Vikingar - min släktsaga

Välkommen!

Ett försök till en släktsaga i flera generationer bakåt i tiden, som startar med Anne Roaldsdotter och som sträcker sig förbi vikingatiden. Vad kan hänföras till bara saga och vad är verklighet i dessa mina anor?

Jag har valt att kalla den här presentationen för en släktsaga, då flera av mina anor i denna saga är osäkra. Det beror på att källmaterialet varit begränsat till de källor jag förtecknat nedan, och dom har inte alltid varit samstämmiga. Flera av anorna ska du alltså betrakta som rena teorier. Observera också att många av personernas levnadstid bara bygger på min egen beräkning av årtalen. Det kan innebära att såväl födelse- som dödsår kan slå fel på många år.

Sagan startar med Anne Roaldsdotter. Hon gifter sig 1626 med kyrkoherden och riksdagsmannen Olaus Petri Drake.

Med i släktsagan finns även vikingahövdingen Ragnar Lodbrok (Lothbrok, Lodbrog, Lodebroch) Sigurdsson. Känd från TV-serien "Vikings"

Proband

Anne Roaldsdotter. Född 25/4 1603 i Ytterøy, Norge (N). Döpt 8/5 1603 i Inderøy, Norge255. (Far I:1, s , Mor I:2, s )

Gift 1626 med Olaus Petri Drake. Kyrkoherde, riksdagsman. Född 1599 i Berge, Brunflo (Z). Död 1658 i Berge, Brunflo (Z).

Barn:

Hans Olai Drake. Kyrkoherde i Oviken (Z). Född 1634 i Berge, Brunflo (Z). Död 28/12 1701 i Oviken (Z).

Karin Olovsdotter.

Generation I

I:1 f

Roald Andersen Alstadhaug. Sogneprest i Ytterøy (sockenpräst). Född 1573 i Alstadhaug, Norge (N). Död tidigast 1628 i Ytterøy, Norge (N). Barn:

* Gunhild ROALDSDATTER * Ane ROALDSDATTER * Anders Roaldsen BLICH * Marith ROALDSDATTER * Inger ROALDSDATTER * Elen ROALDSDATTER (Barn Proband, s , Far II:1, s , Mor II:2, s )

Gift 1598 med efterföljande ana.

Barn:

Anne Roaldsdotter. Född 25/4 1603 i Ytterøy, Norge (N). (Se Proband, s ).

I:2 m

Elin/Ellen Hansdatter Trygge. Född ca 1578 i Ytterøy, Norge (N). Död efter 1616 i Ytterøy, Norge (N). (Barn Proband, s , Far II:3, s , Mor II:4, s )

Gift 1598 med föregående ana.

Generation II

II:1 ff

Anders Eriksen Alstadhaug. Storbonde, länsman, kyrkoskrivare. Född i Ytterøy, Norge (N). Död 30/6 1602 i Nidaros, Norge (N). Begravd 2/7 1602. Tog över Alstahaug av fadern Erik. Anders var med i en rättegång mot bönder i Gauldalen som gjort uppror mot lensherren Munk och klagade hos kungen 1574. Anders var i Trondheim i juli 1574 som domsman och i september 1578 som åtalad. Dog i huset åt Jacob i Reisveinsgarten (en son), begraven av den vyrde biskop mag. Isach Grønbech. På sina äldre dagar sökte han nedsättning av landskylda. Brev Köpenhamn 25 april 1597 och NRR III s. 485. I 1589 var det 3 kirker i Skogn prestegjeld det ikke lenger var behov for, Veie, Svengård og Munkeby kirker. To prester skulle heretter betjene Alstadhaug hovedkirke og annekskirkene Ekne og Levanger. Family 1 : Gunhild ROALDSDATTER MARRIAGE: ABT 1570, (?) * Roald Andersson ALSTADHAUG * Henrich Andersson ALSTADHAUG Family 2 : * Gunnhild Andersdatter KVAM * Erik Andersen GJØRV * Thore Andersen QVISTAD * NN Andersdatter ALSTADHAUG (Barn I:1, s , Far III:1, s , Mor III:2, s )

Gift 1560 med efterföljande ana.

Barn:

Roald Andersen Alstadhaug. Född 1573 i Alstadhaug, Norge (N). Död tidigast 1628 i Ytterøy, Norge (N). (Se I:1, s ).

II:2 fm

Gunnil/Gunhild Roaldsdatter Salthamar. Född ca 1535 i Norge (N). Död 24/10 1577 i Skogn, Norge (N). (Barn I:1, s , Far III:3, s )

Gift 1560 med föregående ana.

II:3 mf

Hans Johansen Trygge. Sogneprest i Ytterøy (sockenpräst). Född före 1550 i Senja, Troms, Norge (N). Död före 18/7 1599 i Ytterøy, Norge (N). Barn:

Ellen Hansdatter Trygge, f. c 1578 Anna Hansdatter, f. c 1580 Berit Hansdatter, f. c 1582 Inger Hansdatter, f. 1584, d. 1656 Johan Hansen, f. 1586 Cornelius Hansen, f. 1588 (Barn I:2, s , Far III:5, s , Mor III:6, s )

Gift 1:o före 1578 med efterföljande ana.

Barn:

Elin/Ellen Hansdatter Trygge. Född ca 1578 i Ytterøy, Norge (N). Död efter 1616 i Ytterøy, Norge (N). (Se I:2, s ).

Gift 2:o 1580 med Elin/Ellen Cristoffersdatter.

II:4 mm

Anne Hansdatter Helsing. Född ca 1555. Död efter 1580 i Ytterön, Trondheim, Norge (N). (Barn I:2, s , Far III:7, s , Mor III:8, s )

Gift före 1578 med föregående ana.

Generation III

III:1 ff f

Erik Andersen Aaboe. Länsman i Innherred. Född 1490 i Norge (N), or, Stora Åbo, Jönköping, Småland i Sverige (S). Död 1566 i Innherred, Nord-Trøndelag, Norge (N). Rymde till Norge (N) från Åbo, Finland (SF), där han var borgare. Norskfödd borger i Finland under danske kungen, åter i Norge 1523 när Gustav Vasa tog Finland. (Schøning: register över släkten Aabo).

Erik bodde på gården Alstahaug. I länsräkenskaperna från 1548 står Erik nämnd i landskyldlista, men inte i leidangslista. Det kan tyda på att han var länsman, för de slapp leidangen. Erik står på lista för skipsskatten 1557 b j daller260. Aboe finns igen i senare led.

Bodde på Alstahaug 1548-57. 1548 betalade han landskyld på 4 spann. Borde ha varit 6 eller 8, nerskrivet? varför? (frk s. 368, Erik Skriver i Stjørdalen 1529).

Axel Gyldenstierne nevner Erik Andersens gård i Trondhjem 17-3. 1564. Denne Erik var da gift med Marit, datter av Jens Tillufsen Bjelke. Erik och Marit døde i pesten 1566. (Axel G levde 1543 till 1603). (Barn II:1, s , Far IV:1, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Anders Eriksen Alstadhaug. Född i Ytterøy, Norge (N). Död 30/6 1602 i Nidaros, Norge (N). (Se II:1, s ).

III:2 ff m

Marit Jensdatter Bielke. Född ca 1535 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 1566. Källor 1) http://www.ohrnell.net/Anor/slaktframeset.htm (Barn II:1, s , Far IV:3, s , Mor IV:4, s )

Gift med föregående ana.

III:3 fm f

Roald Salthamar. Född 1510 i Norge (N). Död i Skogn, Norge (N). Roald på Salthamar, nämnd i skattelistorna från 1548 och 1557. Den enda med namnet Roald i Skogn. (Barn II:2, s )

Gift

Barn:

Gunnil/Gunhild Roaldsdatter Salthamar. Född ca 1535 i Norge (N). Död 24/10 1577 i Skogn, Norge (N). (Se II:2, s ).

III:5 mf f

Johan Trygge. Född ca 1510 i Norge (N). (Barn II:3, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Hans Johansen Trygge. Född före 1550 i Senja, Troms, Norge (N). Död före 18/7 1599 i Ytterøy, Norge (N). (Se II:3, s ).

III:6 mf m

K Halvardsdatter. Född ca 1520 i Trondenes, Norge (N). (Barn II:3, s , Far IV:11, s )

Gift med föregående ana.

III:7 mm f

Hans Helsing. Rådman i Trondheim, Norge (N). Född ca 1520 i Inderöy, Trondheim, Norge (N). Död före 1599. (Barn II:4, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Anne Hansdatter Helsing. Född ca 1555. Död efter 1580 i Ytterön, Trondheim, Norge (N). (Se II:4, s ).

III:8 mm m

Annichen. (Barn II:4, s )

Gift med föregående ana.

Generation IV

IV:1 ff ff

Anders Aaboe. Länshere till Stora Åbo?. Död i Stora Åbo, Jönköping i Sverige (S). (Barn III:1, s )

Gift

Barn:

Erik Andersen Aaboe. Född 1490 i Norge (N), or, Stora Åbo, Jönköping, Småland i Sverige (S). Död 1566 i Innherred, Nord-Trøndelag, Norge (N). (Se III:1, s ).

IV:3 ff mf

Jens Tillufsen Bielke af Gyllarp, till Austråt. Var länsherre i Jämtland (Z). Född ca 1510 i Hunnestad, Skårby, Ystad, Skåne län i Sverige (S). Död 14/10 1559 i Köpenhamn, Danmark (DK). En gammal dansk-norsk släkt, urprungligen skånsk adelssläkt, kanske densamma som Litle. Den förste med säkerhet kände stamfadern var en Josef Andersen i Gyllarp, levande på 1450-talet. Ätten, vars norska förbindelser upphörde efter 1686, då stamgodset Östråt såldes, utslocknade 1868 på manssidan och 1900 på spinnsidan.¶

 

Jens Tillufsen-Bjelke for vid mitten av 1500-talet till Norge och äktade där Lucie Gyldenlöve, dotter till den namnkunniga fru Ingerd till Östråt/Austrått (vid Trondheim i Norge). Lucie och hennes moder drunknade 1555 på en segeltur och Tillufsen-Bjelke ärvde därefter nämnda gods.

Reformationen 1536 gav unga adelsmän från Skåne och Danmark maktpositioner i Norge. Jens Tillufsen-Bielke från Hunnestad var en av dessa. Han gifte sig med en befläckad adelsdam vilken har gått till historien med sitt tragiska kärleksöde med en annan dansk adelsman. Bla a har det uppsatts en opera efter deras, Niels Lykke och Lucie Gyldenlöves, öde under 1500-talets Norge.

 

Jens Thillufsen Bielke, - 1559, Austrått. Släkten Bielke verkar närmast ha hört hemma i Skåne, där den är mycket gammal och utan tvivel identisk med släkterna Galen, Litle och flera där likadant förde de två bjälkarna i vapnet och hörde till Hvide-ättens ättlingar. Av denna släkt skrivs Thilluf Josephsen 1492-1504 till Gyllerup och Hunnestad och hade med sin hustru, Gunhild Ovesdatter Bing, sonen Jens, som förmodligen är född runt sekelskiftet 1500. Han nämns första gången året 1534, då han var i den utvalde ärkebiskop i Lund Torben Billes tjänst. 1536 skrev han under kung Christian III:s recess. 1537 kom han till Norge med hr Truid Ulfstand och Christoffer Hvitfeldt, av vilka han för sina tjänsters skull förlänades med Holms kloster, vilket dock snart blev utbytt med Tuteröens kloster, vilket han behöll till 1556. 1542 blev han också förlänad med Jämtland, som han hade till sin död. Inte långt efter sin ankomst till Norge blev Jens T. gift med en dotter av den kända Fru Ingerd Ottesdatter (Römer) till Austrått vid Trondheim, vilken levde som änka efter Rikshovmästaren Hr Niels Henriksen (Gyldenlöve). Jens Thillufsens hustru hette Lucie Nielsdatter Gyldenlöve och skulle några år tidigare ha äktat sin svåger Niels Lykke, med vilken hon fick en son. Äktenskapet hindrades emellertid av hennes familj som stridande mot den katolska kyrkans bestämmelser, som betraktade förhållandet som kätteri och blodskam, en anklagelse som ändrades något efter reformationen utan dock någon större verkan. Det är förmodligen av denna anledning att Jens Bileke och Lucie Gyldenlöve fick kungligt skyddsbrev för sig och sina barn, samt fribrev för allt tilltal som kungen kunde ha till dem. Liksom de 1552 fick kunglig stadsfästelse på Fru Ingerds brev angående tionde- och fjerdingsgåvor till dem efter Norges lag av gods och pengar efter fader och moder, samt angående Austråtts gård och gods i Örjens prästegäld, som Fru Ingerd redan flera år tidigare hade skänkt till dem. Redan året 1540 skrev sig Jens T. till Austrått och detta gods blev kvar i familjen så länge som de uppehöll sig i Norge, där de under 1600-talet var landets ansenligaste släkt. 1550 skänkte Jens T. och hans hustru ett ”spands leje” i gården Hellem i Stördalen till underhåll för fattiga i Trondheims hospital. Fru Lucie omkom tillsammans med sin mor och en dotter vid en förlist på Sövdefjorden på Söndmöre året 1555. Jens Thillufsen dog under ett uppehåll i Köpenhamn 14 oktober 1559 efter att några dagar tidigare erhållit flera kungliga utmärkelser. Han blev begravd i Nicolai kyrka i Köpenhamn. Det ryktas att Jens T, året 1540 dräpte Kanikern i Trondheim Jens Olufsen Bratt. Eftersom Bratt dog först 1548 är detta rykte osäkert, i så fall har händelsen ägt rum senare. Källor: www.runeberg.org - Dansk biografisk lexikon

 

Läs mer: http://oddso.nvg.org/nsh/t-austraatt.html

 

http://runeberg.org/nfbc/0302.html

 

http://www.hunnestad.org/3f73bb5b-41e8-4ac3-9f1d-76d52e106c2e-29.html

 

