anundsson/Onundsson av Uppsala. Småkung i
Svitjod, Svealand år 640-655. Född ca 600. Död 655. Enligt Snorres saga
lät Ingjar "Illråde" under sin fader Bröt-Anunds gravöl bränna inne
flera småkungar för att utvidga sitt eget rike. Han besegrades själv av
Ivar "Vidfamne", och för att slippa tas till fånga lät han sig bli
innebränd. Son till 'Bröt-Anund', som fick namnet av att han lade sig
vinn om att röja bygd i rikets vida skogsmarker och lägga vägar över
hela Svitjod. Som pojke fick Ingjald ett varghjärta att äta och blev
därav grym och ondsint. Vid gravölet efter sin far lät han innebränna
sex gästande småkungar och lade deras riken under sig. (Källa: Den
svenska historien, Bonnier Lexikon)
 Ingjald 'Illråde' var kung i Uppsala och gift med Göthild som var
dotter till kung Algöts i Götaland. Vid gravölet efter sin far gav han
löftet att han skulle öka sitt rike med hälften i varje väderstreck
eller annars dö. Hans levnad är fylld av våld och illdåd. Det berättas
att han dödade tolv kungar och svek alla sina fredslöften till dem.
Ingjald fick därför sitt tillnamn illråde. Ingjald blev kung över större
delen av Svitjod. När Ingjald var i Ränninge på gästning blev han hotad
av Kung Ivar Vidfamnes här. Han insåg att han inte kunde kämpa mot dem.
Han och dottern Åsa fattade då beslutet att dricka sitt folk dödberusade
och låta sig och folket att brinna inne vilket också skedde. Makarna
hade barnen Åsa och Olav 'Trätälja'. Hustrun Göthild hade sänt Olav till
sin fosterfar Bove i Västergötland där han växte upp. (Källa:
Ynglingasagan, sid 61-66) (Barn XXXI:402623041, Far XXXIII:1610492161)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Olav/Olof "Trätälja" Ingjarsson/Ingjaldsson av Värmland. Född ca
     630. Död ca 690. (Se XXXI:402623041).
   Åsa Ingjaldsdotter.

XXXII:805246082 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff fm
Gauthild/Göthild Allgautsdotter av Götaland. Född ca 610. Död 640.
Drottning. Född 610 i Västergötland, Svitjod. Död 640 i Uppsala,
Svitjod. När Ingjald blev vuxen fanns hans far, 'Bröt-Anund' Ingvarsson,
en lämplig hustru åt honom i Västergötland. Hon hette Göthild och var
dotter till kungen där, Algöt. Denne ansåg att det skulle bli ett bra
gifte och sände flickan till Svitjod, där hon firade bröllop med
Ingjald. (Källa: Svitjod, Mats G. Larsson) (Barn XXXI:402623041, Far
XXXIII:1610492163, Mor XXXIII:1610492164)

Gift med föregående ana.

XXXII:805246083 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff mf
Halvdan "Guldtand" Solvesson. Kung i Solör, Norge (N). Född ca 620. Död
ca 650. (Barn XXXI:402623042)

Gift

 

 

                                 Barn:
   Solveig (Sölve) Halvdansdotter. Född omkr 650. Död ca 695. (Se
     XXXI:402623042).

XXXII:805246097 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm ff ff
Berthold. Duke of Saxony. (Barn XXXI:402623049, Far XXXIII:1610492193)

Gift

                                 Barn:
   Sigismund. (Se XXXI:402623049).

XXXII:805246209 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff ff
Kung Radbard av Ryssland. Kung av Gårdarike. Född omkr 638. Var
möjligtvis Ragnar "Lodbrok" Sigurdsson fadern? (Barn XXXI:402623105)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Randver Radbardsson av Svitjod. Född 680. Död 770. (Se
     XXXI:402623105).

XXXII:805246210 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm
Aud "Den djupöda" Ivarsdotter. Född omkr 633. Aud var først gift med
Rurik Sløngvanbug (født ca 640. Konge) Hun ble gift med Kong Radbard i
sitt andre ekteskap og levde så i Gardarike. (Barn XXXI:402623105, Far
XXXIII:1610492419, Mor XXXIII:1610492420)

Gift med föregående ana.


-------------------------- Generation XXXIII  --------------------------

XXXIII:1610482433 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff f
Jarl Ragnar "Lodbrok, Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch" Sigurdsen. Född omkr
750. Död 845. Som den av gammalt har brukat refereras i svenska
historieböcker är sagan om Ragnar Lodbrok en sammanställning av episoder
från Saxo och de isländska källorna. Den börjar som ren folksaga med
berättelsen om Tora Borgarhjort, dotter till en jarl i Östergötland och
vacker som en dag. Jarlen hade lovat att den som dödade en lindorm, som
besvärade huset, skulle få dottern. Ragnar lyckades döda lindormen med
ett spjut, och efter denna bragd fick han tillnamnet Lodbrok eller
Ludenbyxa. De unga tu levde mycket lyckliga några år och fick även ett
par söner, men därpå sjuknade Tora och dog. (Källa: En nordisk
kronologi, Alf Henriksson).
 Ragnar Lodbrok var ute på vikingafärd för att fördriva sorgen över Tora
Borgarhjort, och en kväll löpte han in med sina skepp i den norska fjord
vid vilken Spangarhed var beläget. Hans folk fick syn på Kraka och blev
fascinerade av hennes skönhet. Ragnar fann henne såväl skön som klok och
tog med henne till Danmark och firade bröllop med henne. De fick många
barn, och några av sönerna blev med åren mycket berömda. Den äldste
hette Ivar Benlös, ty han hade bara brosk i stället för ben i kroppen;
han var emellertid mycket vis. Den andre kallades Björn Järnsida, den
tredje bar namnet Vitsärk, den fjärde hette Sigurd Ormöga. Sönerna
kämpade väldeliga både i Västeuropa och i Sverige. En dag fick han höra
att ingen kunde jämföras med hans söner i mod och mandom, varför han
beslöt att visa världen att han heller inte gick av för hackor. Med
några skepp begav han sig till England, men blev där dödad av kung
Ethelred tillsammans med sin skara. (Källa: En nordisk kronologi, Alf
Henriksson)
 Barn: Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö (~820 - >866)
 Ålof Ragnarsdotter (~821 - >850)
 Ivar Benlös
 Vitsärk
 Sigurd "Ormiöga" Ragnarsson (~795 - >866)

 

 

 -------
 Ragnar Lodbrok var enligt Ragnar Lodbroks saga son till den svenske
kungen Sigurd Ring, som även styrde över Danmark. Han börjar sin bana
med att i en rustning av ludna skinn döda en lindorm och befria en
jungfru vid namn Tora Borgarhjort, dotter till den östgötske kungen
(eller jarlen) Herröd. Hon dör emellertid efter en tid och Ragnar trivs
därför inte längre hemmavid utan drar ut på härfärder. En av dessa för
honom till Norge. Där träffar han på en underbart skön och klok flicka
som kallas Kraka men i själva verket heter Aslög och är dotter till
sköldmön Brynhilda och kung Sigurd Fafnesbane. Efter att ha återvänt hem
återkommer han till Kraka nästa sommar. Då bestäms att hon skall bli
hans drottning. Hon är honom ständigt trofast och blir moder till fyra
söner; Björn Järnsida, Ivar Benlös, Vitsärk och Sigurd Ormiöga. På gamla
dar drar Ragnar Lodbrok till England för att på ärofullast möjliga sätt
erövra landet, men den engelske kung Ella är på sin vakt, tar honom till
fånga och kastar honom i en ormgrop, där den döende vikingen hörs yttra
de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad den gamle
galten lider". Kung Ella inser då vem fången är och skickar bud till
hans söner (se bild) med anbud om mansbot. Tre av sönerna blir då
fruktansvärt vreda, utom Ivar som manar dem till besinning. Ella blir då
rädd för Ivar men blir snart överfallen av de tre bröderna. De saknar
dock tillräcklig mankraft och besegras. Då går Ivar och begär mansboten.
Han får då ett område som hette Lundunaborg. Dit drar han sig tillbaka
och värvar Ellas närmaste män genom rådklokhet och givmildhet. Med dessa
och sina bröder anfaller han senare Ella, som smädligen dödas på ett
sätt som kallas att rista blodörn. Efter faderns död delar sönerna upp
Norden mellan sig så att bland andra Sigurd Ormiöga får Danmark och
Björn Järnsida får Sverige. Efter dessa två skall sedan de danska och
svenska kungarna härstamma. Till den svenska kungaätten skall enligt
sagorna bland andra Erik Segersäll och hans son Olof Skötkonung höra.
Sagokällorna[redigera wikitext] De medeltida källor som nämner Ragnar
är: Den Anglosaxiska krönikan, en samling tidiga annaler, Bok IX i Gesta
Danorum, ett 1300-talsverk av den kristne krönikören Saxo Grammaticus,
Ragnarsönernas saga (Ragnarssona þáttr), en kort fornaldarsaga, Ragnar
Lodbroks saga, en fornaldarsaga och följeverk till Völsungasagan,
Ragnarsdrápa, ett fragmentariskt skaldepoem som skall vara författat av
800-talspoeten Brage den gamle, Krákumál, Ragnars dödskväde, ett
skaldepoem från 1300-talet. (Barn XXXII:805241217, Far XXXIV:3220964865,
Mor XXXIV:3220964866)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Björn (Ragnarsson) Järnsida på Munsö. Född omkr 820. Död efter
     866. (Se XXXII:805241217).