Per Nermo [nermo@online.no] e-mail 7/1-2001

Var länsherre i Jämtland (Z). Född ca 1510. Död 14/10 1559 i Köpenhamn, Danmark (DK). En gammal dansk-norsk släkt, urprungligen skånsk adelssläkt, kanske densamma som Litle. Den förste med?säkerhet kände stamfadern var en Josef Andersen i Gyllarp, levande på 1450- talet. Ätten, vars norska förbindelser upphörde efter 1686, då stamgodset Östråt såldes, utslocknade 1868 på manssidan och 1900 på spinnsidan. Jens Tillufsen Bjelke for vid mitten av 1500-talet till Norge och äktade där Lucie Gyldenlöve, dotter till den namnkunniga fru Ingerd till Austrått (vid Trondheim i Norge). Lucie och hennes moder drunknade 1555 på en segeltur och Tillufsen Bjelke ärvde därefter nämnda gods. ?Reformationen 1536 gav unga adelsmän från Skåne och Danmark maktpositioner i Norge. Jens Tillufsen Bielke från Hunnestad var en av dessa. Han gifte sig med en befläckad adelsdam vilken har gått till historien med sitt tragiska kärleksöde med en annan dansk adelsman. Bla har det uppsatts en opera efter deras, Niels Lykke och Lucie Gyldenlöves, öde under 1500-talets Norge. Jens Thillufsen Bielke, - 1559, Austrått. Släkten Bielke verkar närmast ha hört hemma i Skåne, där den är mycket gammal och utan tvivel identisk med släkterna Galen, Litle och flera där likadant förde de två bjälkarna i vapnet och hörde till Hvide-ättens ättlingar. Av denna släkt skrivs Thilluf Josephsen 1492-1504 till Gyllerup och Hunnestad och hade med sin hustru, Gunhild Ovesdatter Bing, sonen Jens, som förmodligen är född runt sekelskiftet 1500. Han nämns första gången året 1534, då han var i den utvalde ärkebiskop i Lund Torben Billes tjänst. 1536 skrev han under kung Christian III:s recess. 1537 kom han till Norge med hr Truid Ulfstand och Christoffer Hvitfeldt, av vilka han för sina tjänsters skull förlänades med Holms kloster, vilket dock snart blev utbytt med Tuteröens kloster, vilket han behöll till 1556. 1542 blev han också förlänad med Jämtland, som han hade till sin död. Inte långt efter sin ankomst till Norge blev Jens T. gift med en dotter av den kända Fru Ingerd Ottesdatter (Römer) till Austrått vid Trondheim, vilken levde som änka efter Rikshovmästaren är Niels Henriksen (Gyldenlöve). Jens Thillufsens hustru hette Lucie Nielsdatter Gyldenlöve och skulle några år tidigare ha äktat sin svåger Niels Lykke, med vilken hon fick en son. Äktenskapet hindrades emellertid av hennes familj som stridande mot den katolska kyrkans bestämmelser, som betraktade förhållandet som kätteri och blodskam, en anklagelse som ändrades något efter reformationen utan dock någon större verkan. Det är förmodligen av denna anledning att Jens Bileke och Lucie Gyldenlöve fick Kungligt skyddsbrev för sig och sina barn, samt fribrev för allt tilltal om kungen kunde ha till dem. Liksom de 1552 fick kunglig stadsfästelse på fru Ingerds brev angående tionde- och fjerdingsgåvor till dem efter Norgeslag av gods och pengar efter fader och moder, samt angående Austråtts gård och gods i Örjens prästegäld, som Fru Ingerd redan flera år tidigare hade skänkt till dem. Redan året 1540 skrev sig Jens T. till Austrått och detta gods blev kvar i familjen så länge som de uppehöll sig i Norge, där de under 1600-talet var landets ansenligaste släkt. 1550 skänkte Jens T. Och hans hustru ett ”spands leje” i gården Hellem i Stördalen till underhåll för fattiga i Trondheims hospital. Fru Lucie omkom tillsammans med sin mor och en dotter vid en förlist på Sövdefjorden på Söndmöre året 1555. Jens Thillufsen dog under ett uppehåll i Köpenhamn 14 oktober 1559 efter att några dagar tidigare erhållit flera kungliga utmärkelser. Han blev begravd Nicolai kyrka i Köpenhamn. Det ryktas att Jens T, året 1540 dräpte kanikern i Trondheim Jens Olufsen Bratt, som misstänktes för delaktighet i mordet på Vincent Lunge. Eftersom Bratt dog först 1548 är detta rykte osäkert, i så fall har händelsen ägt rum senare. Källor: Norskt biografiskt leksikon, Kristiania 1923. Norsk historisk tidskrift III, sid 351 ff. Danmarks adels Aarbog 1887, Personhistorisk tidskrift VI, 1885. (Barn III:2, s , Far V:5, s , Mor V:6, s )

Gift ca 1539 med efterföljande ana.

Barn:

Marit Jensdatter Bielke. Född ca 1535 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 1566. (Se III:2, s ).

IV:4 ff mm

Lucie Nielsdatter Gyldenløve. Född 1515 i Norge (N). Död 1555 i Søvdefjorden, Norge (N). Fru Lucie omkom tillsammans med sin mor och en dotter vid en förlist på Sövdefjorden på Söndmöre året 1555.

Austrått släktgård 1000 år.288 Lucie Gyldenløve ägare till Austrått. Son: Aage Jensson Bjelke ägare till Austrått. Son: Jens Aagesson Bjelke f. 1580, d. 1659. Ägare till Austrått. Söner: Henrik Jenssøn Bjelke och Ove Jenssøn Bjelke (f. 1611, d. 1674) ägare till Austrått. Dotter: Margarethe Aagesdatter Bjelke. Henriks son Christoffer Bjelke var också ägare till Austrått 1680 och kusinen Chr.Fr.v. Marschalk Margarethas son ägare 1703-1716. Före Lucie ägde hennes mor fru Ingegerd Ottesdatter Austrått (gm Nils Henriksson Gyldenløve), bakåt sedan hennes far Otte Matsson Rømer d.y.1463-1508, sedan hans kusin Gjertrud Narvesdatter 1450-1454, sedan hennes far Narve Jepsson 1424-1434, sedan hans mor Elsebe Ottesdatter Rømer (DN.IX nr 320) (gm Jep Fastulvsson 1388-1424). Överlät till sonen Narve 1453. Elsebes mor Gjertrud Erlingsdatter (gm Otte Rømer d.e. 1361-1405), sedan Erling Vidkunnsson (d. 1355). (Barn III:2, s , Far V:7, s , Mor V:8, s )

Gift 1:o ca 1539 med föregående ana.

Gift 2:o med Nils Lykke. Norsk rigsråd 1532. Död 24/12 1534.

IV:11 mf mf

Knight Halvard Engelbrektsson. Född ca 1480 i Trondenes, Troms, Norge (N). (Barn III:6, s , Far V:21, s , Mor V:22, s )

Gift

Barn:

K Halvardsdatter. Född ca 1520 i Trondenes, Norge (N). (Se III:6, s ).

Generation V

V:5 ff mf f

Tilluf Josephsen Bielke, av Gyllarp och Hunnestad. Född ca 1470. Död 1508. Tilluf Bielke var gift med Gunhild Ovesdotter Bing, hon var dotter till Ove Bing på Dybäck, Vemmenhögs h. Tilluf hade minst fyra syskon; Anders Josephsen Bielke skrev sig till Bellinge, Sönder Kirkeby på Falster och namnet Falster ingår därefter som ett tillägg på namnet Bielke på denna gren. Anders Bielke-Falsters söner är kända eftersom de processade om arvslotter på gårdarna Gyllerup (Ingelstad h.) och Hunnestad. Sonen till Tilluf Bielke och Gunhild Bing hette Jens Tillufsen Bielke född c:a 1500, denne var en av 43 ”menige Adell og Ridderskaff udi Schone, Halland och Blegindt” som svurit trohetsed till Christian III år 1536 på Rigsdags-Recessen på Köpenhamns slott. Den som tog över Hunnestad efter Tilluf Bielke var systern Bente Josephsdatter Bielke. Bente var gift med en Jacob Kyrning Myre som nämns i olika dokument 1533 – 1541. Jacob Myre var en Rideman – en sorts kronans budbärare att förmedla kungliga beslut. Adeln och ridderskapet gjorde en förlikning med Borgmästare och Rådh i Lund 1539 på Christian III vägnar. I denna förlikning fanns Jacob Myre till Haenedstedt (Hunnestad) med bland ridderskapet. Deras son Jens Myre nämns bland de stupade i slaget under nordiska sjuårskriget vid Axtorna, Faurås h i Halland den 20 oktober 1565 (Barn IV:3, s , Far VI:9, s , Mor VI:10, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Jens Tillufsen Bielke af Gyllarp, till Austråt. Född ca 1510 i Hunnestad, Skårby, Ystad, Skåne län i Sverige (S). Död 14/10 1559 i Köpenhamn, Danmark (DK). (Se IV:3, s ).

V:6 ff mf m

Gunhild Ovesdatter Bing. Född 1475. (Barn IV:3, s , Far VI:11, s , Mor VI:12, s )

Gift med föregående ana.

V:7 ff mm f

Niels Henriksen Gyldenløve. Rikshovmästare, Norges riges sidste rigshofmester. Född 1458 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 29/12 1523 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). (Barn IV:4, s , Far VI:13, s , Mor VI:14, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Lucie Nielsdatter Gyldenløve. Född 1515 i Norge (N). Död 1555 i Søvdefjorden, Norge (N). (Se IV:4, s ).

V:8 ff mm m

Ingerd/Inger Ottesdatter Rømer. Född 1475 i Fredrikstad, Norge (N). Död 1555 i Sövdefjorden, Norge (N). Norges rigeste godsejer ca 1492. Drunknade på Søvdefjorden under en segeltur till Bergen. Inger Ottesdatter var en intrigemaker og hadde et fabelaktig begjær på gods. Hun la under seg mye gods og len med svigersønnenes hjelp. Hun tok også imot flere svenske flyktninger. Den mest kjente av dem var den såkalte Daljunkeren, han ga seg ut for å være Sten Stures sønn. Hun festet sin datter Ingeborg til han, og så vel kanskje henne som framtidig svensk dronning. Men Daljunkeren ble ikke lenge etter avslørt som en bedrager. De første årene etter 1523 var det et nært vennskap mellom Inger Ottesdatter og Norges siste katolske erkebiskop Olav Engelbrektson. Han var den egentlige styrer nordafjells etter at Kristian 2. hadde forlatt sine riker i 1523. Etter hvert ble det brudd mellom dem, og erkebiskop Olav tok fra henne alle hennes forleninger. Da Kristian 2. kom for å vinne sine riker tilbake tok Olav Engelbrektson hans parti, mens Inger vegret seg. Etter Fredrik 1. død var erkebiskopen den egentlige herre i Norge. I denne tiden ble Austrått plyndret hele tre ganger av erkebiskopens menn. Og av svigersønnene døde Nils Lykke ierkebiskopens fengsel på Steinviksholm julaften 1535, og Vincents Lunge ble drept av erkebiskopens menn 10 dager senere. I april 1537 måtte erkebiskop Olav Engelbrektsson forlate landet. Källor till Rømer-Gyldenløwe-Bielke: Adelsjordebøker i RA. Aktstykker til de norske stændermøders historie 1548-1661 I-III, Oslo 1929-1974. Austrått arkivet i Statsarkivet i Trondheim. Christian den fjerdes Norske lov. Coldevin, Axel: Elingaard, Oslo 1963. Danmarks Adels Aarbog (ulike årganger). Danskt biografiskt leksikon (ulike årganger). Hans P Hosar: Herre og bönder, ved Jens Bjelkes adelsgods kring midten av 1600-talet, Hovedoppgave i historie UiO 1981. Oscar Albert Johnsen: De norske stænder, Christiania 1906. Lensregnskaper i RA. Yngvar Nielsen; Jens Bjelke til Østråt, Chra 1872. Yngvar Nielsens avskrift av Jens Bjelkes brev, UBO Ms fol 3836:3. Erling Ladewig Petersen: Adelig godsdrift i 1600-tallets Danmark, Stockholm 1976. Skattematrikkelen 1647 i-XVII, Oslo 1969-78. Otto Sperling: Dr Otto Sperlings selvbiografi. Utryckte diplomer i RA. (Barn IV:4, s , Far VI:15, s , Mor VI:16, s )

Gift med föregående ana.

V:21 mf mf f

Engelbrekt Eriksson Rustung till Helle. Född ca 1450 i Norge (N). Engelbrekt blev möjligen adlad av Kung Christian I. (Barn IV:11, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Knight Halvard Engelbrektsson. Född ca 1480 i Trondenes, Troms, Norge (N). (Se IV:11, s ).

V:22 mf mf m

Margrethe Oeden. (Barn IV:11, s , Far VI:43, s )

Gift med föregående ana.

Generation VI

VI:9 ff mf ff

Joseph Andersen Bielke, av Gyllarp i Skåne. Död efter 1477. Adeln på Hunnestad har beskrivits som lågadel, men Joseph Andersen Bielke hade enligt Danmarks Adels årsbok anor till riddarsläkterna Hak, Galen, Erlandsen, och till självaste Skjalm Hvide. Joseph Andersen Bielke nämns i första hand skriven till Gyllerup (troligen Ingelstad h.). Joseph Andersen Bielke var gift med en Kirsten Splid. Sonen Tilluf Josephsen Bielke skrev sig även han både till Gyllerup och till Hunnestad år 1496.

 

Bielke eller Bjelke är en ursprungligen dansk adelsätt som också etablerade sig i Norge. Det finns inget påvisbart samband med den svenska adelsätten Bielke. Stamfadern Joseph Andersen Bielke var bland de första riddarna som blev adlade under Kristian I. Via sonen Tilluf Josophsen Bielke är han också stamfader för den norska Bielkeätten. (Barn V:5, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Josephsen Bielke för Bell. Född ca 1450.

Tilluf Josephsen Bielke, av Gyllarp och Hunnestad. Född ca 1470. Död 1508. (Se V:5, s ).

VI:10 ff mf fm

Kirsten Splid (Fasti). Född ca 1440. Död 1470. (Barn V:5, s , Far VII:19, s )

Gift med föregående ana.

VI:11 ff mf mf

Aage Andersen Bing, till Dybæk. Bosatt i Dybäck, Vemmenhögs härad. Född ca 1440. Död 1495. (Barn V:6, s , Far VII:21, s , Mor VII:22, s )

Gift 1:o med Christence/Christine Aagesdatter Sparre.

Gift 2:o med efterföljande ana.

Barn:

Gunhild Ovesdatter Bing. Född 1475. (Se V:6, s ).

VI:12 ff mf mm

Berethe Evertsdatter Moltke. Född 1445. (Barn V:6, s , Far VII:23, s , Mor VII:24, s )

Gift med föregående ana.