XXXIII:1610482434 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff m
Aslög (Kraka) Sigurdsdotter. Född 755. Död 842. Fadern heter enligt
sagorna Sigurd 'Fafnesbane' Wolsung och modern var sköldmön Brynhilda.
Namnet Kraka är alias liten Aslög. Föräldrarna miste livet nere i
Tyskland, men Aslög räddades av sin fosterfar Heimer. På vandring i
Norge dödades han av ett äldre par som hette Åke och Grima. De tog hand
om flickebarnet, och hon växte upp i hårt arbete och stor fattigdom på
Spangarhed i Norge. (Källa: En nordisk kronologi, Alf Henriksson)
Wolsung, Sigurd. Child 1: Sigurdsdottir, Aslaug. (Källa: Directory of
Royal Genealogical Data, Hull, England) (Barn XXXII:805241217, Far
XXXIV:3220964867, Mor XXXIV:3220964868)

Gift med föregående ana.

XXXIII:1610492161 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff f
Kung Anund "Bröt-Anund" Yngvarsson av Svitjod. Småkung i Svitjod,
Svealand. Född ca 580. Begravd i ett bergskred 640. Bröt-Anund av
Skilfingaätten (yngre Ynglingaätten) nämns av Snorre Sturlasson i
Ynglingasagan där han är son till kung Ingvar av Ynglingaätten som

 

 

stupade i kamp med esterna. Efter honom blev Anund kung i Svitjod. Han
hämnades sin far i Estland och byggde sedan vidare i Svitjod. Han röjde
land och byggde vägar och kallas därför Bröt-Anund (väg- Anund). Han
hade en kungsgård i varje storbygd ('husby'), men hans eget land var det
uppsvenska Tiundaland. En kväll passerade han ett ställe kallat
Himinheid med trånga fjälldalar och höga berg på båda sidorna. Det
regnade, och den snö som tidigare legat på bergstopparna rasade ner
tillsammans med lera och sten varvid kungen och många av hans män dog.
Han efterträddes av sin son Ingjald Illråde, som blev den siste kungen
av Skilfingaätten. Hans son Olof blev i sin tur sedermera tvungen att
fly till Värmland, där han tog upp farfar Anunds idéer och blev
skogsröjare, han kallades därför Trätälja. Ibland har man satt
likhetstecken mellan Himinheid och sockennamnet Himmeta i Västmanland
och i så fall skulle Ströbohögen kunna betraktas som Anunds gravhög.
Dock utpekas främst den väldiga Anundshögen vid Badelunda som kung
Anunds grav.
 I 'Historica Norwegia' berättas om en 'Bröt-Anund', vilken skulle ha
blivit mördad av sin broder Sigvard. (Källa: Nordisk Vikingaguide 1995)
(Barn XXXII:805246081, Far XXXIV:3220984321)

Gift

                                 Barn:
   Ingjar/Ingjald "Illråde" Anundsson/Onundsson av Uppsala. Född ca 600.
     Död 655. (Se XXXII:805246081).

XXXIII:1610492163 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff fm f
Kung Algöt/Algaut Götredsson/Gautreksson. Kung i Västergötland (O). Född
ca 546. (Barn XXXII:805246082)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Gauthild/Göthild Allgautsdotter av Götaland. Född ca 610. Död 640.
     (Se XXXII:805246082).

XXXIII:1610492164 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff fm m
Ålof Olavdoter. Född ca 555. (Barn XXXII:805246082, Far
XXXIV:3220984327)

Gift med föregående ana.

XXXIII:1610492193 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm ff ff f
Budic. Duke of Saxony. (Barn XXXII:805246097, Far XXXIV:3220984385)

Gift

                                 Barn:
   Berthold. (Se XXXII:805246097).

XXXIII:1610492419 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm f
Kung Ivar "Vidfamne" Halvdansen. Född omkr 612. Son till Halvdan Snälle
av Skjöldungaätten (se under Ingjald Illråde) och därmed ättling till
Oden. Erövrade sveaväldet efter innebränningen av Ingjald Illråde. Ska
sedan ha underlagt sig hela Norden inklusive Danmark. Gift med en dotter
till Heidrek (son till Angantyr, kung i Småland). I Danmark satte han
sin dotters (Aud Djupaudga) make Hrörek till underkonung men lät senare
dräpa honom. Aud Djupaudga gifte senare om sig med Radbjart av Ryssland.
(Barn XXXII:805246210, Far XXXIV:3220984837, Mor XXXIV:3220984838)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Aud "Den djupöda" Ivarsdotter. Född omkr 633. (Se XXXII:805246210).

 

 


XXXIII:1610492420 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm m
Gyrithe (Gauthild) Alvsdotter. Född 620. (Barn XXXII:805246210)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXXIV ---------------------------

XXXIV:3220964865 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff ff
Sigurd (Randversson) Ring. Född omkr 730. Död omkr 770? eller 812.
Anförlust, se sida 32.

XXXIV:3220964866 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff fm
Alfhild Gandolfsdotter. Född 735. Död 770. Anförlust, se sida 32.

XXXIV:3220964867 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff mf
Sigurd (Fafnesbane) Sigurdsson. Kung i Danmark. Född omkr 735. Död omkr
775. (Barn XXXIII:1610482434)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Aslög (Kraka) Sigurdsdotter. Född 755. Död 842. (Se
     XXXIII:1610482434).

XXXIV:3220964868 ff mf mm mm mm mm mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff mm
Brynhild Budlasdotter. Drottning i Danmark. Född omkr 738. Död omkr 775.
(Barn XXXIII:1610482434)

Gift med föregående ana.

XXXIV:3220984321 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
Kung Ingvar/Yngvar "den Långe" Harra Östensson av Uppsala. Småkung i
Svitjod, Svealand. Född ca 560. Död ca 610. YNGVAR'S FALL. Yngvar, who
was King Eystein's son, then became king of Sweden. He was a great
warrior, and often lay out with his warships; for the Swedish dominions
were much ravaged then by Danes and East-country men. King Yngvar made a
peace with the Danes; but betook himself to ravaging the East country in
return. One summer he went with his forces to Estland, and plundered at
a place called Stein. The men of Estland came down from the interior
with a great army, and there was a battle; but the army of the country
was so brave that the Swedes could not withstand them, and King Yngvar
fell, and his people fled. He was buried close to the seashore under a
mound in Estland; and after this defeat the Swedes returned home.
Thjodolf sings of it thus: -- "Certain it is the Estland foe The
fair-haired Swedish king laid low. On Estland's strand, o'er Swedish
graves, The East Sea sings her song of waves; King Yngvar's dirge is
ocean's roar Resounding on the rock-ribbed shore." (Barn
XXXIII:1610492161, Far XXXV:6441968641)

Gift

                                 Barn:
   Kung Anund "Bröt-Anund" Yngvarsson av Svitjod. Född ca 580. Begravd i
     ett bergskred 640. (Se XXXIII:1610492161).