VI:13 ff mm ff

Henrik Jensen. Riddare, Riksråd i Norge. Född 1417 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). Henrik snubblade på fadersidan från en adelsbo i Gudbrandsdalen, och var ärkebiskop Aslak Harniktson Bolt. På moderns sida var Henrik från adeln Kane som ägde stora fastigheter på Nordmøre. Henrik "arbetade" till exempel som ett nationellt råd och var Knight/riddare. Han var ett sonson av ärkebiskop Aslak Bolt, och därmed sjönk Gyldenløwe också från Rømeretten på moderns sida. Hans mor enligt senaste forskning var en syster till Riksråden Harnikt Henrikson. (NST-XI, s.264). Men eftersom hans mamma var syster till Aslak Harniktsson Bolt, kanske hon inte är syster till Harnikt Henriksson, när mamman måste gifta sig två gånger, med Henrik och Hartnikt. Se [ http://snl.no/R ømer SNL]. (Barn V:7, s , Far VII:25, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Niels Henriksen Gyldenløve. Född 1458 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). Död 29/12 1523 i Austrått, Sør-Trøndelag, Norge (N). (Se V:7, s ).

VI:14 ff mm fm

Eline Nielsdatter Kane. Född 1420 i Hordaland, Norge (N). Död 10/11 1478 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). (Barn V:7, s , Far VII:27, s , Mor VII:28, s )

Gift med föregående ana.

VI:15 ff mm mf

Otte Matsson Rømer d.y. Född 1463. Död 1508. (Barn V:8, s , Far VII:29, s , Mor VII:30, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Ingerd/Inger Ottesdatter Rømer. Född 1475 i Fredrikstad, Norge (N). Död 1555 i Sövdefjorden, Norge (N). (Se V:8, s ).

VI:16 ff mm mm

Ingeborg Lyderdatter Struts von Bergen. Född 1450. Död 1512. (Barn V:8, s )

Gift med föregående ana.

VI:43 mf mf mf

Biercheland. Biskop. (Barn V:22, s )

Gift

Barn:

Margrethe Oeden. (Se V:22, s ).

Generation VII

VII:19 ff mf fm f

Jep Pedersen för Dizzy. (Barn VI:10, s )

Gift

Barn:

Kirsten Splid (Fasti). Född ca 1440. Död 1470. (Se VI:10, s ).

VII:21 ff mf mf f

Jon Andersen Bing, till Smedstrup. Riddare. Född efter ca 1351. Död 1444. (Barn VI:11, s , Far VIII:41, s , Mor VIII:42, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Aage Andersen Bing, till Dybæk. Född ca 1440. Död 1495. (Se VI:11, s ).

VII:22 ff mf mf m

Edel Andersen Thott Bing (Andersdatter Neb), till Dybæk. Född mellan 1375 och 1435. (Barn VI:11, s , Far VIII:43, s )

Gift med föregående ana.

VII:23 ff mf mm f

Evert Conradsen Moltke, till Lyngby. Född ca 1370 i Danmark (DK). Död efter 1443. Anteckningar: • till Lyngby (-1420-1443-) (Efverød S., Gærds H.) • donerade 1420 (10 februari), som uppstår i Lyngby med sin fru Bodil Truelsdatters samtycke till en gård i Soderton i Lyby S., Frosta H. till Lund domskrift för ett år av Niels Benedictsen och hans döttrar Elsif och Gyde, under förutsättning att att de två går till Efraim överlämnas till honom och hans fru • skrivet till Lyngby • 1443 (30 november) bevittnar Lunde Landsting för Herr Niels Jensen, fortfarande skrivet till Lyngby. Källor: 1. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., [1884-2005]., DAA 1991- 93: 831-36. XVIII - MEDELINEN I DANMARK 2. http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21276&tree=2 3. http://skeel.info/getperson.php?personID=I15960&tree=ks (Barn VI:12, s , Far VIII:45, s , Mor VIII:46, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Berethe Evertsdatter Moltke. Född 1445. (Se VI:12, s ).

VII:24 ff mf mm m

Bodil Troelsdatter Sandberg. Född 1370 i Danmark (DK). Död 10/2 1420 i Ljungby, Gærds Hrd, Skåne. (Barn VI:12, s , Far VIII:47, s , Mor VIII:48, s )

Gift med föregående ana.

VII:25 ff mm ff f

Jens Olavsson. (Barn VI:13, s )

Gift

Barn:

Henrik Jensen. Född 1417 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). (Se VI:13, s ).

VII:27 ff mm fm f

Nicolaus (Nils) Gunnarsson Kane. Riddare, nationellt råd. Född ca 1373 i Tingvoll, Nordmøre, Møre och Romsdal, Norge (N). Död efter 1444 i Tingvoll, Møre och Romsdal, Norge (N). Niels Kane gifte sig med en okänd person. Han föddes omkring 1391. Han var son till Gunnar Thoraldsen Kane och Gyrid Eriksdatter Galtung. Niels Kane dog efter 1444. (Barn VI:14, s , Far VIII:53, s , Mor VIII:54, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Eline Nielsdatter Kane. Född 1420 i Hordaland, Norge (N). Död 10/11 1478 i Gudbrandsdalen, Oppland, Norge (N). (Se VI:14, s ).

VII:28 ff mm fm m

Såleig Torsteinsdatter Maansta. (Barn VI:14, s )

Gift med föregående ana.

VII:29 ff mm mf f

Mads/Mats Jacobsson Rømer. Född 1400 i Stårheim, Nordfjord, Norge (N). Död 1455 i Sigerstad, Norge (N). (Barn VI:15, s , Far VIII:57, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Otte Matsson Rømer d.y. Född 1463. Död 1508. (Se VI:15, s ).

VII:30 ff mm mf m

Gro Alfsdatter Bolt. Född 1398 i Sundby, Akershus, Norge (N). Död 1472 i Manvik, Norge (N). (Barn VI:15, s , Far VIII:59, s , Mor VIII:60, s )

Gift 1:o med föregående ana.

Gift 2:o med Knut Jönsson. Född 1395 i Sund (E).

Generation VIII

VIII:41 ff mf mf ff

Anders Bing, till Smedstrup. Född ca omkr 1315. Död efter 1360. (Barn VII:21, s , Far IX:81, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Jon Andersen Bing, till Smedstrup. Född efter ca 1351. Död 1444. (Se VII:21, s ).

VIII:42 ff mf mf fm

Lucie Aagesdotter Thott. Född ca 1322 i Lund, Malmöhus Län i Sverige (S). (Barn VII:21, s , Far IX:83, s , Mor IX:84, s )

Gift med föregående ana.

VIII:43 ff mf mf mf

Anders Pedersen Neb, till Dybaek. Riddare år 1397. Född mellan 1291 och 1311. Död 1405. (Barn VII:22, s , Far IX:85, s , Mor IX:86, s )

Gift

Barn:

Edel Andersen Thott Bing (Andersdatter Neb), till Dybæk. Född mellan 1375 och 1435. (Se VII:22, s ).

VIII:45 ff mf mm ff

Conrad (Cort) Moltke, till Bjernede. Född ca 1350 i Biendorf, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före 14/4 1390 i Bjernede, Sorø Kommun, Region Själland, Danmark (DK). (Barn VII:23, s , Far IX:89, s , Mor IX:90, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Evert Conradsen Moltke, till Lyngby. Född ca 1370 i Danmark (DK). Död efter 1443. (Se VII:23, s ).

VIII:46 ff mf mm fm

Margrethe Clausdatter. Född före 1350. Död efter 1396. (Barn VII:23, s )

Gift med föregående ana.

VIII:47 ff mf mm mf

Troels Christiernsen Sandberg, av Højrup. Född uppskattat mellan 1305 - 1365. (Barn VII:24, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Bodil Troelsdatter Sandberg. Född 1370 i Danmark (DK). Död 10/2 1420 i Ljungby, Gærds Hrd, Skåne. (Se VII:24, s ).

VIII:48 ff mf mm mm

Mette Sandberg, till Højrup (Stangebjerg). Född uppskattat mellan 1305 - 1365. (Barn VII:24, s )

Gift med föregående ana.

VIII:53 ff mm fm ff

Toralde Gunnarsson Kane II. Statsrådet, rådet för kungarådet. Född ca 1315 i Aulin, Rolfsøy, Sollebu, Norge (N). Död ca 1369. (Barn VII:27, s , Far IX:105, s , Mor IX:106, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Nicolaus (Nils) Gunnarsson Kane. Född ca 1373 i Tingvoll, Nordmøre, Møre och Romsdal, Norge (N). Död efter 1444 i Tingvoll, Møre och Romsdal, Norge (N). (Se VII:27, s ).

VIII:54 ff mm fm fm

Ingrid Torbjørnsdatter Kane. Född ca 1290. Död i Kane i Møre och Romsdal (N). (Barn VII:27, s )

Gift med föregående ana.

VIII:57 ff mm mf ff

Jacob Rømer. (Barn VII:29, s )

Gift

Barn:

Mads/Mats Jacobsson Rømer. Född 1400 i Stårheim, Nordfjord, Norge (N). Död 1455 i Sigerstad, Norge (N). (Se VII:29, s ).

VIII:59 ff mm mf mf

Alv Haraldssøn til Tronstad Bolt. Född 1336 i Thom och Manvik, Norge (N). Död 13/3 1412 i Tronstad, Buskerud, Norge (N). forts. här: http://www.nacksta.com/KOEanlista/ps05/ps05_491.htm (Barn VII:30, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Gro Alfsdatter Bolt. Född 1398 i Sundby, Akershus, Norge (N). Död 1472 i Manvik, Norge (N). (Se VII:30, s ).

VIII:60 ff mm mf mm

Katharina Jonsdatter Sudreim. Född 1378 i Sudrheim, Romerike, Norge (N). Död 1454 i Tronstad, Buskerud, Norge (N). forts. här: http://www.nacksta.com/KOEanlista/ps05/ps05_491.htm (Barn VII:30, s , Far IX:119, s , Mor IX:120, s )

Gift med föregående ana.

Generation IX

IX:81 ff mf mf ff f

Bent Bing, till Smedstrup. Född mellan 1195 - 1315. (Barn VIII:41, s )

Gift

Barn:

Anders Bing, till Smedstrup. Född ca omkr 1315. Död efter 1360. (Se VIII:41, s ).

IX:83 ff mf mf fm f

Aage Tordsen Thott. Bågskytte, riddare. Född före 1257. Död mellan 1335 - 1345. (Barn VIII:42, s , Far X:165, s , Mor X:166, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Lucie Aagesdotter Thott. Född ca 1322 i Lund, Malmöhus Län i Sverige (S). (Se VIII:42, s ).

IX:84 ff mf mf fm m

Kirsten Most Kyrning, af Vidsköfle. Adelsdam. Född ca 1289. (Barn VIII:42, s , Far X:167, s )

Gift med föregående ana.

IX:85 ff mf mf mf f

Peder Offesen Neb, till Egede. Riddare (även känd som "Peder Uffesen Neb"). Född 1325. Död 10/12 1391. (Barn VIII:43, s , Far X:169, s , Mor X:170, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Anders Pedersen Neb, till Dybaek. Född mellan 1291 och 1311. Död 1405. (Se VIII:43, s ).

IX:86 ff mf mf mf m

Ingeborg Nielsdatter Panter. (Barn VIII:43, s )

Gift med föregående ana.

IX:89 ff mf mm ff f

Evert Moltke. Riddare 1350, Dansk riksråd 1360. Född ca 1318 i Penzlin, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före omkr 13/6 1367. Evert Moltke bodde Hegnet, Borup, Ramsø, Roskilde. Han var Rigsmarsk. Deltog i Henning Podebuskes Rigsråd och deltog i presidiet med Henning Podebusk, Tue Galen (Skuld i Skåne) och kansler bisp Niels Jacobsen Ulfeldt. Ägare av Bavelse Castle på Sorø. Kallade 1347 med bror Conrad, 1350 riddare, när han nämndes i biskop Jakob av Roskildes testamente, nämnt 1360 i handens hand, fick A. av Herr Johannes Pikkard kallad Smeker lämnade sitt beskydd i Hegnetsgaard, Assendrup (Ramsø H.), Aashøj (Bjeverskov H.), Dalby (Fakse H.), Skjensved (Ramsø H.) och gudar i Steven H. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1991-93: 815-13. (Barn VIII:45, s , Far X:177, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Conrad (Cort) Moltke, till Bjernede. Född ca 1350 i Biendorf, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före 14/4 1390 i Bjernede, Sorø Kommun, Region Själland, Danmark (DK). (Se VIII:45, s ).

IX:90 ff mf mm ff m

Ellene Olufsdatter Lunge, till Bjernede. Född före ca 1325 i Ølby, Roskilde, Danmark (DK). Död efter 1383. (Barn VIII:45, s , Far X:179, s )

Gift med föregående ana.

IX:105 ff mm fm ff f

Gunnar Toraldesson Kane. Haakon Haakonssons hirdmann, fehirde i Bergen, väpnare och riksråd. Född 1295 i Norge (N). Död 1347 i Norge (N). (Barn VIII:53, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Toralde Gunnarsson Kane II. Född ca 1315 i Aulin, Rolfsøy, Sollebu, Norge (N). Död ca 1369. (Se VIII:53, s ).

IX:106 ff mm fm ff m

Margareta Pedersdatter Sande. Född 1241. Död 1347. (Barn VIII:53, s , Far X:211, s )

Gift med föregående ana.

IX:119 ff mm mf mm f

Jon Martinsson. Född 1350 i West, Sverige (S). Död 1405 i Sudreim, Romerike, Norge (N). (Barn VIII:60, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Katharina Jonsdatter Sudreim. Född 1378 i Sudrheim, Romerike, Norge (N). Död 1454 i Tronstad, Buskerud, Norge (N). (Se VIII:60, s ).

IX:120 ff mm mf mm m

Agnes Sigurdsdatter Sudreim. Född 1350 i Sudreim, Romerike, Norge (N). Död 1404 i Sudreim, Romerike, Norge (N). (Barn VIII:60, s , Far X:239, s )

Gift med föregående ana.

Generation X

X:165 ff mf mf fm ff

Tord Aagesen Thott, till Löddeköping. Född före omkr 1230. Död efter 1288. Enligt författaren till Skånes slott, slott och herrgårdar föddes Thord 1257 och dog 1335. För Løddekøping (Harager Herred) anses 1283 i sin kusin Erkedegnen Hakon Karlsens Testamente; förseglade i 1288 för att veta med Peder Withadrson och ledde den fjärde skölden i rött och guld, väl en ål av Thord Thott, som trodde Bosø kloster, kallades sig vid sin dödsord, Thaat, miles, och gav Guds till Lunds domkyrka. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1900: 409. (Barn IX:83, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Aage Tordsen Thott. Född före 1257. Död mellan 1335 - 1345. (Se IX:83, s ).

X:166 ff mf mf fm fm

Botildis. (Barn IX:83, s )

Gift med föregående ana.