XXXIV:3220984327 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff fm mf
Kung Olav "den Klarsynte". Kung i Närke. Född ca 521. (Barn
XXXIII:1610492164)

Gift

                                 Barn:
   Ålof Olavdoter. Född ca 555. (Se XXXIII:1610492164).

 

 


XXXIV:3220984385 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm ff ff ff
Childeric. Duke of Saxony. (Barn XXXIII:1610492193, Far XXXV:6441968769)

Gift

                                 Barn:
   Budic. (Se XXXIII:1610492193).

XXXIV:3220984837 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
Halvdan III "Snällje" Valdersson. Född 570. (Barn XXXIII:1610492419, Far
XXXV:6441969673, Mor XXXV:6441969674)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Ivar "Vidfamne" Halvdansen. Född omkr 612. (Se
     XXXIII:1610492419).

XXXIV:3220984838 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm fm
Drottning Moald "Digre" Kinriksdotter. (Barn XXXIII:1610492419)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XXXV  ---------------------------

XXXV:6441968641 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff f
Kung Östen Adilsson av Uppsala. Småkung i Uppsala (C). Född ca 540. Död
590. Eystein. Han styrde i sveaväldet. På den tiden härjade kungar, både
daner och norrmän i sveaväldet. Bland dess var Sölve sjökung från
Jylland. När kung Eystin var på gästning i det härad som heter Loflund
kom Sölve dit och belägrade huset och satte eld på det, Eystin och hans
hird brann inne. (Barn XXXIV:3220984321, Far XXXVI:12883937281, Mor
XXXVI:12883937282)

Gift

                                 Barn:
   Kung Ingvar/Yngvar "den Långe" Harra Östensson av Uppsala. Född ca
     560. Död ca 610. (Se XXXIV:3220984321).

XXXV:6441968769 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf fm ff ff ff f
Hutugast. Duke of Saxony. (Barn XXXIV:3220984385)

Gift

                                 Barn:
   Childeric. (Se XXXIV:3220984385).

XXXV:6441969673 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff f
Harald "Den Gamle" Valdersson. (Barn XXXIV:3220984837, Far
XXXVI:12883939345, Mor XXXVI:12883939346)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Halvdan III "Snällje" Valdersson. Född 570. (Se XXXIV:3220984837).

XXXV:6441969674 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff m
Hildur Heidriksdotter. (Barn XXXIV:3220984837)

Gift med föregående ana.

 

 

 


--------------------------- Generation XXXVI ---------------------------

XXXVI:12883937281 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
Adils "den Mäktige" Ottarsson av Uppsala. Småkung i Uppsala. Född omkr
520. Död 575. Adils var gift med Rolf Krakes mor Yrsa, berättar Snorre i
sin Edda. När sveakungen hade strider med en kung i Norge som hette Ale
sände han bud på sin styvson i Lejre och bad honom om en hjälphär mot
att han skulle få välja tre dyrgripar i Svitjod. Nu kunde inte Rolf fara
eftersom han hade ofred på annat håll, men skickade i stället Adils sina
tolv bärsärkar. Med hjälp av dem segrade sveakungen, men när de ville ha
sin lön och dessutom krävde att få välja dyrgripar till sin kung vägrade
Adils. (Källa: Svitjod, sid 52, Mats G. Larsson)
 En av de uppsalakungar som man velat knyta till Uppsala högar, Ottars
son Adils, överglänser i namnkunnighet såväl sina föregångare som sina
efterträdare under flera sekler framåt. Liksom sin far och andra
folkvandringstida gestalter omtalas han förutom i Ynglingatal och andra
isländska kungalängder även i den fornengelska dikten Beowulf. (Källa:
Svitjod, sid 49, Mats G. Larsson) Adils hette kung Ottars son, som tog
kungadömet efter honom. Han hade stora tvister med en norsk kung som
hette Åle den opländske . De höll slag på Vänerns is och där föll konung
Åle och konung Adils fick segern. Kung Rolf Krake i Danmark kom senare
till Adils för att hämta det guld som skulle betalas av svearna. Adils
betalade motvilligt, men när Rolf Krake var på väg därifrån såg de att
de var förföljda. Rolf Krake lät då kasta ifrån sig guldet och därmed
kom de undan, ty förföljarna steg genast av sina hästar för att leta upp
guldet. (Källa: Utbildningsradion, Skaraborg) Adils 'den mäktige'
Ottarsson av Uppsala. Kung i Uppsala. Han dog genom fall från hästen vid
en blotfest omkring 575 och därefter höglades han i Uppsala; son till
Ottar 'Vendelkråka' Egilsson; barn: Östen Adilsson av Uppsala. (Källa:
Ingvar Sahlin)
 Adils var son till Ottar Vendelkråka och övertog dennes kungadöme i
Svealand. Han var länge kung och mycket rik. Han låg även i viking några
somrar och kom en gång till Saxland och plundrade i kungsgården. Bland
de trälar som vakade kungens hjordar fanns en mycket vacker kvinna som
kallades Yrsa. Adils hemförde, bland annat, henne som krigsbyte. Så
småningom höll Adils ett bröllop med henne så att hon blev drottning i
Svitjod. En gång kom kung Helge Halvdansson från Hleidra till Svitjod
och härjade och tog mycket krigsbyte. Bland detta var drottningen Yrsa.
Han hemförde henne och gifte sig med henne och de fick sonen Rolf Krake.
Efter 3 år kom drottning Årlov från Saxland och berättade att Yrsa var
dotter till sin man kung Helge.Yrsa for då tillbaka till Adils i Svitjod
och levde där som drottning så längde hon levde. När Adils en gång var
på disablot ramlade han av hästen och föll mot en sten så att skallen
spräktes och hjärnan flöt ut över stenen. (Barn XXXV:6441968641, Far
XXXVII:25767874561)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Östen Adilsson av Uppsala. Född ca 540. Död 590. (Se
     XXXV:6441968641).

XXXVI:12883937282 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff fm
Yrsa (Helgasdotter) av Sachsen. Drottning i Danmark och Sverige. Född
omkr 520. Död efter 540. (Barn XXXV:6441968641, Far XXXVII:25767874563,
Mor XXXVII:25767874564)

Gift med föregående ana.

XXXVI:12883939345 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
Valdar "Den milde" Hroarsson. Född omkr 547. (Barn XXXV:6441969673, Far
XXXVII:25767878689, Mor XXXVII:25767878690)

Gift med efterföljande ana.

 

 


                                 Barn:
   Harald "Den Gamle" Valdersson. (Se XXXV:6441969673).

XXXVI:12883939346 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff fm
Hildis Hildericsdotter av Vandalerna. Född 525. Död 572. (Barn
XXXV:6441969673)

Gift med föregående ana.


-------------------------- Generation XXXVII  --------------------------

XXXVII:25767874561 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
f
Ottar "Vendelkråka" Egilsson. Småkung i Uppsala (C). Född före 500. Död
omkr 525. Ottar var kung över svearna i början av 500-talet. Man har
gissat att hans regeringstid sträckte sig mellan år 520-535 efter
Kristus. Han är mest känd för att ha stupat i Vendel i Uppland. Närmare
bestämt ska han ha dräpts av två danska jarlar från Själland.
Anledningen till detta var att danskarna med våld flyttat in i
kungsgården Huseby. Ottar försökte med sina män kasta ut inkräktarna,
men i den följande bataljen stupade så gott som alla svearna. Senare
hämnades hans son Adils faderns död genom att anfalla Själland. Det sägs
att en av gravarna som hittats i Vendel ska tillhöra Ottar Vendelkråka.
Just namnet "vendelkråka" lär vara ett uttryck som använts om invånarna
i Vendel. Son till Kung Egil Aunsson 'Tunnadolg' av Ynglingaätten i
Svitjod, som dödades av en oxe i Svitjod 515 och höglades i Uppsala;
barn: Adils 'den mäktige' av Uppsala. Mellan småkungarna Egil och Adils
regeras svearna av en monark som står omnämnd i båda källorna;
Beowulfkvädet benämner honom Ohthere och Snorri kallar honom Ottar med
tillnamnet Vendelkråka. Dennes historiska existens anses därmed bevisad;
han är den förste svenske konung varom allvarliga historieforskare vågar
säga detta. (Källor: En nordisk kronologi, Alf Henriksson och Bra
Böckers Förlag 1985) (Barn XXXVI:12883937281, Far XXXVIII:51535749121)

Gift

                                 Barn:
   Adils "den Mäktige" Ottarsson av Uppsala. Född omkr 520. Död 575. (Se
     XXXVI:12883937281).

XXXVII:25767874563 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff fm
f
Kung Helgi Halfdansson av Danmark. (Barn XXXVI:12883937282, Far
XXXVIII:51535749125, Mor XXXVIII:51535749126)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Yrsa (Helgasdotter) av Sachsen. Född omkr 520. Död efter 540. (Se
     XXXVI:12883937282).

XXXVII:25767874564 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff fm
m
Ulla (Ogni) of Northumbria. (Barn XXXVI:12883937282, Far
XXXVIII:51535749127)

Gift med föregående ana.

XXXVII:25767878689 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
f
Kung Hroar Halfdansson av Danmark. Född omkr 526. (Barn
XXXVI:12883939345, Far XXXVIII:51535757377)

Gift med efterföljande ana.

 

 

                                 Barn:
   Valdar "Den milde" Hroarsson. Född omkr 547. (Se XXXVI:12883939345).

XXXVII:25767878690 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
m
Prinsessa Ogne av Northumberland. Född 530. (Barn XXXVI:12883939345)

Gift med föregående ana.


-------------------------- Generation XXXVIII --------------------------

XXXVIII:51535749121 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff
Kung Egil "Tunnadolg" Aunsson av Svitjod. Kung. Född före 400. Död 515.
Egil övertog kungadömet i Svitjod efter sin far Anund. Egil var ingen
härman utan styrde i fred. Han hade en träl vid namn Tunne som varit
hans fars skattväktare, men när Egil kom till makten fick Tunne återgå
till de andra trälarna. Innan dess hade Tunne stulit en del av kung Anes
lösöre och grävt ner det. Nu flydde han tillsammans med flera andra
trälar, grävde upp skatten och delade den bland sina män. De gjorde
honom till sin hövding och han samlade allsköns dåligt folk omkring sig.
De rånade, plundrade och dräpte och allt bytet delade han ut bland sina
män. Kung Egil tog upp kampen mot Tunne. Det blev en bitter strid och
kung Egil blev tvungen att fly. Egil samlade en här och gick till slag
mot Tunne. Det blev åtta hårda strider och kung Egil förlorade dem alla.
Efter detta flydde Egil landet, ner till kung Frode den djärve på
Själland. Han lovade Frode svearnas skatt om de hjälpte honom bli av med
Tunne. När Egil kom hem hade han en stor här av kung Frodes män och
envigskämpar med sig. Det blev ett väldigt slag där Tunne äntligen
stupade. Egil återtog sitt rike och Frodes män åteervände hem. Efter det
sände Egil stora gåvor till Frode vartenda år, men han gäldade ingen
skatt som han hade lovat. Trots det höll vänskapen i sig. Efter Tunnes
död regerade Egil ytterligare tre år men sedan hände det sig att en tjur
som skulle blotas hade blivit alldeles folkilsken och rymde till skogs.
Kung Egil som var en stor jägare mötte tjuren i skogen under en jakt och
försökte dräpa den. Kungen bröt sitt spjut mot tjuren, tjuren välte
kungens häst, kungen drog svärd men tjuren rände hornen i bröstet på
honom. Kungens män lyckades till sist dräpa tjuren men kungen dog av
sina sår. Höglades i G:a Uppsala, troligen i den sk Frejshögen (mellan
Auns högen i söder och Adils hög i norr). Utgrävningar där visade på
bålrester från 520-talet. Egil avled efter skador som han fått vid en
jakt på en på en tjur som rymt från ett blot. Tjuren hade angripet
hästen och när Egil ramlade av hästen stötte tjuren sina horn i bröstet
på Egil som avled efter en kort tid. (Barn XXXVII:25767874561, Far
XXXIX:103071498241)

Gift

                                 Barn:
   Ottar "Vendelkråka" Egilsson. Född före 500. Död omkr 525. (Se
     XXXVII:25767874561).

XXXVIII:51535749125 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
fm ff
Halfdan Frodasson. Född 503. (Barn XXXVII:25767874563, Far
XXXIX:103071498249, Mor XXXIX:103071498250)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Helgi Halfdansson av Danmark. (Se XXXVII:25767874563).

 

 

 


XXXVIII:51535749126 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
fm fm
Sigris. (Barn XXXVII:25767874563)

Gift med föregående ana.

XXXVIII:51535749127 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
fm mf
Norbrii of Northumbria. (Barn XXXVII:25767874564)

Gift

                                 Barn:
   Ulla (Ogni) of Northumbria. (Se XXXVII:25767874564).

XXXVIII:51535757377 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff
Kung Halfdan II Frodasson av Danmark. Född 503. (Barn
XXXVII:25767878689, Far XXXIX:103071514753, Mor XXXIX:103071514754)

Gift

                                 Barn:
   Kung Hroar Halfdansson av Danmark. Född omkr 526. (Se
     XXXVII:25767878689).


--------------------------- Generation XXXIX ---------------------------

XXXIX:103071498241 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff f
Kung Aun "den Gamle" Jorunsson av Svitjod. Kung. Född omkr 334. Död. Han
var kung över svearna efter sin far. Aun var en klok man och blotade
mycket. Han var ingen krigare utan han satt hemma i länderna. På den
tiden när de kungar som det berättas om här var i Uppsala satt först Dan
den storvulne, som blev mycket gammal, över Danmark och därefter hans
son Frode den storvulne eller den fridsamme. Därefter kom hans söner
Halvdan och Fridleif. De var stora krigare. Halvdan var den äldre och
bestämde om allt. Han for till Svitjod och angrep kung Aun. De utkämpade
flera strider och Halvdan segrade alltid. Till sist flydde kung Aun till
Västergötland. Då hade han varit kung i Uppsala i tjugo vintrar. Han
blev kvar i Götaland i tjugo vintrar medan kung Halvdan var i Uppsala.
Kung Halvdan dog av sjukdom i Uppsala och han är höglagd där. Därefter
kom kung Aun åter till Uppsala. Han var då sextio år gammal. Han höll
ett stort blot och offrade för att själv få leva länge och gav sin son
till Oden och offrade honom. Kung Aun fick bud från Oden att han skulle
leva ytterligare sextio år. Aun var sedan kung i Uppsala i tjugo vintrar
till. Då kom Åle den starke, Fridleifs son, med sin här till Svitjod och
angrep honom. De utkämpade fler strider och Åle segrade alltid. Kung Aun
flydde för andra gången från sitt rike och for till Västergötland. Åle
var kung i Uppsala i tjugo år innan han blev dödad av Starkad den gamle.
Efter Åles död for kung Aun åter till Uppsala och styrde riket i
ytterligare tjugo år. Han höll ett stort blot och offrade sin andra son.
Oden sade att han skulle få leva för alltid, så länge han gav Oden en av
sina söner vart tionde år och dessutom skull han ge namn åt några härad
i sitt land efter det antal söner han offrat till Oden. När han hade
blotat sju av sina söner levde han i tio år utan att kunna gå. Han blev
då buren på en stol. Sedan offrade han sin åttonde son och levde ännu
tio år och då låg han till sängs. Sedan blotade han sin nionde son och
levde i ännu tio år. Då drack han ur horn som ett litet barn. Då hade
kung Aun bara en son kvar och ville offra även honom och så ville han ge
Uppsala och de härader som ligger där intill till Oden och kalla det
Tiundaland. Svearna förbjöd honom att göra det och det blev inget blot.
Sedan dog kung Aun och han är höglagd i Uppsala." (Källa: YS, sid
47-48.) "Aun, även Ane den gamle, svensk sagokung av Ynglingaätten, son

 