X:167 ff mf mf fm mf

Anders Nielsen Kyrning. Riddare. Född ca 1275. Död efter ca 1333. Anders Nielsen Purgatory (Porse) Känd som 1313 bland styrkorna Peder Porse i Odense, eventuellt Anders Nielsen, nämnd 1314 i förlikningen mellan kungen och Johan Offesen, och som 1326 vid Danehoffet i Helsingborg och sedan skrivet till Nielstrup, förseglade Sir Kong Valdemars Lehns brev till Gert Gert i Sønderjylland och leder sedan 3 Søblade, slutade i 1328 till kung Christoffer, inkluderat 1329 i förlikningen i Tingsted och heter Riddare, nämnde 1333 vid förhandlingarna i Lund med kung Magnus på Herr .. Ludvig Albrechtsen Enkes Vegne. Död en 1333 Makar: Okänd barn: • Jon Andersen Kyrning, till Vidsköfle, av Heireholm • Niels Andersen Granules d. Eft. 1364 • Morten Andersen Kyrning d. Eft. 1349 • Kirsten Gourd av Vidsköfle Källor • Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1901: 222. Länkar • http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I26045&tree=2 • http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Porse/Kyrning.htm (Barn IX:84, s , Far XI:333, s )

Gift

Barn:

Kirsten Most Kyrning, af Vidsköfle. Född ca 1289. (Se IX:84, s ).

X:169 ff mf mf mf ff

Offe Pedersen Neb. Född ca 1300. Död 1361. (Barn IX:85, s , Far XI:337, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Peder Offesen Neb, till Egede. Född 1325. Död 10/12 1391. (Se IX:85, s ).

John Offesen Neb.

X:170 ff mf mf mf fm

Christancia. (Barn IX:85, s )

Gift med föregående ana.

X:177 ff mf mm ff ff

Eberhard (Evert) Moltke d.y. Riddare. Född ca 1274. Död efter 25/7 1328. Riddare i slutet av året 1310. År 1315 medförfattare vid införlivandet av 1307-dokumentet om Niels Ranis konspiration mot King Erik, köpte S. av First Henrik of Mecklenborg Detershagen, 1328 Vittne till King Erik i sitt privilegiumbrev till Rostocks stad. köpte S. A. av First Henrik of Mecklenborg Detershagen 1328 Vittne till kung Erik i hans privilegium till staden Rostock. Kom till Danmark 1315. Död 25 juli 1328. (Barn IX:89, s , Far XI:353, s )

Gift

Barn:

Evert Moltke. Född ca 1318 i Penzlin, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland (D). Död före omkr 13/6 1367. (Se IX:89, s ).

X:179 ff mf mm ff mf

Oluf Olufsen Lunge. (Barn IX:90, s )

Gift

Barn:

Ellene Olufsdatter Lunge, till Bjernede. Född före ca 1325 i Ølby, Roskilde, Danmark (DK). Död efter 1383. (Se IX:90, s ).

Cecilie Olufsdatter Lunge.

X:211 ff mm fm ff mf

Peder Pedersson av Sandøy og Edøy Sande. (Barn IX:106, s )

Gift

Barn:

Margareta Pedersdatter Sande. Född 1241. Död 1347. (Se IX:106, s ).

X:239 ff mm mf mm mf

Sigurd Sudreim. (Barn IX:120, s )

Gift

Barn:

Agnes Sigurdsdatter Sudreim. Född 1350 i Sudreim, Romerike, Norge (N). Död 1404 i Sudreim, Romerike, Norge (N). (Se IX:120, s ).

Generation XI

XI:333 ff mf mf fm mf f

Niels Knudsen Porse (Kyrning). Född ca 1250. Död efter 1305. Om Niels Knudsen Porse (Agroorganism) http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I26053&tree=2 Niels Knudsen Porse | Kyrning [1] Död en 1305 Är knappast annorlunda än Niels Knudsen, som år 1279 sålde gudar till Helgenæs till kapitlet i Århus och 1282 till samma gav Guds hantel H. 1284 var en av domarna som i Nyborg gjorde ordern i en skilje mellan King Erik och Duke Valdemar på Den ena och drottningen Sophie, Ingeborg av Norge och Frøner Jutta och Agnes å andra sidan lagdes ut i 1287 smst. för delikatess i kungens mord och dömd för fred flög till Norge, vid kungens möte i Hindsgavl 1295, återvände till sin guds hus i Helsingborg 1305 före kungens mord. Dömd för mordet på 1287 på Erik Klipping med sin bror Peder och Marsk Stig. Känd 1279 Finderup Lade är känd som den plats där kung Erik Klipping (1259-1286) dödades, ca. 27 år, 22 november 1286 (Sankt Cecilie natt). Det här är det senaste mordet i Danmark på regent eller regeringschef. Finderup är en by sydväst om Viborg. Strax efter döden uppfördes ett skydd på platsen där dödandet hade ägt rum. Det är nu den vanligaste förnuftet att denna skulptur blev Finderups första kyrka. År 1891 uppstod den plats där morden skulle ha ägt rum en minekross, finansierad av poeten och riggen Thor Lange. Korset ligger på den plats där Finderups ursprungliga församlingskyrka låg. Det rivits i mitten av 1500-talet. Mordet måste anses vara oförklarligt. Totalt hittades 56 stabbår på konungens tron, vilket framgår av det faktum att åtta personer har knäckt kungen sju gånger som en ritual. Kungen förrådes i Viborgs katedral, där hans grav var märkt i mitten av kören. På Danehoffet i pinsen 1287 dömdes nio män: Jacobs Jacobs räkning Marsk Stig Andersen Riddare Peder Jakobsen Riddare Peder Porse Riddare Niels Hallandsfar Riddare Niels Knudsen Vapen Rane Jonsen Vapen Aage Knapp Vapen Arved Bengtsen Endast Arved Bengtsen dömdes för deltagande i döden medan resten blev dömdes för råd mot kungens liv. Straffet för er alla var oförmåga. I Christoffer 2: e fästning (1320) bestämdes att brottslingar, deras arvingar och alla vars egendom hade varit felaktigt konfiskerade borde ha sin egendom tillbaka - ett förhållande som bland annat måste ses i det sammanhang som de hade stött Christoffer mot broder Erik Menved. 1891 upptogs av Thor Lange, ett 2,7 m högt granitkors av JB Løffler till minne av händelsen. [1] Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., [1884 - 2005]., DAA 1901: 221. Niels Knudsen (Porse) Riddare. Fader: Knud (Porse) Död: efter 1295 -------------------------------------------------- ------------------------------ anteckningar Ingar Uppkallad tidigare än 1279, då han sålde varor på Helgenaes (Århu. DAN) till kapitlet i Århus, och år 1282 till samma kapitel gav han varor till Stövring hd (Ålbo. DAN). Var 1284 en av domarna, som i Nyborg dömdes i en äktenskapsskillnad mellan King Erik och Duke Valdemar på den ena sidan och drottning Sofie, Ingeborg of Norway och Frøken Jutta o Agnes å den andra. I 1287 dömdes tillsammans med sin far i Nyborg på Fyn (DAN) till engagemang i den danska kung Erik Klippingens död i Finderups ladugård i Jutland förra året, varefter han flydde till Norge där han var tillflykt till den norska kungen. Deltog i kungsmötet på Hindsgavl 1295. Var kanske död när han återigen dömdes för kungens ord 1305 i Helsingborg. Född: För 1279 Äktenskap: Okänt Död: Efter 1305 Ockupation. Dömd för mordet i Erik Klipping 1287 Makar / född: okänt Anders Nielsen Agrogel + Arvid Nielsen Porse Åke Nielsen Porse Dömd för mordet på Erik Klipping 1287 Säljs 1279 varor på Helgenæs till kapitlet i Århus och 1282 till samma gav varor i Støvring H. 1284 var en av domarna som i Nyborg gav order i ett arv mellan King Erik och Duke Valdemar på den en och Drottning Sophie, Ingeborg of Norway och bönderna Jutta och Agnes blev därifrån utvisade i 1287 på samma plats för deltagande i kungens mord och dömdes för fred i Norge, flydde till Norge, vid kongressmötet i Hindsgavl 1295 återvände sin egendom, igen i Helsingborg 1305 för kungens mord. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1901: 221. (Barn X:167, s , Far XII:665, s )

Gift

Barn:

Anders Nielsen Kyrning. Född ca 1275. Död efter ca 1333. (Se X:167, s ).

XI:337 ff mf mf mf ff f

Peder Nielsen Neb. Född efter 1248. Död 4/8 1341. Var 1314 en av domarna i de upproriska herrar och bönder och kallas uttryckligen Peder Nielsen Neb, var samma år svär (hans fars bröder) John och Henrik Offesen, men identisk med Knight Peder Nielsen i Stehag (Haragers H.), som i 1327 var en av de 12 domarna i gräl mellan John Offesen Neb och ärkebiskopen av Lund, förseglade samma år samma John Skjøde till ärkebiskopen i 1329 igen, Sir. John, inklusive Albert Albertsen (Eberstein) s fordringsägare var 1330 en av de tre justiciariiregis i Skåne. (Barn X:169, s , Far XII:673, s )

Gift

Barn:

Offe Pedersen Neb. Född ca 1300. Död 1361. (Se X:169, s ).

XI:353 ff mf mm ff ff f

Eberhart (Evert) Moltke, till Redebas. Riddare. Född ca 1246 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död före 10/3 1310. Nevnt från 1278 oftare till Broder, senast 1284, kan det vara Ærfardius dikt Moltik, som år 1295 bekräftade en av kung Erik i Slangerup, utfärdat Skede, verkar vara en annan medlare av prästen i Neuburg. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1991-93: 807- 3 b. (Barn X:177, s , Far XII:705, s , Mor XII:706, s )

Gift

Barn:

Eberhard (Evert) Moltke d.y. Född ca 1274. Död efter 25/7 1328. (Se X:177, s ).

Generation XII

XII:665 ff mf mf fm mf ff

Knud Nielsen Porse. Född före 1230. (Barn XI:333, s , Far XIII:1329, s )

Gift

Barn:

Niels Knudsen Porse (Kyrning). Född ca 1250. Död efter 1305. (Se XI:333, s ).

XII:673 ff mf mf mf ff ff

Niels Uffesen Neb. Född mellan 1255 och 1287. Död 1312. Var 1308 ett av de hyresvärdar som tågade till Sverige uppvigling och förrädiska lämnade kungen och armén.

Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobe, Teisen., (Danska Adelsforening) [1884-2005]., DAA 1906 300. (Barn XI:337, s , Far XIII:1345, s )

Gift

Barn:

Peder Nielsen Neb. Född efter 1248. Död 4/8 1341. (Se XI:337, s ).

XII:705 ff mf mm ff ff ff

Johann Moltke, till Stridfeld. Riddare. Född ca 1218 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död efter 2/7 1270 i Mecklenburg, Tyskland (D). 1255 är känd för att veta när biskop Rudolph of Scwerin bekräftade Doberans konstitution, 1257 riddare, först och främst John Johan of Mecklenburgs brevbrev till Doberans kloster i Berberbyen, 1260 Bevisad av John Johanssons Försäljning av Varor, 1262 Vittne till Prinsens Engagemang till Lybekkerne och 1266 vid Hans stad Wismar utfärdat ett privilegiumbrev. Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1991-93: 805-1. - (575-2 b.). (Barn XI:353, s , Far XIII:1409, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Eberhart (Evert) Moltke, till Redebas. Född ca 1246 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död före 10/3 1310. (Se XI:353, s ).

XII:706 ff mf mm ff ff fm

von Preen. (Barn XI:353, s , Far XIII:1411, s )

Gift med föregående ana.

Generation XIII

XIII:1329 ff mf mf fm mf ff f

Niels Porse. Född ca 1200. (Barn XII:665, s )

Gift

Barn:

Knud Nielsen Porse. Född före 1230. (Se XII:665, s ).

XIII:1345 ff mf mf mf ff ff f

Uffe Nielsen Neb, fogde och kejserliga tjänsteman. Drots, Erik Klipping´s Drost (även känd som "Offe Nielsen Neb"). Född före 1250. (Barn XII:673, s , Far XIV:2689, s , Mor XIV:2690, s )

Gift

Barn:

Niels Uffesen Neb. Född mellan 1255 och 1287. Död 1312. (Se XII:673, s ).

XIII:1409 ff mf mm ff ff ff f

Matthäus Moltke. Riddare. Född efter omkr 1193 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död ca 1246 i Mecklenburg, Tyskland (D). Ur Wikipedia: Släktet von Moltke är en gammal adel från Mecklenburg. Den har en dansk filial vars medlemmar har spelat en viktig roll i Danmarks historia. En riddare med namnet Matthäus Moltke nämns år 1220. Släktet är säkert med säkerhet från 1254/55 med bröderna och riddarna Fridericus Meltiko och Johannes Moltike. Rasen börjar med Friedrich. Senare finns släktet Moltke i svenska pommern och i sverige, som det kom via Hennig von Moltke under Albrecht 3 i Mecklenburg. Den svenska linjen dödades senare, men andra linjer hittades i Österrike, Bayern, Württemberg och Danmark (där det fortfarande existerar). Linjen på Glorup heter Moltke-Huitfeldt . Adelsvapnet: I sina armar tog de tre svarta uran i guldfält, på hjälmen sju, över sex, guldspett med påfågelfjädrar. Redan omkring 1300 hade släktet sitt fotfäste i Danmark. I Kjeldby kyrka på Møn finns en lögn över Mr .. Henneke Moltke (d. 1326). Sir. Fikke Moltke var 1362 hövdingen på Vordingborgs slott, som han försvarade mot Hansestäderna, med vilken han ofta förhandlade på kungens vägnar. Hans bror, Conrad Moltke, var fader till herr .. Johannes (Henneke) Moltke till Nielstrup och till Herr Evert Moltke, som var Valdemar Atterdags kammare och myr - båda ägde samtidigt Torbenfeld - och till sist till Herr Fick Moltke till Kyse, det fanns en lensman på Riberhus. En annan av de äldre Fikke Moltkes bröder, linsman på Dronningholm på Själland, Herr Albert Moltke, fader till Conrad (Cort) Moltke, som år 1369 hade sitt säte i styrelsen. Det var herrn Varberg, Vordingborg och Stegeborg i Östergötland och spelade en framträdande roll i förhandlingarna som ägde rum i Stralsund mellan kungen och hansstäderna och de efterföljande meningsskiljaktigheterna efter Valdemars Atterdags död Per Ugerup, kallade Moltke, dog omkring 1520, som den sista mannen i den här linjen, "den gamla danska Moltker". Alla nuvarande medlemmar av släktet går ner från Gebhard Moltke till Strietfeld , som fortfarande bodde år 1563. (Barn XII:705, s )

Gift

Barn:

Johann Moltke, till Stridfeld. Född ca 1218 i Mecklenburg, Tyskland (D). Död efter 2/7 1270 i Mecklenburg, Tyskland (D). (Se XII:705, s ).

XIII:1411 ff mf mm ff ff fm f

Konrad von Preen. (Barn XII:706, s )

Gift

Barn:

von Preen. (Se XII:706, s ).

Generation XIV

XIV:2689 ff mf mf mf ff ff ff

Niels Uffesen Neb. Född ca 1220 i Danmark. Död 1250. (Barn XIII:1345, s , Far XV:5377, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Uffe Nielsen Neb, fogde och kejserliga tjänsteman. Född före 1250. (Se XIII:1345, s ).

XIV:2690 ff mf mf mf ff ff fm

Gräfin von Gleichen. Grevinna. Född ca 1230. Död 1256. (Barn XIII:1345, s , Far XV:5379, s , Mor XV:5380, s )

Gift med föregående ana.

Generation XV

XV:5377 ff mf mf mf ff ff ff f

Uffe. (Barn XIV:2689, s )

Gift

Barn:

Niels Uffesen Neb. Född ca 1220 i Danmark. Död 1250. (Se XIV:2689, s ).

XV:5379 ff mf mf mf ff ff fm f

Ernst IV von Gleichen. Riddare, greve. Född ca 1198. Begravd i Stolp, Pomerania, Tyskland (D). Död 16/5 1277 i Gmina Slupsk, Pomerania, Polen. (Barn XIV:2690, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Gräfin von Gleichen. Född ca 1230. Död 1256. (Se XIV:2690, s ).

XV:5380 ff mf mf mf ff ff fm m

Ingeborg Pedersdatter Ulfeldt Gräfin von Gleichen. (Barn XIV:2690, s , Far XVI:10759, s , Mor XVI:10760, s )

Gift med föregående ana.

Generation XVI

XVI:10759 ff mf mf mf ff ff fm mf

Lambert´ll Graf 6. von Gleichen-Tonna (Von Gleichen), räkna von Gleichen - Tonna. (även känd som "Lampert II von Gleichen"). Född ca 1170 i Gleichen, Göttingen, Niedersachsen, Tyskland (D). Död 12/9 1227 i Erfurt, Thüringen, Tyskland (D). Graf von Gleichen, Graf von Tonna, Erfurt och Thüringen, regerade 1191-1227, greve AV Gleichen, Thüringen, Greve AV Gleichen, Greve, 1193 Fogde i Erfurt, Count AV Gleichen. (Barn XV:5380, s , Far XVII:21517, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Ingeborg Pedersdatter Ulfeldt Gräfin von Gleichen. (Se XV:5380, s ).

XVI:10760 ff mf mf mf ff ff fm mm

Gräfin Sophie von Orlamünde. (Barn XV:5380, s )

Gift med föregående ana.

Generation XVII

XVII:21517 ff mf mf mf ff ff fm mf f

I Ernst Graf 3. von Gleichen-Tonna (von Gleichen - Tonna). Greve 1120-1151. Född 1115 i Tyskland (D). Död 29/12 1152. Graf von Tonna (1110) Graf i Thüringen (1114) Vogt von Erfurt (1120) Vogt vom Kloster St. Peter und Paul zu Erfurt (1134) Vogt vom Kloster Gerode (1143) Burggraf von Harburg (1139 und 1148). (+ December 29, 1151). (Barn XVI:10759, s , Far XVIII:43033, s , Mor XVIII:43034, s )

Gift

Barn:

Lambert´ll Graf 6. von Gleichen-Tonna (Von Gleichen), räkna von Gleichen - Tonna. Född ca 1170 i Gleichen, Göttingen, Niedersachsen, Tyskland (D). Död 12/9 1227 i Erfurt, Thüringen, Tyskland (D). (Se XVI:10759, s ).

Generation XVIII

XVIII:43033 ff mf mf mf ff ff fm mf ff

Erwin I Graf von Gleichen-Tonna. Stamfader för Graf von Gleichen-Tonna, Greve 1099-1116. Född ca 1070 i Tyskland (D). Död 1116. Räkningar av Gleichen levde på Wanderslebener slott, som först nämndes i 1088, då den belägrades förgäves av kejsaren Henrik IV. 1631 utdöda manliga linjen av grevarna av Gleichen, och slottet passerade till räkningarna av Hatzfeld. Slottet är idag en slottsruin, som ligger mellan Gotha och Arnstadt med slott Mühlberg och Wachsenburg, är alla tre kallas Gleichen. Der erste bekannte Vertreter des Hauses krig Erwin l. Graf (1099). Graf i Thüringen (1114). Mönch zu Reinhardsbrunn. (* Um 1040, + um 1116). Frau: Heli Burg von Lohra grund 1130 das Kloster Volkenroda. (* Um 1080 + nach 1133) Grabstelle im Kloster Volkenroda. (Barn XVII:21517, s , Far XIX:86065, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

I Ernst Graf 3. von Gleichen-Tonna (von Gleichen - Tonna). Född 1115 i Tyskland (D). Död 29/12 1152. (Se XVII:21517, s ).

XVIII:43034 ff mf mf mf ff ff fm mf fm

Heli Burg von Lohra. Prinsessa. Född ca 1074 i Tyskland (D). Död 1133. (Barn XVII:21517, s , Far XIX:86067, s )

Gift med föregående ana.

Generation XIX

XIX:86065 ff mf mf mf ff ff fm mf ff f

Walprechtum Graf von Gleichen. Född ca 1030 i Foreca. (Barn XVIII:43033, s , Mor XX:172130, s )

Gift

Barn:

Erwin I Graf von Gleichen-Tonna. Född ca 1070 i Tyskland (D). Död 1116. (Se XVIII:43033, s ).

XIX:86067 ff mf mf mf ff ff fm mf fm f

Beringer I Graf von Lohra. Graf von Lohra . Född ca 1057 i Tyskland (D). Död 1120 i Friedrichroda / Reinhardsbrunn, Thüringen, Tyskland (D). (Barn XVIII:43034, s , Far XX:172133, s , Mor XX:172134, s )

Gift

Barn:

Heli Burg von Lohra. Född ca 1074 i Tyskland (D). Död 1133. (Se XVIII:43034, s ).

Generation XX

XX:172130 ff mf mf mf ff ff fm mf ff fm

Agnete von Winsenburg. Född ca 1000 i Foreca. (Barn XIX:86065, s )

Gift

Barn:

Walprechtum Graf von Gleichen. Född ca 1030 i Foreca. (Se XIX:86065, s ).

XX:172133 ff mf mf mf ff ff fm mf fm ff

Dietrich Graf von Linder. Född ca 1027 i Tyskland (D). Död ca 1099. (Barn XIX:86067, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Beringer I Graf von Lohra. Född ca 1057 i Tyskland (D). Död 1120 i Friedrichroda / Reinhardsbrunn, Thüringen, Tyskland (D). (Se XIX:86067, s ).

XX:172134 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm

Uta von Schauenburg und Thüringen. Född 1051 i Thuringen, Tyskland (D). (Barn XIX:86067, s , Far XXI:344267, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXI

XXI:344267 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm f

Ludwig I. "det Bärtige" Graf von Schauenburg, Graf von Thüringen. Född ca 1023. Död 13/6 1080 i Thuringen, Tyskland (D). Begravd i bei Mainz. Louis (ca 980 - efter 1012) var den andra av Karl av Lorraine tre söner och den äldsta av hans andra äktenskap två Adelaide, dotter till en låg rang vasall Hugh Capet. Till skillnad från sin äldre bror Otto, Deres as ärvt pappas hertigdömet Lower Lorraine gick Louis med sin far till Frankrike, där Charles slogs för den franska tronen. De ORO fängslades genom svek av Adalberon, biskop av Laon, av Hugh till Orléans i 991, När Louis var fortfarande ett barn. Hans far dog i fängelse i eller 993, men Louis släpptes. Det påstods av Ferdinand Lot ATT Louis liv efter 995 eller 1000 var helt okänd, men mer forskning SENASTE döda sprida lite ljus över det. Det var William IV i Aquitaine SOM skyddade Louis efteråt, från 1005 tills 1012. Han öppnade slottet i Poitiers två himmel och behandlas himlen som kungligheter, Angående himlen som sanna arvtagare til franska tronen. Louis tecknade även en stadga för Williams som Lodoici Filii Karoli regis. Young Louis drev, så småningom två utnyttjas av Robert II, ärkebiskop av Rouen, SOM var konspirera mot Capetians. Louis fängslades igen, permanent, denna gång till Sens, där han dog. (Barn XX:172134, s , Far XXII:688533, s , Mor XXII:688534, s )

Gift

Barn:

Uta von Schauenburg und Thüringen. Född 1051 i Thuringen, Tyskland (D). (Se XX:172134, s ).

Generation XXII

XXII:688533 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff

Louis Springer, jag, Mark grav Thuringa. Född 1023. Död 13/6 1080. (Barn XXI:344267, s , Far XXIII:1377065, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Ludwig I. "det Bärtige" Graf von Schauenburg, Graf von Thüringen. Född ca 1023. Död 13/6 1080 i Thuringen, Tyskland (D). (Se XXI:344267, s ).

XXII:688534 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm fm

Cacelia Springer. Grevinna. (Barn XXI:344267, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXIII

XXIII:1377065 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff f

Karolus/Charles de France duc de Basse-Lotharingia. (även känd som "Charles / Den Lothringen /", "The Duke Lothringen", "Karel van Laon", "Charles de Laon", "Karl av Laon", "Karl von Laon). Född 953 i Laon, Aisne, Picardie, Frankrike (F). Dog i fängelse 12/6 991 i Orleans, Loiret, Centre, Frankrike (F). Begravd i Maastricht, Limburg, Nederländerna. Hertig i Niederlothringen, hertig av lägre Lorraine, hertig av lägre Lorraine i 977, 3 GR GR SON av Karl den store, 5 G gson av Charles Martel, 688, 4 GGSON AV Pippin den lille., Herzog von Niederlothringen, Koning van Frankrijk, DUKE.

 