 

till Jorund. Enligt Ynglingatal och Snorre Sturlassons Heimskringla
måste A. för att behålla livet offra nio av sina tio söner till Oden.
Sedan han gjort detta skall han ha levt vidare till 200 års ålder men
kunde mot slutet av sitt liv endast dia flytande föda ur ett horn."
(Källa: Nationalencyklopedin Multimedia 2000 © Bokförlaget Bra Böcker AB
1997-2000) "Vid namnet Aun faller en blek strimma av den historiska
vetenskapens ljus in över Snorris rövarhistorier om ynglingakonungarna i
Uppsala. Aun döljer sig nämligen under det underliga namnet Ongentheow i
det anglosaxiska Beowulfkvädet, där hans son Egil och dennes sonson
Adils är igenkännliga under stavningen Eadgils. Mellan Egil och Adils
regeras svearna av en monark som står omnämnd i båda källorna;
Beowulfkvädet benämner honom Ohthere och Snorri kallar honom Ottar med
tillnamnet Vendelkråka. Dennes historiska existens anses därmed bevisad;
han är den förste svenske konung varom allvarliga historieforskare vågar
säga detta. Det anses rentav rimligt att tro att Aun, Egil och Adils
ligger begravda i var sin av Uppsala högar medan Ottar är höglagd i
Vendel några mil åt norr." (Källa: Ända från vendelkråka, Alf
Henriksson) (Barn XXXVIII:51535749121, Far XL:206142996481)

Gift

                                 Barn:
   Kung Egil "Tunnadolg" Aunsson av Svitjod. Född före 400. Död 515. (Se
     XXXVIII:51535749121).

XXXIX:103071498249 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff fm
ff f
Frodi "the Valiant" Fridleifsson. Född 479. (Barn XXXVIII:51535749125,
Far XL:206142996497)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Halfdan Frodasson. Född 503. (Se XXXVIII:51535749125).

XXXIX:103071498250 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff fm
ff m
Hilda of Gothrin. (Barn XXXVIII:51535749125)

Gift med föregående ana.

XXXIX:103071514753 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff f
Frodi IV "Den fräcke" Fridleifsson. Född omkr 479. (Barn
XXXVIII:51535757377, Far XL:206143029505)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Halfdan II Frodasson av Danmark. Född 503. (Se
     XXXVIII:51535757377).

XXXIX:103071514754 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff m
Jorundsdottir. (Barn XXXVIII:51535757377)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation XL  ----------------------------

XL:206142996481 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff ff
ff
Jorund Yngvesson. Kung i Uppsala (C). Född omkr 310. Död. Hängd i galje
an kung Gylaug i Limmfjorden vid Oddesund. Jörund blev kung i Uppsala

 

 

efter sin far Yngve. Jörund och hans bror Erik var barn när deras far
Yngve blev dödad av sin bror Alf som då också samtidigt dödade sin bror
och baneman. Kungadömet över svearna övertogs av Alfs son Hugleik. Denne
var mycket rik och girig, men styrde länderna med fred. Han angreps
sjökungen Hake och hans 12 kämpar och slaget stod på Fyrisvallen.
Hugleik och hans 2 söner dödades och svearna flydde. Hake blev kung över
svearna och behöll den makten i 3 år. När detta hände var Yngves söner
Jörund och Erik ute med härskepp och var stora krigare. De hörde att
kung Hake i Svitjod hade sänt ut sina kämpar och bröderna for till
Svitjod och drogo samman en här och angrep kung Hake. Slaget stog på
Fyrisvall och det blev en stor strid. Hake fällde Erik och då flydde
Jörund till skeppen med sina män. Hake hade dock fått så svåra skador
att han avled efter några dagar. (Barn XXXIX:103071498241, Far
XLI:412285992961)

Gift

                                 Barn:
   Kung Aun "den Gamle" Jorunsson av Svitjod. Född omkr 334. Död. (Se
     XXXIX:103071498241).

XL:206142996497 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff fm ff
ff
Fridleif Frodasson. Född 456. (Barn XXXIX:103071498249)

Gift

                                 Barn:
   Frodi "the Valiant" Fridleifsson. Född 479. (Se XXXIX:103071498249).

XL:206143029505 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff ff
ff
Kung Fridleif III Frodasson. Född omkr 456. (Barn XXXIX:103071514753,
Far XLI:412286059009, Mor XLI:412286059010)

Gift

                                 Barn:
   Frodi IV "Den fräcke" Fridleifsson. Född omkr 479. (Se
     XXXIX:103071514753).


---------------------------- Generation XLI ----------------------------

XLI:412285992961 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff f
Yngve Alreksson. Född omkr 290. Död. Fick dela kungadömmet medbroren
Alv. Bröderna dödade varandra med svärd. Båda begrvdes på Fyrisvallarna.
Yngve Alreksson och hans bror Alf hade övertagit kungadömet i Svitjod
efter deras far. Yngve var en stor krigare och segrade alltid. Han var
vacker och en stor idrottsman, stark och den hårdaste i strid, givmild
och en gladlynt man. På grund av allt detta blev han berömd och omtyckt.
Hans bror Alf satt hemma och var inte på härnad. Han var en tyst man,
med ett stolt sinne och mycket omedgörlig och hade en hustru som hette
Bera. Hon var en vacker kvinna och mycket ädel och gladlynt. Bera hade
retat sin man Alf genom att säga att den kvinna skulle vara lycklig som
hade Yngve till man och inte Alf. En kväll när Yngve satt och talade med
Bera kom Alf in till dem. Han hade ett svärd dolt under sina kläder och
stötte det igenom sin bror. Denne hade också ett svärd invid sig och gav
Alf ett dödande hugg. Bägge föll döda ner på golvet. De blev lagda i
högpå Fyrisvall. (Barn XL:206142996481, Far XLII:824571985921, Mor
XLII:824571985922)

Gift

 

 


                                 Barn:
   Jorund Yngvesson. Född omkr 310. Död. (Se XL:206142996481).

XLI:412286059009 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff f
Kung Frodi III "Den fridsamme" Dansson. Född omkr 433. (Barn
XL:206143029505, Far XLII:824572118017, Mor XLII:824572118018)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Fridleif III Frodasson. Född omkr 456. (Se XL:206143029505).

XLI:412286059010 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff m
Yngvesdotter. (Barn XL:206143029505)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation XLII  ---------------------------

XLII:824571985921 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff
Alrek Agnesson. Född omkr 261. Alrek och hans bror Erik hade blev kungar
efter deras far Agne. De var mäktiga män och stora krigare och
idrottsmän.De tävlade om det mesta, om vem som red bäst eller hade
bättre hästar. En gång red de bägge bröderna från sina män och kom inte
tillbaka. Man började leta efter dem och återfann dem döda med krossade
huvuden.. Ingen av dem hade några vapen utan man trodde att dom slagit
ihjäl varandra med sina hästars betsel .Mor till hans son Alf var kung
Dag den mäktiges dotter Dageid. (Barn XLI:412285992961, Far
XLIII:1649143971841, Mor XLIII:1649143971842)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Yngve Alreksson. Född omkr 290. Död. (Se XLI:412285992961).

XLII:824571985922 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff fm
Dageid Dagsdotter. Född omkr 265. (Barn XLI:412285992961, Far
XLIII:1649143971843)

Gift med föregående ana.

XLII:824572118017 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff ff
Dan, Hin Mikilaati "Den storladne" Olafsson. Född 412. He is Dan
Mykillati, from whom Denmark supposedly got its name. Other sources say
he is Danp Rigsson, the son of Rig, the first king of Denmark. (Barn
XLI:412286059009, Far XLIII:1649144236033)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Frodi III "Den fridsamme" Dansson. Född omkr 433. (Se
     XLI:412286059009).

XLII:824572118018 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff fm
Olov Vermundsdottir. (Barn XLI:412286059009)

Gift med föregående ana.