CHARLES, son till LOUIS IV "d'Outremer" King of the Franks & hans hustru Gerberga Tyskland (Laon summer 953 i fängelse Orléans 12 juni 991, buren 1001 Maastricht, St Servatius). Twin med sin bror Henri. • Flodoard registrerar tvillingfödsel till "Gerberga regina" i 953 "unus Karolus, altare Heinricus, sed Henricus mox post baptismum defunctus est". [181] Flodoard register krig mellan "Karolum regis Filium fratrem" och "Godefridum atque Arnulfum, Lotharienses COMITES" i 975 [182]. • Förvisad från det frankiska domstolen efter att ha anklagat drottning Emma för äktenskapsbrott med Adalbero biskopen av Laon [183], fastlandet sökte han sin tillflykt till domstolen i kejsar Otto II SOM skapade himmel Duke Nedre Lothringen maj 977 till Diedenhofen. Gesta Episcoporum Cameracensium rekord ATT "Karolum ducem, regis Lotharii fratrem" hade bevilget Lothringen av kejsar Otto [184]. • Under kejsar Otto kampanj mot sin bror kung Lothaire, Charles Duke fångade Laon i 978 och utropades kung av frank staden Theudebert biskopen av Metz [185]. • Han hävdade den franska tronen efter döden av sin bror i 986, och SOM hans brorson i 987:e • Han fångade Laon i [maj] 988, och Reims i [augusti / September] 989, tack vare hans brorson Arnoul ärkebiskop av Reims. • Han fångades till Laon 30 mars 991 med sin fru och barn och tagit två Senlis. Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [186]. Därifrån var de fängslade av Hugues Capet Kung av Frankrike till Orléans, där han dog [187]. • "Otto ... rex" donerade egendom "Vvalbisci i comitatu Karoli Comitis" till Quedlinburg stadsprivilegier av den 6 januari 992 [188]. Det antas thatthis, hänvisar till Charles ex-hertig av Lothringen som ingen annan greve Charles eller Karl er Identifierad i Tyskland vid den tidpunkten. Om detta stämmer, stadgan viser ATT Charles var fortfarande sheetThe med en titel i Tyskland efter hans tillfångatagande av den franska, selvom det var "kommer" i stället för "dux". • Den DÖDSLISTA Liège Saint-Lambert registrerar död "X Kal Jul" av "Karoli Ducis" [189]. Sigebert register ATT "Karolus dux" dog 991 och ATT "Otto filius eius" lyckats i hertigdömet Lothringen [190]. m ([970]) Adelais de Troyes, dotter till [ROBERT Comte de Troyes & hans hustru Adelais [Burgundy]. • Den Historia Francorum Senonensis, hänvisar till hustru "Karolus" som "filiam Herberti Comitis Trecarum" [191]. Förutsatt födelsen av parets äldsta son i 970, Kan inte Se Heribert, son till Robert, hvis födelse dateras till [950]. Det er også Osannolikt två havebeen Heribert [II] Comte de Vermandois, far till Robert, der var inte Comte de Troyes. Settipani föreslår [192] på de Historia måste vara fel och ATT här far Robert Comte de Troyes. Detta skulle inte vara den enda fel i denna källa, som Historia også, hänvisar till "Karolus, frater eius [= Hludovicus] filius Hlotharii regis" vid inspelning hans "arv" i 987 [193]. Den Chronico Richardi Pictavensis også namn "Carolus uxore sua ... philia Herberti Comitis Trecarum" [194], förmodligen baserat på samma källa som Historia. • Hennes namn registreras av Richer, der påstår ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades av Hugues "Capet" kungen av Frankrike [195] . Orderic Vitalis länkar de två uppsättningarna av referenser genom att spela ATT Charles fängslades med sin fru SOM var dotter till Heribert Comte de Troyes [196]. • En intressant twist två detta till synes okomplicerad förklaring av en annan passage i Richer SOM, hänvisar nedsättande två Charles äktenskap med "uxorem den militari ordine Sibi imparem" [197]. Det är vanskeligt föreställa sig denna beskrivning är lämplig til Vermandois / karo ursprung Charles kända hustru. Ferdinand Lot finns föreslagit ATT text innebar ATT Charles var gift två gånger [198]. • Om SÅ andra äktenskap ägde rum, måste det ha skett på höjden av tvisten mellom Charles och hans bror kung Lothar runt [975]. Charles var vid den tiden att utmana sin brors myndighet två regeln, och det är vanskeligt föreställa ATT han skulle försvagas sin egen position genom att contracting en Olika äktenskap. På grundval av de primära källorna hittills konsult, Det ATT fält är otillräcklig grund för slutsatsen ATT hertig Karl gift två gånger. Kommentaren av Richer Kan antagligen forklarte av hans personliga motvilja av Vermandois familjen. Hertig Karl & hans fru hade sex barn: 1. OTTO ([970] -13 i juni [1013-1014], bur Maastricht, St Servatius). De Gesta Episcoporum Cameracensium namn "defuncti Ducis Ottonis, Filii Karoli" [199]. Han efterträdde sin far i 991 som hertig av lägre Lothringen. Sigebert register ATT "Karolus dux" dog 991 och ATT "Otto filius eius" lyckats i hertigdömet Lothringen [200]. De Gesta Abbatem Trudonensium namn "Ottoni Duci Lotharingiæ, Suo consanguineo [= Henricus imperator]" när du spelar sitt motstånd mot "Metensis episcopus Theodericus Secundus" och usurpation av posse i kyrkan Metz (inklusive klostret St Trudo) i 1005 under uppror skratt [201]. Samma text, refererar till Otto lämnar en enda dotter, föreslår SOM ATT han dog snart därefter, selvom det är inte omöjligt de krönika sammanflätar två skilda händelser. I varje fall kan konklusioner dras från denna passage inte vara definitiv eftersom parti krönika i fråga är ofullständig [202]. Vissa bekräftelse finns i Krönika av Alberic de Trois-Fontaines SOM registrerar död "duce ??Ottone, Filio Ducis Karoli" i 1005 [203]. Sigebert også registrerar död "Ottone duce" i 1005, lägga ATT hertigdömet Lothringen var bevilget till "Comiti Godefrido, Filio Godefridi Ardennensis" [204]. Det är dock inte möjligt att behandla Disse passager som avgörande när det gäller tidpunkten för Otto död. Den huvudsakliga inriktningen av ORO texter er inspelning utnämning av kejsaren av Godefroi (son till Godefroi Comte de Verdun) som hertig av lägre Lothringen "mortuo duce Ottone", en händelse SOM redovisas på annat håll som äger rum i 1012. DÖDSLISTA Liège Saint-Lambert registrerar död "VII Id juni" av "Ottonis Ducis" [205]. [M ---. . Om det är korrekt, enligt nedan, Att Otto var far till en dotter, namnet på hans hustru är inte känt] Duke Otto & hans fru hade ett barn möjligt: ??a) [dotter. De Gesta Abbatem Trudonensium poster ATT "Ottoni Duci Lotharingiæ ..." lämnade en enda dotter, som senare identifieras som "Hermegardam Namursi cometissam" [206]. Som framgår nedan, andra källor indikerar kat ATT Ermengarde, hustru till Albert I Comte de Namur, var dotter till hertig Otto far. Källorna behandlades i dokumentet NAMUR ibland känsliga ATT Ermengarde var mor till minst tre av barnen av Comte Albert. Detta skulle vara kronologiskt omöjligt om hon hatar er dotter Duke Otto.] 2. Ermengarde ([970/75] -Efter 1013). Den Genealogica comitum Buloniensium poster ATT "Karolus dux" var far till "Ermengardem en Gerbergam" [207]. Gesta Abbatem Trudonensium, å andra sidan, namn "Hermegardam Namursi cometissam" som enda dotter "Ottoni Duci Lotharingiæ", son till hertig Karl [208]. Skrattet fremgår kronologiskt omöjlig med tanke på de källor behandlades i dokumentet NAMUR SOM certifikat Ermengarde som mor till minst tre av här makes barn. Den Fundatio Ecclesiae S Albani Namucensis är mindre specifik på Ermengarde ursprung nar boxar namn här son "kommer Albertus Secundus, Ortus ex Patre Lothariensi" Med hänvisning till sin mor som "Matre vero Francigena Ermengarde, nobilissimam Francorum Regum prosapiam trahente" [209]. Födelsedatum rad Ermengarde is Foreca utifrån här har er mor till alla Comte Alberts registrerade barn. Här äktenskap datum föreslås av Richer, som inte namnger här bland barn i denna fars Närs familj fängslades i 991: "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote "[210]. Detta förmodligen din önskade ATT här äktenskapet föregick detta fängelse. Det HAR ATT Föreslagna Ermengarde var Albert [I] s andra hustru, som beaktar den sannolika skillnaden i deres åldrar [211]. Om detta stämmer, är det osannolikt ATT det fanns några överlevande barn från sin tidligere äktenskapet som Albert efterträdare (förmodligen hans äldste son) var son till hans efterlevande hustru, förmodligen Ermengarde, vilket framgår av Gesta Episcoporum Cameracensium SOM register ATT "Rotberdo Namurcensi comite "förrått Lambert Comte de Louvain efter slaget vid Hougaerde (daterat två i 1013) och aTT Lambert, fångas upp av" Herimannum ... comitem ", släpptes efter ingripande av" Rotbodi ... Comitis mater "[212]. m (990) ALBERT [I] Comte de Namur, son till Robert [I] Comte de Namur & hans hustru --- (-shortly före 1011). 3. Gerberga ([975] -27 i januari efter 1018, bur Nivelles). Den Genealogica comitum Buloniensium registrerar ATT "Karolus dux" var far till "Ermengardem en Gerbergam", och ATT "Gerberga soror Ermengardis" var mor till "Henricum seniorem den Bursella" [213]. Gesta Abbatem Trudonensium namn "Gerbergam, filiam Karoli Ducis Lotharingia" som hustru till "Lambertus Filius Reyneri Comitis Montensis" Ange ATT Brabant (inklusive Louvain och Bryssel) var här hemgift [214]. Annales Hanoniæ namn "Gebergam filiam Karoli Ducis Lotharingia" som hustru "Lambertus ... kommer Lovaniensis" [215]. "Gerberga" heter som fru "Lantbertum comitem, Filium Ragineri Longicolli" i Gesta av Gembloux Abbey Närs inspelning här makes död, men detta ursprung är inte konstaterar [216]. Sigebert s Chronica rekord i 977 ATT "Lantbertus" gift "Gerbergam filiam Karoli Ducis" [217], men detta datum måste vara felaktig. Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [218]. Detta tyder på ATT Gerberga ännu inte var gift vid denna tidpunkt. Födelsedatum för Gerberga is Foreca på grundval av den sannolika födelsedatum intervall av två härifrån Förmodad barn från Comte Lambert. m (991 eller juice) LAMBERT [I] Comte de Louvain, son till REGINAR [III] Comte de Hainaut & hans fru Adela ([950] -killed i strid Florennes September 12, 1015). 4. Adelais (-Eftermarknad 1012). Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [219]. 5. LOUIS (991 eller efter efter 993). Den Historia Francorum Senonensis registrerar födelse två söner "Hludovicum en Karolum" två "Karolus" medan han var häktad i "Aurelianis civitate" [220]. Efter att hans far fångades, Hugues Capet uppdrag sky två Adalberon biskop av Laon. Hugues återtog himlen i 993 och fängslade himlen Orléans. Rikare register ATT "Karolum ... cum uxore Adelaide en Filio Ludovico, en filiabus duabus, quarum altera Gerberga, Altera Adelaidis dicebatur, necnon en Arnulfo nepote" fängslades [221]. 6. CHARLES (991 eller efter efter 991). Den Historia Francorum Senonensis registrerar födslar av två söner "Hludovicum en Karolum" två "Karolus" medan han var häktad i "Aurelianis civitate" [222]. Han flydde från fångenskap, kanske två hans bror Otto, men ingen ytterligare information har under finns i de primära källorna har hört två belysa hans öde. (Barn XXII:688533, s , Far XXIV:2754129, s , Mor XXIV:2754130, s )

Gift

Barn:

Louis Springer, jag, Mark grav Thuringa. Född 1023. Död 13/6 1080. (Se XXII:688533, s ).

Generation XXIV

XXIV:2754129 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff

Louis Kung av Frankerna. Kung av Frankrike, Kung, Koning Väst Francie (även känd som "Louis av IV / Frankrike /", "Transmarinus", "d'outre-mer", "(d'Outremer)", "d Outremere", "Ludwig IV.", "Lodewijk IV", "Otremeur" "Charles Teutonique" ). Född 10/9 920 i Leon, Champagne, Aisne, Frankrike (F). Död 10/9 954 i Reims, Champagne-Ardenne, Frankrike (F). (Barn XXIII:1377065, s , Far XXV:5508257, s , Mor XXV:5508258, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Karolus/Charles de France duc de Basse-Lotharingia. Född 953 i Laon, Aisne, Picardie, Frankrike (F). Dog i fängelse 12/6 991 i Orleans, Loiret, Centre, Frankrike (F). (Se XXIII:1377065, s ).

XXIV:2754130 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff fm

Gerberga Sachsen. (Barn XXIII:1377065, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXV

XXV:5508257 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff f

Charles III "Simple" King of the Franks. (även känd som "Karolus Simplex", "il Semplice", "den Enfaldige", "Karl den enfaldige", "Charles" Simple"). Född 17/9 879 i Orleans, Loiret, Frankrike (F). Död 7/10 929 i Péronne, Somme, Picardie, Frankrike . Charles III (Simple) Kung av Frankrike (son till Louis II (The Stammerer). Kung av Frankrike och Adelaide av Frankrike ) föddes 17 Sep 879 i Frankrike 344, och dog 7 oktober 929 i Paeronne, Austrasia.He gift Eadgifu ogive England på 919 i England, dotter till Edward i "The Elder" king of England och Aelfled av Wiltshire queen Of England. Anteckningar för Charles III (Simple) Kung av Frankrike:
  Gav sin dotter, Gisella till Rollo, Viking, i syfte att stoppa räder vid kusten. Gav kusten till Rollo att skydda. Rollo blev därmed den första hertig av Normandie. mellan 893 och 929: Charles III var postum son till Louis "Le Begue", och kröntes till kung i 893 av FOUQUES, ärkebiskop av Reims, med fullt stöd av Odon bror Robert, Richard av Burgund, William av Auvergne och Herbert av Vermandois. Baldwin (Baudouin) i Flanders gjorde sin underkastelse senare.

 

Han var en rival av effektiv kungen, greven Eudes som på Odon död i 898, erkända Charles 'rättigheter. Med Fördraget Saint-Clair-sur-Epte (911), Charles gav Normandy till Viking Chief Rollo gör honom första hertig av Normandie, och lugna de Seine Vikings.

 

Det året, 911, Charles blev också kung av Lothringen, vilket kan ha berott delvis på det faktum att hans första fru, Frederuna som bar honom 6 döttrar, var Lotharingia. Han återupplivade titeln Rex Francorum. I 919, när Karl kämpade magyar, ingen av adeln utom Heriveus, ärkebiskopen av Reims skickade honom några trupper för att få hjälp.

 

I 920, Robert ledde en revolt mot Charles. Vissa Lotharingia adelsmän, ledda av Gilbert (Gislebert) son till Ragnar Longneck, förklarade sin självständighet från Charles myndighet. Gilbert åberopade hjälp av den nya härskare i öst Franks, en Saxon känd som Henry "Fowler" ( "l'Oiseleur").

Charles, efter quelling motståndet hos Lotharingia Count Ricoin gjort ett fördrag med Henry i Bonn i 921. De träffades på lika villkor som Rex Francorum Occidentalium (Charles) och Rex Francorum Orientalium (Henry). Charles avsattes 922 av Herbert, greve av Vermandois på döden av hans främsta supporter, Richard i Bourgogne. Charles och hans favorit Hagano flydde att gömma sig i Lothringen. Under hans frånvaro, var Robert valdes kung och kröns av Walter, ärkebiskop av Sens enligt näsan på Heriveus som var på sin dödsbädd (han dog 3 dagar senare). Charles träffade Robert i slaget vid Soissons den 15 juni 923. Robert dödades, men de krafter som leds av hans son Hugh och Herbert av Vermandois besegrade kungens armé och Charles drog sig tillbaka. Den 13 juli 923, var en ny Kung Ralph, den äldsta sonen av Richard justitiarius av Burgund vald kung och smorde i kyrkan St Medard på Soissons av Walter, ärkebiskop av Sens.

Charles III, binamn Karl den enfaldige, franska CHARLES LE SIMPLE (b 17 september, 879 -.. D 7 oktober, 929, Péronne, Fr.), kung av Frankrike (893-922), vars auktoritet kom att bli accepteras av Lorraine och som avgjorde nordmännen i Normandie, men som blev den första karo härskare västra riket att förlora sin krona.

Postuma son till Louis II Stammerer och hans andra hustru Adelaide, Charles var för ung för att överta tronen på döden av hans halvbror, Karloman, i 884 [han avstår från sin ensamrätt efter inbördeskriget i 897], eller att hans kusin, Charles fettet i 888. Charles kröntes på Reims av ärkebiskop Fulk den 28 januari, 893. under regeringstiden av Odo, som hade lyckats Charles, fick han ett erkännande av ett visst antal adelsmän och han fick visst stöd från kejsaren Arnulf; och Odo avstod en del av Neustrien till honom. När Odo dog (1 januari, 898), som erhållits Charles besittning av hela riket.

Charles var starkt påverkad av Robert, bror till den döda Eudes. Det var Robert seger mot nordmännen på Chartres i 911 vilket banade väg för Fördraget Saint-Clair-sur-Epte i 911, genom vilken Charles avstod territorium i området senare känd som Normandy, till Viking ledare Rollo och hans män ; i gengäld blev Rollo en kristen och Charles vasall. Normander som hade en sådan inverkan på Europa i den 11: e och 12-talen var den slutliga produkten av denna uppgörelse. Historien om äktenskapet av sin chef Rollo med kungens syster, Gisela, relaterade av krönikören Dudo Saint Quentin, är mycket tveksamt.

Samma år Charles, på inbjudan av baronerna, intog rike Lothringen, men Neustrian baroner, svartsjuk av tillväxten av den kungliga myndigheten och missnöjda med den tjänst som visas av kungen till hans rådgivare Hagano, uppror och 922 valdes Robert, bror till kung Odo, i stället för Charles. Robert dödades i slaget vid Soissons (923), men segern förblev med hans parti, som valdes Rudolph, hertig av Burgundy, kung. I sin ände betrodda Charles sig Herbert, räkning av Vermandois, som lurade honom och fängslade honom på Château-Thierry och efteråt på Péronne, där han avled den 7 oktober, 929. Kung av Frankrike (893-922), vars auktoritet kom att bli accepterad av Lorraine och som avgjorde nordmännen i Normandie, men som blev den första karo härskare västra riket att förlora sin krona. Postuma son till Louis II Stammerer, Charles var för ung för att överta tronen på döden av hans halvbror, Karloman, i 884 eller hans kusin, Charles fettet i 888. Den 28 januari, 893, men han kröntes till kung av Fulk, ärkebiskop av Reims; och, även om han avstår från sin ensamrätt efter inbördeskrig i 897, död kung Eudes under det följande året förde honom allmänt erkännande som kung. Charles var starkt påverkad av Robert, bror till den döda Eudes. Det var Robert seger mot nordmännen på Chartres i 911 vilket banade väg för Fördraget Saint-Clair-sur-Epte senare samma år, genom vilken Charles avstod territorium, i området senare känd som Normandy, till Viking ledare Rollo och hans män; i gengäld blev Rollo en kristen och Charles vasall. Normander som hade en sådan inverkan på Europa i den 11: e och 12-talen var den slutliga produkten av denna uppgörelse. I 911 också, magnater Lorraine (Lothringen) accepterade auktoritet Charles på döden av den sista karo kungen i öst Franks, Louis barnets. Charles upptagenhet med Lotharingia frågor och fullmäktige aliene ädlingar Neustrien emellertid och 922 de valde Robert kung. Charles dödade Robert i strid i 923 men snart tillfångatagen av Herbert, räkning av Vermandois, som använde honom för hans egen vinning mot Rudolf, Robert son-in-law och den nye kungen. Charles kröntes på Reims 02-28-893 av ärkebiskop Fulk; bedragna av Herbert, greve av Vermandois, fängslades han på Chateau-Thierry och senare vid Peronne där han dog. Han återförenas för sista gången imperium Charlemagne (utom Bourgogne). Han avsattes av Arnulf i 887. Charles först gift maj 907 till Frederuna , dotter till Dietrich, greve i Hamaland. Tillsammans hade de sex döttrar: Ermentrude Frederuna Adelaide [3] Gisela , fru av Rollo (existens tveksamt) Rotrude Hilde Charles gift för andra gången i 919 till Eadgifu av Wessex. Tillsammans hade de en son: Louis IV av Frankrike (10 september 920-10 September 954), som så småningom lyckades till tron West Francia i 936.

Charles hade också flera jävel avkomma: Arnulf Drogo Rorice ( † 976), biskop av Laon Alpais, som gift Erlebold, räkning av Lommegau (Barn XXIV:2754129, s , Far XXVI:11016513, s , Mor XXVI:11016514, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Louis Kung av Frankerna. Född 10/9 920 i Leon, Champagne, Aisne, Frankrike (F). Död 10/9 954 i Reims, Champagne-Ardenne, Frankrike (F). (Se XXIV:2754129, s ).

XXV:5508258 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff m

Eadgifu. (Barn XXIV:2754129, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXVI

XXVI:11016513 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff

Louis II (The Stammerer) King of the West Franks. Kung av Frankrike 846-879. Född 1/11 846. Död 10/4 879 i Compiegne, Oise, Picardie, Frankrike (F). Begravd i Compiègne, Oise, Picardie, Frankrike (F). Ludvig den stammande (den 1 november 846 - 10 april 879, franska: Louis le Begue), var den äldsta sonen av Karl den skallige och Ermentrude av Orléans. Han efterträdde sin yngre bror i Aquitaine i 866 och hans far i Frankrike 877, även om han aldrig kröntes kejsare. Två gånger gift, hade han och hans första fru, Ansgard av Burgund, två söner, Louis (födda 863) och Carloman (födda 866), ORO Varav Blev kungar av Frankrike, och två döttrar: Hilde (född 864) och Gisela (865-884), SOM gift Robert, greve av Troyes. Med sin andra hustru, Adelaide i Paris, hade han en dotter, Ermentrude (875-914) - som var mor till Cunigunde, hustru till pfalzgreven Wigerich av Bidgau; de var förfäder av huset Luxemburg - och en postum son, Karl den enfaldige, SOM vil BLI, långt efter hans äldre bröders död, kung av Frankrike. Han kröntes den 8 december 877 av Hincmar, ärkebiskop av Reims, och kröntes en andra gång i september 878 av Johannes VIII till Troyes medan påven deltog ett råd där. Påven Kan även erbjudas kejsarkronan, men det avvisades. Ludvig den stammande sades två vara fysiskt svag och överlevt sin far genom att bara två år. Han hade Relativt liten påverkan på politik. Han beskrevs "en enkel och söt en, en älskare av fred, rättvisa och religion." I 878 han gåva länen i Barcelona, ??Girona och Besalú två Wilfred den håriga. Hans sista akten var två marsch mot viking SOM var då ett gissel för Europa. Han blev sjuk och dog den 10 april eller 9 April 879 inte långt efter börjar hans sista kampanj. På hans död, hans riken fordelt mellom hans två söner, Carloman och Louis. (Barn XXV:5508257, s , Far XXVII:22033025, s , Mor XXVII:22033026, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Charles III "Simple" King of the Franks. Född 17/9 879 i Orleans, Loiret, Frankrike (F). Död 7/10 929 i Péronne, Somme, Picardie, Frankrike . (Se XXV:5508257, s ).

XXVI:11016514 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff fm

Adelaide i Paris. Född ca 855. Död mellan 880 och 893. (Barn XXV:5508257, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXVII

XXVII:22033025 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff f

Karl II/Charles "den skallige" Western kejsaren. Född 13/6 823 i Frankfurt, Darmstadt, Hesse, Tyskland (D). Dog (medan de passerar pass Mont Cenis) 6/10 877 i Mont Cenis, Brides-les-Bains, Savoie, Rhône-Alpes, Frankrike (F). Enligt uppdelningen av Imperial områden av Fördraget Verdun 11 augusti 843, han Blev CHARLES II "le Chauve" King of the West Franks. Charles gifte Ermentrude, dotter till Odo I greve av Orléans i 842. Hon dog i 869. I 870, Charles gifte Richilde av Provence, SOM var härstammade från en adlig familj Lorraine. Med Ermentrude: • 1. Judith (844-870), gift först med Ethelwulf av Wessex, dels med Ethelbald av Wessex (här styvson) och för det tredje med Baldwin I Flandern • 2. Ludvig den stammande (846-879) • 3. Charles barnets (847-866) • 4. Lothar (848-865) munk i 861, Blev Abbot av Saint-Germain • 5. Carloman (849-876) • 6. Rotrud (852-912), en nunna, abbedissa i Saint-Radegonde • 7. Ermentrud (854-877), en nunna, abbedissa i Hasnon • 8. Hildegard (född 856, dog ung) • 9. Gisela (857-874) Med Richilde: • 1. Rothild (871-929), gift först med Hugues, greve av Bourges och andra med Roger, räkning av Maine • 2. Drogo (872-873) • 3. Pippin (873-874) • 4. en son (född och dog 875) • 5. Charles (876-877) (Barn XXVI:11016513, s , Far XXVIII:44066049, s , Mor XXVIII:44066050, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Louis II (The Stammerer) King of the West Franks. Född 1/11 846. Död 10/4 879 i Compiegne, Oise, Picardie, Frankrike (F). (Se XXVI:11016513, s ).

XXVII:22033026 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff m

Ermentrude d´Orléans. Född 27/9 823 i Orléans, Loiret, Centre, Frankrike (F). Död 6/10 869 i Paris, Frankrike (F). Begravd i St Denis, Aude, Frankrike (F). https://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=da&u=http://www.geni.com/people/Kirsten- Splid/6000000013093871719&prev=search

Ermentrude av Orléans (även Hirmentrude eller Irmintrud) (27 september 823 - 6 oktober 869) var drottning Franks av detta äktenskap två Charles det skalligt, helig romersk kejsare och kung av West Francia. Hon var dotter till Odo, greve av Orleans och hans hustru, Trude Engel. Hon och Charles gifte sig 842. Deras barn var: Judith (844-870), gift först med Ethelwulf av Wessex, dels med Ethelbald av Wessex (här styvson) och för det tredje med Baldwin I Flandern Ludvig den stammande (846-879) Charles Barn (847-866) Lothar (848-865) munk i 861, Blev Abbot av Saint-Germain Carloman (849-876) Rotrud (852-912), en nunna, abbedissa i Saint-Radegonde Ermentrud (854-877 ), en nunna, abbedissan Hildegard av Hasnon (född 856, dog ung) Gisela (857-874) Ermentrude hade en gåva för broderi och ett intresse för religiösa stiftelser. Här man presenterar här klostret Chelles. Hon separerade från sin make när han kördes här Rebellious bror William i 866, och drog två liv ett nunnekloster. Ermentrude begravdes i Basilique Saint-Denis, Paris, Frankrike. (Barn XXVI:11016513, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXVIII

XXVIII:44066049 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff

Louis I "den fromme/le Pieux" Emperor. (även känd som "Ludwig der Fromme", "Louis le Pieux", "Kejsare Louis I le Pieux AV Franken", "Kejsare Louis fromma", "Keizer Ludvig som Fromme", "Louis mässan", "Louis debonaire och King of Aquitaine "den fromme"," det fromt"," den fromme") . Född 16/4 778 i Casseneuil, Lot-et-Garonne, Aquitaine, Carolingian Empire, Frankrike (F). Död 20/6 840 i Ingelheim. Begravd i Metz. Louis I "det fromt", kejsaren av Det heliga romerska väldet i 814 efterträdde sin far Karl. I 817, arrangerade han för successionen efter hans död genom att dividera imperium bland hans tre söner. Efter hans första fru dog, Louis gifta sig igen, och en fjärde. (Barn XXVII:22033025, s , Far XXIX:88132097, s , Mor XXIX:88132098, s )

Gift 1:o med Ermengarde av Hesbaye.

Gift 2:o med efterföljande ana.

Barn:

Karl II/Charles "den skallige" Western kejsaren. Född 13/6 823 i Frankfurt, Darmstadt, Hesse, Tyskland (D). Dog (medan de passerar pass Mont Cenis) 6/10 877 i Mont Cenis, Brides-les-Bains, Savoie, Rhône-Alpes, Frankrike (F). (Se XXVII:22033025, s ).

XXVIII:44066050 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm

Judith av Bayern. Född ca 805 i Altdorf (nära Weintgarten). Död 19/4 843 i Tours (nuvarande departementet d'Indre-et-Loire), (nuvarande regionen Centre), Frankerriket. Drottninggemålen av Franks, prinsessan av Bayern, Kejsarinna, heliga romerska Emperess, kejsarinna av det heliga romerska riket, Princess, Empress of the Franks, fru av kejsaren av det heliga romerska riket. (Barn XXVII:22033025, s , Far XXIX:88132099, s , Mor XXIX:88132100, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXIX

XXIX:88132097 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff f

Karl den Store (Carolus Magnus, Rex Francorum & Imperator Romanorum). (även känd som "Karolus Magnus", "Karl en stor", "Karl" ). Född 2/4 742 i Okänd - troligen i nutidens Belgien eller Tyskland. Död 28/1 814 i Aachen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). Begravd i Aachen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). Karl den Store (Engelska: Karl den Store, tyska: Karl der Grosse, franska: Charles le Grand, latin: Carolus Magnus, nederländska: Karel de Grote), King of Neustria (768-771), King of the Franks (771-814) king of langobarderna (774-814), och kejsaren av romarna (800-814). Han var den äldsta sonen av Pippin III och Bertrada av Laon. King of the Franks från AD 768 två 814 och "Kejsaren av romarnas från 800 två 814 Konung OCH kejsare, Römischer Kaiser (800-814); 768 König des Fränkischen Reiches, Rex Francorum & Imperator, Karl den store, kung av Franks, helig romersk kejsare. (Barn XXVIII:44066049, s , Far XXX:176264193, s , Mor XXX:176264194, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Louis I "den fromme/le Pieux" Emperor. Född 16/4 778 i Casseneuil, Lot-et-Garonne, Aquitaine, Carolingian Empire, Frankrike (F). Död 20/6 840 i Ingelheim. (Se XXVIII:44066049, s ).

XXIX:88132098 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff m

Hildegard av Vinzgouw. Född 758 i Schwaben (nuvarande Baden-Wuerttemberg), Tyskland (D). Dog i komplikationer från födelsen av denna nionde barn 30/4 783 i Thionville, (Närvarande Département de la Moselle) (nuvarande Lorraine), Frankrike (F). Begravd i Metz. (Barn XXVIII:44066049, s , Far XXX:176264195, s , Mor XXX:176264196, s )

Gift med föregående ana.

XXIX:88132099 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm f

Welf I. (även känd som "Guelph", "Guelfe", "Hwelf", "Welf", "Welfrenchonik", "av Altdorf & Bayern", "Altorf", "Räkna Welf", "av Allemania" ). Född 776 i Metz. Död 825 i Schwaben, Frankerriket (inom Tyskland) . Begravd i Bayern Schwaben, Frankerriket. (Barn XXVIII:44066050, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Judith av Bayern. Född ca 805 i Altdorf (nära Weintgarten). Död 19/4 843 i Tours (nuvarande departementet d'Indre-et-Loire), (nuvarande regionen Centre), Frankerriket. (Se XXVIII:44066050, s ).

XXIX:88132100 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm m

Hedwig Abbess av Chelles. Abbedissa i Chelles. Född ca 780 i Altdorf, Mittelfranken, Bayern, Frankerriket. Död 19/4 843 i Bayern, Frankerriket. Begravd i Bayern länder, Tyskland. Hertiginna av Bayern; Abbedissa av Chelles efter 820 Äbtissin von Chelles u.825, abbedissa i Chelles, hertiginna av Bayern, Abbesse de Chelles. Hedwig, hertiginna av Bayern. Hedwig (c 778 -. Efter 833) var en Saxon ädel kvinna, hustru till greve Welf I och mor-in-law av kejsaren Ludvig den fromme genom sitt äktenskap två Judith, hennes dotter.