 

 


--------------------------- Generation XLIII ---------------------------

XLIII:1649143971841 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff f
Agne Dagsson. Grundare av Gotiska Skilfingaätten. Född omkr 237.
Grundare av Gotiska Skilfingaätten. Född omkring 237. Agne blev kung
efter sin far Dag. Agne var en mäktig och utmärkt man, en stor krigare
och hand-lingskraftig på alla sätt. En sommar drog Agne till Finland med
sin här och härjade. Finnarnas hövding hette Froste och han samlade en
stor här och gick till strid mot Agne. Denne segrade och och drog vidare
genom Finland och lade det under sig och tog mycket stort byte. Bland
det som erövrades var Frostes dotter Skalv som Agne sedan gifte sig med.
När Agne kom åter lade han sig vid Stocksund. Skalv bad sin man att
hålla ett gravöl över sin far och den höll därför ett gille med stort
dryckeslag. När Agne blev drucken bad Skalv honom att passa det
guldsmycke han bar om halden. Han gjorde det och band det ordentligt
runt halsen innan gick och lade sig. Sedan han somnat band Skalv ett rep
i smycket. Hennes män hissade upp Agne i ett träd som stod över deras
tält och det blev hans död. (Barn XLII:824571985921, Far
XLIV:3298287943681)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Alrek Agnesson. Född omkr 261. (Se XLII:824571985921).

XLIII:1649143971842 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff m
Skjalv Frostesdotter. Finnarnas hövding hette Froste och han samlade en
stor här och gick till strid mot Agne. Denne segrade och och drog vidare
genom Finland och lade det under sig och tog mycket stort byte. Bland
det som erövrades var Frostes dotter Skalv som Agne sedan gifte sig med.
När Agne kom åter lade han sig vid Stocksund. Skalv bad sin man att
hålla ett gravöl över sin far och den höll därför ett gille med stort
dryckeslag. När Agne blev drucken bad Skalv honom att passa det
guldsmycke hon bar om halsen. Han gjorde det och band det ordentligt
runt halsen innan gick och lade sig. Sedan han somnat band Skalv ett rep
i smycket. Hennes män hissade upp Agne i ett träd som stod över deras
tält och det blev hans död. (Barn XLII:824571985921, Far
XLIV:3298287943683)

Gift med föregående ana.

XLIII:1649143971843 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff fm f
Dag "den Mäktige". Kung. Född omkr 230. (Barn XLII:824571985922)

Gift

                                 Barn:
   Dageid Dagsdotter. Född omkr 265. (Se XLII:824571985922).

XLIII:1649144236033 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff f
Kung Olaf "Den milde" Vermundsson av Danmark. (Barn XLII:824572118017,
Far XLIV:3298288472065)

Gift

                                 Barn:
   Dan, Hin Mikilaati "Den storladne" Olafsson. Född 412. (Se
     XLII:824572118017).

 

 

 


--------------------------- Generation XLIV  ---------------------------

XLIV:3298287943681 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff ff
Dag "den Vise" Dyggvesson. Född efter 100. Dag var son till Dyggve och
övertog dennes kungadöme. Han var en så klok man att han förstod
fåglarnas röster. Han hade en sparv som flög till olika länder och sedan
berättade för Dag vad han sett. En gång flög sparven till Reidgotaland
till en gård som hette Vörve och blev dödad av gårdens ägare. Dag tog
reda på vad som hänt sparven och samlade därför en stor här och reste
till Vörve och härjade. Dag dödades då av en arbetsträl som kastat
hötjuga mot hären och denna hade träffat kungens huvud. Denne föll av
hästen och dog. (Barn XLIII:1649143971841, Far XLV:6596575887361)

Gift

                                 Barn:
   Agne Dagsson. Född omkr 237. (Se XLIII:1649143971841).

XLIV:3298287943683 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff mf
Froste. Hövding i Finland (SF). Född omkr 210. (Barn
XLIII:1649143971842)

Gift

                                 Barn:
   Skjalv Frostesdotter. (Se XLIII:1649143971842).

XLIV:3298288472065 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff ff ff
Kung Vermund "Den vise" Frodasson. Född omkr 369. (Barn
XLIII:1649144236033, Far XLV:6596576944129)

Gift

                                 Barn:
   Kung Olaf "Den milde" Vermundsson av Danmark. (Se
     XLIII:1649144236033).


---------------------------- Generation XLV ----------------------------

XLV:6596575887361 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff ff f
Kung Dyggve Domarsson. Dyggve var Domars son. Han styrde över länderna
och om honom sägs inte annat än att han dog av sjukdom. Dyggve var den
förste som kallades kung av sin släkts män och före detta kallades de
drottar och deras kvinnor drottningar. Dygve blev den åttonde
generationen av Ynglingaätten på tronen, när han tog över efter sin far
Domar. Man vet inte så mycket om Dygve. Dock vet man att hans mor var
syster till [kung Dan], som danerna är uppkallade efter. Dygve fick
åtminstone en son, Dag. (Barn XLIV:3298287943681, Far
XLVI:13193151774721, Mor XLVI:13193151774722)

Gift

                                 Barn:
   Dag "den Vise" Dyggvesson. Född efter 100. (Se XLIV:3298287943681).

XLV:6596576944129 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff ff ff f
Kung Frodi II Havarsson av Danmark. Född omkr 347. (Barn
XLIV:3298288472065, Far XLVI:13193153888257)

 

 


Gift

                                 Barn:
   Kung Vermund "Den vise" Frodasson. Född omkr 369. (Se
     XLIV:3298288472065).


--------------------------- Generation XLVI  ---------------------------

XLVI:13193151774721 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff
Domar Domaldesson. Kung i Svitjod, Ryssland. Domar var Domaldes son och
styrde riket därnäst. Det var god årsskörd och det rådde fred under hans
dagar. Om honom sägs inte mer än att han dog av sjukdom i Uppsala och
brändes på åstranden Där restes hans bautastenar. Mor till sonen Dyggve
var kung Danpers till Rigs dotter Drott. Domar av ynglingaätten tog över
makten efter sin far, Domalde, efter att denne hade offrats vid ett
blot. Under Domars tid på tronen var årsväxten god och fred rådde i
riket. Domar blev mycket gammal och dog sotdöden. Han begravdes vid
fylkningvallen som låg där ån rann ut i Gumsviken, gravfältet vid
Furuhäll. (Barn XLV:6596575887361, Far XLVII:26386303549441)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Dyggve Domarsson. (Se XLV:6596575887361).

XLVI:13193151774722 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff fm
Drott Danpsdotter. (Barn XLV:6596575887361, Far XLVII:26386303549443)

Gift med föregående ana.

XLVI:13193153888257 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff
Kung Havar "Den Haandramme" Fridleifsson. Född omkr 325. (Barn
XLV:6596576944129, Far XLVII:26386307776513)

Gift

                                 Barn:
   Kung Frodi II Havarsson av Danmark. Född omkr 347. (Se
     XLV:6596576944129).


--------------------------- Generation XLVII ---------------------------

XLVII:26386303549441 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff f
Domalde Visbursson. Domalde tog arv efter sin far Visbur och styrde över
länderna. På hans tid blev det svält och elände i Svitjod. Då ordnade
svearna ett stort blot i Uppsala. Första året blotade de med oxar, men
det gjorde inte årsväxten bättre. Nästa höst började de med
människoblot, men årsväxten var likadan om inte sämre. Den tredje hösten
kom svearna i stor mängd till Uppsala när blotet skulle vara. Deras
hövdingar höll råd-slag och kom överens om att deras kung Domalde bar
skulden till nöden. Därför beslöt man att de skulle offra honom för att
få god årsväxt. Så skedde och offerplatsen rödfärgades av hans blod.
(YS, sid 37) (Barn XLVI:13193151774721, Far XLVIII:52772607098881)

Gift

                                 Barn:
   Domar Domaldesson. (Se XLVI:13193151774721).

 

 


XLVII:26386303549443 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff fm f
Danp Rigsson. (Barn XLVI:13193151774722)

Gift

                                 Barn:
   Drott Danpsdotter. (Se XLVI:13193151774722).

XLVII:26386307776513 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff f
Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson. Född 303. (Barn
XLVI:13193153888257, Far XLVIII:52772615553025)

Gift

                                 Barn:
   Kung Havar "Den Haandramme" Fridleifsson. Född omkr 325. (Se
     XLVI:13193153888257).


-------------------------- Generation XLVIII  --------------------------

XLVIII:52772607098881 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff
Visbur Vanlandesson. Visbur tog arv efter sin far Vanlande. Han gifte
sig med Aude den mäktiges dotter och gav henne tre storgårdar och ett
guldsmycke. De fick två söner som hette Gisl och Önder. Visbur lämnade
henne ensam och skaffade sig en annan kvinna. Hans första hustru for
till sin far och tog med sig sönerna. Med sin nya kvinna fick han sonen
Domalde. Den första hustrun lät "sejda" olycka över Visbur. När hans två
söner var 12 till 13 vintrar for de till sin far för att hämta
guldsmycket som var deras mors brudgåva, men han ville inte lämna det
ifrån sig. Då sade de att smycket skulle bli döden för den bäste mannens
i hans ätt. Sedan sejdade de åter på ett sådant sätt de skulle kunna
döda sin far. Sejdkvinnan Huld sade till dem att hon skulle sejda så att
släktdråp därefter skulle begås av Ynglingaätten. De gick med på detta.
Därefter samlade de manskap och smög sig på Visbur under natten och
brände honom inne. Guldsmycket användes sedan när kung Agne dödades.
(Barn XLVII:26386303549441, Far XLIX:105545214197761, Mor
XLIX:105545214197762)

Gift

                                 Barn:
   Domalde Visbursson. (Se XLVII:26386303549441).

XLVIII:52772615553025 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff
Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson. (Barn XLVII:26386307776513, Far
XLIX:105545231106049)

Gift

                                 Barn:
   Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson. Född 303. (Se
     XLVII:26386307776513).


--------------------------- Generation XLIX  ---------------------------

XLIX:105545214197761 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff f
Vanlande Sveigdesson av Skattunge. Vanlande var son till Sveigder och
tog över makten efter honom och styrde över Uppsala öd. Han var en

 

 

krigare och han for vida omkring i länderna. Han tog vinterviste i
Finland hos Snjå den gamle och fick hans dotter Driva till hustru. När
det blev vår for han bort och lämnade Driva kvar men lovade henne att
komma åter inom tre vintrar. När han inte återkommit inom 10 vintrar
skickade Driva efter sejdkvinnan Huld och kommer överens med henne att
hon skulle sejda så att Vanlade skulle komma till Finland eller som
andra utväg skulle han dödas. Sonen Visbur sändes till Svitjod. När
sejden gjordes var Vanlande i Uppsala. Då fick han lust att fara till
Finland, men hans rådgivare förbjöd honom för de trodde att det var
Finnarnas trolldom som gav honom lusten. Under natten grep maran honom
och klämde hans huvud så att dog. Sverna tog hans lik och han blev bränd
vid den å som heter Skutå och reste hans bautastenar. (Barn
XLVIII:52772607098881, Far L:211090428395521, Mor L:211090428395522)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Visbur Vanlandesson. (Se XLVIII:52772607098881).

XLIX:105545214197762 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff m
Driva Snödotter. (Barn XLVIII:52772607098881, Far L:211090428395523)

Gift med föregående ana.

XLIX:105545231106049 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff f
Kung Frodi I Fridleifsson. Född omkr 281. (Barn XLVIII:52772615553025,
Far L:211090462212097)

Gift

                                 Barn:
   Kung Fridleif II (Herleifus) Frodasson. (Se XLVIII:52772615553025).


----------------------------- Generation L -----------------------------

L:211090428395521 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff
Sveigde Fjolnersson av Swegde. Sveigder tog över makten efter sin far
Fjölner. Han angav ett löfte att han skulle leta efter Gudhem och Oden
den gamle. Tillsammans med 12 män for han vida omkring i världen. Han
kom till Turkland i det stora Svitjod och mötte där många i sin släkt.
Han var på denna resa i fem vintrar och kom sedan till Svitjod och
stannade hemma en tid. Han hade gift sig med kvinna som hette Vana i
Vanhem och hade med henne sonen Vanlande. Sveigder for åter bort för att
söka Gudhem. I den östra delen av Svitjod finns en stor gård som heter
Stein. Där finns det en sten som är stor som ett hus. På kvällen efter
solnedgången när Sveigder och hans män, mycket druckna, gick från
dryckeslaget till sovhuset såg de att det satt en dvärg vid stenen och
sprang dit. Dvärgen stod i dörren till stenen och ropade på Sveigder och
bad honom komma in om han ville möta Oden. Sveigder sprang in och dörren
stängdes efter honom och han kom aldrig ut igen. (Barn
XLIX:105545214197761, Far LI:422180856791041)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Vanlande Sveigdesson av Skattunge. (Se XLIX:105545214197761).

L:211090428395522 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff fm
Vana Vanaheim. (Barn XLIX:105545214197761)

 

 


Gift med föregående ana.

L:211090428395523 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff mf
den Gamle Snö. (Barn XLIX:105545214197762)

Gift

                                 Barn:
   Driva Snödotter. (Se XLIX:105545214197762).

L:211090462212097 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff ff ff ff ff ff
Kung Fridleif I Skjoldsson av Danmark. Född omkr 259. (Barn
XLIX:105545231106049, Far LI:422180924424193)

Gift

                                 Barn:
   Kung Frodi I Fridleifsson. Född omkr 281. (Se XLIX:105545231106049).


---------------------------- Generation LI  ----------------------------

LI:422180856791041 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff f
Fjolner (Fjölne) Yngvefreysson. Fjölner var son till Yngvefrey och
styrde över svearna och Uppsala öd. Han var mäktig och gav god årsskörd
och fred. Fjölner omkom när hav var på besök hos sin vän Frode på
Jylland. Denne hade ett stort kar som var flera alnar högt och fyllt med
mycket stakt mjöd. Detta stod på en hylla under det loft som var
Fjölners sovplats. Under natten gick Fjölner ut, mycket sömnig och
drucken, för att uträtta sina behov. På återvägen miste han fotfästet
och föll i mjödkaret och drunknade. (Barn L:211090428395521, Far
LII:844361713582081, Mor LII:844361713582082)

Gift

                                 Barn:
   Sveigde Fjolnersson av Swegde. (Se L:211090428395521).

LI:422180924424193 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff ff
ff ff ff ff ff ff ff f
Kung Skjold Odensson av Danmark. Född omkr 237. Danernas förste kung.
Hustrun Gefion. (Barn L:211090462212097, Far LII:844361848848385, Mor
LII:844361848848386)

Gift

                                 Barn:
   Kung Fridleif I Skjoldsson av Danmark. Född omkr 259. (Se
     L:211090462212097).


---------------------------- Generation LII ----------------------------

LII:844361713582081 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Frej Yngve-Frö (Erik I). Frey eller Yngvefrey tog över makten. över
Svearna efter Njord från Noatum. De bägge hade gjorts till blotgodar(*3)
av guden Oden. Frej kallades drott över Svearna och tog skatt av dem.
Han var omtyckt och hade god årsskörd som sin far (Njord?). Frey reste
stort hov i Uppsala och hade där sin huvud-boplats. På hans tid började
Frodefreden. Man hade dessutom goda skördar i alla länder. Svearna ansåg
att det var Freys förtjänst. Han blev mer dyrkad än de andra gudarna.

 

 

Freys hustru hette Gerd Gymisdotter och de hade sonen Fjölner. Frøy
bygde opp et stort hov i Uppsala og hadde sitt hovedsete der. Til hovet
la han alt han eide, land og løsøre. Slik ble Uppsala-rikdommen til. Den
var krongodset rundt omkring i landet som tilhørte de svenske kongene.
Den har alltid holdt seg siden. I hans dager ble det Frode-fred. Da var
det godt år i alle land. Svearne ga Frøy æren for det. Derfor ble han
dyrket mye mer enn andre guder, så mye mer som folk i landet var rikere
i hans dager enn de var før, fordi det var fred og gode åringer. Om
Frode-fred forteller Snorre i avsnittet Skaldskaparmål i Den yngre Edda:
- "sønnen til Frilleiv het Frode. Han tok kongemakten etter sin far på
den tida da keiser Augustus la grunnen til fred over hele verden. Da ble
Kristus født. Men fordi Frode var den aller mektigste kongen i
Norderlanda, så ble freden oppkalt etter ham alle steder der de talte
dansk tungemål, og nordmennene kaller denne freden for Frode-freden."
Frøy hadde et annet navn, Yngve. Navnet Yngve ble lenge brukt som
hedersnavn i hans ætt, og hans ætlinger ble kalt ynglinger. (Barn
LI:422180856791041, Far LIII:1688723427164161, Mor
LIII:1688723427164162)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Fjolner (Fjölne) Yngvefreysson. (Se LI:422180856791041).

LII:844361713582082 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm
Gerd Gymersdotter. (Barn LI:422180856791041)

Gift med föregående ana.

LII:844361848848385 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Gud Oden (Fridleifsson) av Asgård. Född omkr 215. Född i Asgård som ska
ha legat vid mynningen till floden Don. Oden utvandrade till Sverige och
tog konsten att rista runor med sig. Han slog sig ner i nuvarande
Uppland, enligt Alf Henriksson av två skäl: 1) Det var ovanligt vackert
här vid den tiden 2) Upplänningarna var tillräckligt dumma för att tro
att han var en gud redan under hans livstid. Här grundade han det andra
Asgård - Fornsigtuna. Han gjorde sig till kung och grundade på så sätt
vår äldsta konungaätt - Ynglingaätten. Namnet Ynglingar uppkom
emellertid först med Yngve-Frej (se denne). Gift med Frigga och även med
Skade. Född 215 alt 75 fKr beroende av källa (Alfred alt moderna
historiker). (Barn LI:422180924424193, Far LIII:1688723697696769)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Skjold Odensson av Danmark. Född omkr 237. (Se
     LI:422180924424193).

LII:844361848848386 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm
Frigg Cadwalladotter. Född omkr 219. (Barn LI:422180924424193, Far
LIII:1688723697696771)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation LIII  ---------------------------

LIII:1688723427164161 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff f
Njord "den Rike" av Noatun. Han ble kalt "Drotten over Svear". Ref.:
Norges konge sagaer av Snorre Sturluson, side 14. Han ble også kalt
Yngve. 11. OF NJORD. Njord of Noatun was then the sole sovereign of the

 

 

Swedes; and he continued the sacrifices, and was called the drot or
sovereign by the Swedes, and he received scatt and gifts from them. In
his days were peace and plenty, and such good years, in all respects,
that the Swedes believed Njord ruled over the growth of seasons and the
prosperity of the people. In his time all the diar or gods died, and
blood-sacrifices were made for them. Njord died on a bed of sickness,
and before he died made himself be marked for Odin with the spear-point.
The Swedes burned him, and all wept over his grave-mound. He died 20
years B.C.

Källor 1) Norges kongesagaer av Snorre Sturluson (1179 - 1241) (Barn
LII:844361713582081)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Frej Yngve-Frö (Erik I). (Se LII:844361713582081).

LIII:1688723427164162 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm ff mf ff ff ff ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff m
Skade. (Barn LII:844361713582081)

Gift med föregående ana.

LIII:1688723697696769 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff f
Fridleif (Bor) Finnson. Född omkr 190. (Barn LII:844361848848385, Far
LIV:3377447395393537)

Gift

                                 Barn:
   Gud Oden (Fridleifsson) av Asgård. Född omkr 215. (Se
     LII:844361848848385).

LIII:1688723697696771 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm f
Kung Cadwalladr av Britannien. Född omkr 193. (Barn LII:844361848848386,
Far LIV:3377447395393541)

Gift

                                 Barn:
   Frigg Cadwalladotter. Född omkr 219. (Se LII:844361848848386).


---------------------------- Generation LIV ----------------------------

LIV:3377447395393537 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Finn Godwulfsson. Född omkr 130. (Barn LIII:1688723697696769, Far
LV:6754894790787073)

Gift

                                 Barn:
   Fridleif (Bor) Finnson. Född omkr 190. (Se LIII:1688723697696769).

LIV:3377447395393541 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff
Kung Lucius (Llerig) av Britannien. Född 137. Död 201. Förste kristne
kung i Silurien. (Barn LIII:1688723697696771, Far LV:6754894790787081,
Mor LV:6754894790787082)

Gift

 

 

                                 Barn:
   Kung Cadwalladr av Britannien. Född omkr 193. (Se
     LIII:1688723697696771).


---------------------------- Generation LV  ----------------------------

LV:6754894790787073 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff f
Godwulf Jatsson. (Barn LIV:3377447395393537, Far LVI:13509789581574145)

Gift

                                 Barn:
   Finn Godwulfsson. Född omkr 130. (Se LIV:3377447395393537).

LV:6754894790787081 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff f
Kung Coel "old king Coel" av Britannien. Född omkr 85. Död omkr 150?
eller 170. "Old King Coel was a merry old soul''. (Barn
LIV:3377447395393541, Far LVI:13509789581574161, Mor
LVI:13509789581574162)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Lucius (Llerig) av Britannien. Född 137. Död 201. (Se
     LIV:3377447395393541).

LV:6754894790787082 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff m
Prinsessa Stradwawl av Silurien. (Barn LIV:3377447395393541)

Gift med föregående ana.


---------------------------- Generation LVI ----------------------------

LVI:13509789581574145 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Jat Biafsson. (Barn LV:6754894790787073, Far LVII:27019579163148289)

Gift

                                 Barn:
   Godwulf Jatsson. (Se LV:6754894790787073).

LVI:13509789581574161 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff ff
Kung Marius av Britannien. Född omkr 65. Död omkr 125. Regerade
Silurerna i Wales ca 74-ca 125. (Barn LV:6754894790787081, Far
LVII:27019579163148321, Mor LVII:27019579163148322)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Coel "old king Coel" av Britannien. Född omkr 85. Död omkr 150?
     eller 170. (Se LV:6754894790787081).

LVI:13509789581574162 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm ff
ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff fm
Prinsessa Julia av Icenierna. Född omkr 85. (Barn LV:6754894790787081)

Gift med föregående ana.

 

 


--------------------------- Generation LVII  ---------------------------

LVII:27019579163148289 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff f
Biaf (Bjar) Skjaldunsson. (Barn LVI:13509789581574145, Far
LVIII:54039158326296577)

Gift

                                 Barn:
   Jat Biafsson. (Se LVI:13509789581574145).

LVII:27019579163148321 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm
ff ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff ff f
Kung Gweirydd (Aviragus) av Britannien. Kung över Silurisk stam. Född
omkr 15. Död omkr 74. Ruled 44-74 as tribute-paying king of Claudius,
whose daughter he married.

Källor 1)
http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~jamesdow/s072/f000538.htm (Barn
LVI:13509789581574161)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Kung Marius av Britannien. Född omkr 65. Död omkr 125. (Se
     LVI:13509789581574161).

LVII:27019579163148322 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm
ff ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff ff m
Drottning Genvissa (Vanessa Julia) av Romarriket. Död omkr 50. (Barn
LVI:13509789581574161, Far LVIII:54039158326296643, Mor
LVIII:54039158326296644)

Gift med föregående ana.


--------------------------- Generation LVIII ---------------------------

LVIII:54039158326296577 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm
ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff ff
Skjaldun (Skjold) Heremodsson. Född före 30. (Barn
LVII:27019579163148289)

Gift

                                 Barn:
   Biaf (Bjar) Skjaldunsson. (Se LVII:27019579163148289).

LVIII:54039158326296643 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm
ff ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff ff mf
Kejsare Tiberius Cladius Nero av Romarriket. Född 10. Död 54. (Barn
LVII:27019579163148322)

Gift med efterföljande ana.

                                 Barn:
   Drottning Genvissa (Vanessa Julia) av Romarriket. Död omkr 50. (Se
     LVII:27019579163148322).

LVIII:54039158326296644 ff mf mm mm mm mm mm mm ff fm fm fm ff ff ff fm
ff ff ff ff ff ff ff ff ff fm ff ff mm
Julia Agrippina d.y. av Romarriket. (Barn LVII:27019579163148322)

Gift med föregående ana.


 

 
© 2010 Svennis.n.nu. Alla rättigheter förbehållna. by Jake Paul
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.