 

Hon var möjligen född till Altdorf i de frankiska landar i Alamannia (dagens Tyskland). Enligt förfrågnings Bishop Thegan Trier, hon var en medlem av Saxon hög adel, dotter till greven Isambart. Hon hade en syster Adalung des Franken, halvbror Hunfrid I Recia e Istrien, och bror Guelph, greve av Andech. I hennes senare i livet (ca 826) hon fremgår som abbedissa i Chelles nära Paris. Det är dock osäkert om hon hade allerede blivit änka då. (Barn XXVIII:44066050, s , Far XXX:176264199, s , Mor XXX:176264200, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXX

XXX:176264193 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff

Pépin III Kung av Frankerna. (även känd som "Pepin kort", "Pepin Caroling dy", "King Pepin kort frank och borgmästare i palatsen i Neustria och Austrasien", "Pâepin le Bref", "Pepin Short, Pepin dy"). Född 714 i Jupille-sur-Meuse, Liege, Liège, Vallonien, Belgien. Död 24/9 768 i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). Begravd i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). King of the Franks, borgmästare i palatsen i Neustria och Austrasien kung Pepin av Frankrike, Rei dos Francos, (Rey de los Francos, Mayordomo del Palacio de Neustria, Mayordomo del Palacio de Austrasien) Foi rei dos franc (751-768 ). Foi o primeiro rei när din. Pepin eller Pippin (714 - 24 September 768), kallas kort och ofte kallad Pepin dy eller Pepin III, var borgmästare i slottet och hertigen av frank från 741 och King of the Franks från 751 två 768. Han var far till Karl. Han var son till Charles Martel, borgmästare i slottet och hertigen av frank, och Rotrude Trier (690-724). Maktövertagande: Pepin far, Charles Martel, dog 741. Han fordelt regeln om frankriket mellom Pepin och hans äldre bror, Karloman, hans överlevande söner genom sin första hustru Carloman Blev borgmästare i Palace of Austrasien, Pepin Blev borgmästare i slottet av Neustria. Grifo, Charles son med sin andra hustru, Swanahild (även känd som Swanhilde) krävde en del av arvet, men han fängslades i ett kloster av hans två halvbröder. Liksom i frank sfären enhet riket var i huvudsak i samband med en person av kungen, Carloman två säkra denna enhet höjt Merovingian Child två tronen (743). I 747 beslöt han två gå i kloster. Detta lämnade Francia i händerna på Pepin som ensam borgmästare i slottet och Dux en princeps Francorum, en titel härrör från hans farfar och namne Pepin av Heristal. Vid tidpunkten för Carloman pensionering, Grifo flydde hans fängelse och flydde två Duke Odilo av Bayern, SOM var gift med Hiltrude, Pepin syster. Pepin lägga ner revolten förnyade del av sin halvbror och lyckats helt återställa gränserna för riket. Under omorganisationen av Francia av Charles Martel DUX en princeps Francorum var befälhavare arméer riket, udover Sina administrativa uppgifter som borgmästare i palatset, och särskilt befälhavare för stående guard SOM Charles Martel hat börjat behålla årets runda sedan Toulouse i 721. Första karo king: Pepin var föremål för beslutninger av Childric SOM hat bara titeln kung men ingen ström. Childric var betragtet ett skämt av folket. Eftersom Pepin hade kontroll över stormän och allvarligt hatar kungens makt, nu tog han två Pope Zachary den suggestiva fråga: I gælder kungarna i Franks SOM inte längre besitter kungamakten, är detta sakernas tillstånd korrekt? Hårt pressade av langobarderna, påven Zacharias välkomnade denna före frank as Med sigte till att avsluta en oacceptabel sakernas tillstånd, och att lägga konstitutionella grunden för utövandet av kungamakten. Påven Svarte ATT SÅ sakernas tillstånd var inte korrekt. De facto makt är mer viktiga än de jure makt. Efter detta beslut tronen förklarades vakant. Kronan fick himlen inte av påven utan av frankerna. Ifølge gammal sed Pepin var helt enkelt Valda konung frank av en sammansättning av frank ledande-män, med en stor del av sin armé till hands (vid på de adel benägen inte två ära den påvliga tjuren), och smorde Soissons, stad Boniface, ärkebiskop av Mainz, der, alongwith hans systerdotter, Saint Leoba, var en domstol rådgivare. Samtidigt Grifo fortsatte hans uppror, men så småningom dödades i slaget vid Saint-Jean de Maurienne i 753. Child III avsattes, håret rakat bort och han var begränsad till ett kloster. Han var den siste av merovingerna. Utbyggnad av frank sfären: Pepin lagt två sin makt efter Stefan II rest hela vägen till Paris för att smörja himlen i en påkostad ceremoni på Saint Denis Basilikan, skänka på himlen ytterligare titeln Patricius Romanorum (Patrician av romarna). Som förväntad livslängd var kort i tyska mark dagar och Pepin ville familjen kontinuitet, smorde påven også Pepin söner, Charles (småningom känd som Karl) och Carloman. Pippin den lille första stora handling var att gå i krig mot Lombard kungen Aistulf, SOM hade en expansiv politik i Ducatus Romanum, som en partiell ersättning för påvlig stöd i sin strävan efter kronan. Segrande, tvingade han Lombard kungen att återvända egendom som beslagtagits från kyrkan och bekräftade påvedömet i besittning av Ravenna och Pentapolis, den så kallade Donation av Pepin hvor Kyrkostaten var startade. I 759, körde han saracenerna av Gallien med erövringen av Narbonne och sedan konsolideret hans makt yderligere stad integrerande Aquitaine i riket. I och med Narbonne, och formellt annektera Aquitaine (hvis status var alltid beroende på styrkan av här suzerains), avslutade han arbetet med sin far med undantag för en sista uppgift: helt dämpa saxarna. Han förberedde sig för krig mot sig själv Närs hans hälsa begyndte misslyckas, och DERMed, var detta sista uppgiften kvar till sin son, den store Karl. Pepin dog under en kampanj och fördes till Saint Denis två begravas nära helgon i 768 och begravd där i basilika med sin fru Bertrada. Pepin begravdes "utanför ATT ingång [Saint Denis Basilikan] Ifølge hans önskningar, nedåt, för synder sin far Charles Martel." Den frankiska riket fraktionerades Ifølge Saliska lagen mellom hans två söner: Karl den store och Carloman I. Historisk yttrande OFTA ömmar två regardeless himlen som mindre son och mindre tvåbarnsfar större men, även om en stor man i sin egen rätt. Han fortsatte två bygga upp den tunga kavalleriet SOM hans far hat börjat. Han upprätthöll stående armé ATT hans far hade hittat nødvendigt skydda riket och utgör kärnan i dess fulla armé i krigstid. Han inte bara behållit sin fars politik innehåller morerna, körde han sig själv över och över Pyrenéerna med erövringen av Narbonne. Han fortsatte sin fars utbyggnad av frank kyrkan (missionsarbete i Tyskland och Skandinavien) och infrastrukturen (feodalism) ATT skulle försöka ryggraden i medeltida Europa. Hans styre, medan inte lika stor som Enten sin fars eller son, var historiskt viktiga och till stor nytta til Franks som ett folk. Det kan hävdas Thanks ATT Pepin antagande av kronan, och titeln Patrician av Rom, var förebud om sin sons kejserliga kröning SOM Regel ses som grundandet av det heliga romerska riket. Han Thanks gjort karo de jure vad hans far hade gjort dem de facto förskottsskatten härskande dynastin av frankerna och strömmen är större delen av Europa. Även om inte känd som en stor general, var han obesegrad under sin livstid. (Barn XXIX:88132097, s , Far XXXI:352528385, s , Mor XXXI:352528386, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Karl den Store (Carolus Magnus, Rex Francorum & Imperator Romanorum). Född 2/4 742 i Okänd - troligen i nutidens Belgien eller Tyskland. Död 28/1 814 i Aachen, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). (Se XXIX:88132097, s ).

XXX:176264194 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm

Bertha/Bertrada Broadfoot de Laon ("au Grand Pied" de Laon, reine des Francs ). Drottning av Frank. Född 727 i Laon, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais, Picardie, Frankrike (F). Död 12/6 783 i Choisy, Haute-Savoie, Auvergne Rhône-Alpes, Frankrike . Frank drottning, grevinnan, vv.727ALT B QUEEN OF FRANKS, frank drottning, hertiginna av Laon, Condesa de Laon, drottning, Grevinne, grevinnan, drottning av frankerna, Comtesse de Laon, Frensh drottning av Laon, grevinna, Reine v. 754, Countess av Laon, franska Drottning. Bertrada av Laon, också kallad Bertha Broadfoot (jfr latin: Regina stränga aucae dvs drottningen med svan fot), (710/27 - 12 juli, 783) var en frankisk drottning. Hon föddes i Laon, i dagens Aisne, Frankrike, dotter till Caribert av Laon. Hon gifte sig med Pepin kort, son till frank Borgmästare av slotten Charles Martel i 740, selvom facket inte canonically sanktionerad förrän flera år senare. Elva år senare, 751, Pepin och Bertrada Blev kungen och drottningen av frankerna, EFTER Pepin framgångsrika kupp mot frank Merovingian monarker. Bertrada och Pepin är kända två haven hade fyra barn, tre söner och en dotter: av dessa, Charles (Karl), Carloman och Gisela levde två vuxna huva, Medan Pepin dog i späd ålder. Karl den store och Carloman skulle ärva de två halvorna av SINA fars rike da Han dog, och Gisela Blev en nunna. Bertrada bodde vid hovet av detta äldste son Charles, och Ifølge Einhard Sina relation var utmärkt. Hon rekommenderade han gifta sig med sin första hustru, Desiderata, en dotter till Lombard kungen Desiderius, men han snart frånskild här. Einhard hävdar detta var den enda episoden ATT någonsin ansträngda relationer mellom mor och son. Bertrada levde med Karl Tills här död 783; kungen begravda här i Saint Denis Basilikan med stora utmärkelser. (Barn XXIX:88132097, s , Far XXXI:352528387, s , Mor XXXI:352528388, s )

Gift med föregående ana.

XXX:176264195 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff mf

Gerold von Vinzgau Graf im Kraichgau und Anglachgau. Född ca 725 i Anglachgau (inom Baden-Wuerttemberg), Schwaben, Frankerriket (nuvarande Tyskland) . Dödades i en strid mot Avars 784 i Frankerriket (nuvarande Tyskland). Hans härkomst är okänd. • Vissa forskare spekulerar på NAMN- skäl att Han skulle havebeen en son Gerold i Mayenne . • Gerold Ier den Vintzgau den franska Wikipedia citerar Pierre Riche för förslaget ATT han var son till en Agilulf kanske son Théodon, SOM var son till en annan Agilulf. Pierre Riche, karo, Tabell V: Familjer av Bayern och Alemannia. • Alternativt kan han havebeen son Hado von Vintzgau och Gerniu av Schwaben. Detta Hado var en släkting till Agilulf. Gerold Ier den Vintzgau den franska Wikipedia, Gerold von Anglachgau den tyska Wikipedia (besökt 29 December 2012) listar några föräldrar, men en tidigare version stal tydligen då Hado av Vintzgouw och Gerniu av Schwaben. (Barn XXIX:88132098, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Hildegard av Vinzgouw. Född 758 i Schwaben (nuvarande Baden-Wuerttemberg), Tyskland (D). Dog i komplikationer från födelsen av denna nionde barn 30/4 783 i Thionville, (Närvarande Département de la Moselle) (nuvarande Lorraine), Frankrike (F). (Se XXIX:88132098, s ).

XXX:176264196 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff mm

Emma av Alemannia. Hertiginna av Schwaben. Född 726 i Alamannia (nuvarande Baden-Württemberg), Frankerriket (inom Tyskland) . Död 23/4 783 i Schwaben (nuvarande Baden-Württemberg), Frankerriket (inom Tyskland) . Emma (730-789), dotter till Hnabi, hertig av Alamannia. I 757, Emma gift Gerold av Vinzgouw.

 

Anmärkningar: Det finns ingen indikation på några tillförlitliga källor att-program där Imma föddes, eller när hon dog. Hon är från Alamannia SOM Inom ligger Schwaben (nuvarande Baden-Württemberg). Här man var från Kraichgau, en Alamannian tillstånd ligger nära Anglachgau i Schwaben. Det finns ingen rimlig indikation på att hon någonsin hade sett Aachen (även hennes dotter senare skulle blivit ganska bekant med staden).

 

(Barn XXIX:88132098, s )

Gift med föregående ana.

XXX:176264199 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mf

Isembart i Thurgau. Graf i Sachsen und im Thurgau 774-779, "Lord of Altorf" Herr auf Altdorff . Född ca 750 i Narbonne, Aude, Languedoc-Roussillon, Frankrike (F). Död 806 i Friuli, Sachsen, Tyskland (D). (Barn XXIX:88132100, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Hedwig Abbess av Chelles. Född ca 780 i Altdorf, Mittelfranken, Bayern, Frankerriket. Död 19/4 843 i Bayern, Frankerriket. (Se XXIX:88132100, s ).

XXX:176264200 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mm

Theodrada St Quentin Abbedissa i Herford. Född ca 755 i Frankrike (F). Död 806 i Frankrike (F). (Barn XXIX:88132100, s , Far XXXI:352528399, s , Mor XXXI:352528400, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXXI

XXXI:352528385 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff f

Charles Martel "Hammer" ("Martel" Borgmästare av slotten). Född 23/8 686 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 22/10 741 i Quierzy, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais Picardie, Frankrike (F). Begravd i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). Borgmästare i palatsen i Austrasien & Neustria 714-741, hertig av frankerna 717, chef för frank vid slaget vid Tours 732, Duke och Prince av Franks, Fränkischer Hausmeier, Herzog Franken, Kuningas, Duc des Austrasiens, frank kung.

 

Charles "The Hammer" Martel var defacto kungen av frankerna 737-741 (Officiellt var han Duke och Prince of frankerna). Han var också känd som en stor allmänhet och är mest känd för sin seger i slaget vid Tours i SOM Han besegrade en invaderande muslimska armén och Stoppad norrut islamisk expansion i Västeuropa. (Barn XXX:176264193, s , Far XXXII:705056769, s , Mor XXXII:705056770, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Pépin III Kung av Frankerna. Född 714 i Jupille-sur-Meuse, Liege, Liège, Vallonien, Belgien. Död 24/9 768 i Saint-Denis, Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). (Se XXX:176264193, s ).

XXXI:352528386 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff m

Rotrude. Född ca 694. Död 724 i Quierzy, Département de l'Aisne, Picardie, Frankrike (F). Rotrude, Rotrou eller Chrotrudis (c690-724), hustru till Charles Martel. Här anor är spekulativ och Har mycket omdiskuterad. Olika rekonstruktioner gör här dotter (1) Saint Leutwinus , biskop av Treves, (2) Rupert I, räkning av Wormsgau, (3) Roger, hertig av Le Mans, (4) Robert de Bourgogne, och (5) Lambert, räkna d 'Hesbaye. - Justin Swanstrom, September 19, 2010.

Stiftelsen för medeltida släktforskning säger: "CHROTHRUDIS, dotter --- ([690] -725). Annales Laureshamenses spela död i 724 av" Hortrudis "[160]. Den Annales Mosellani rekord död 725 av" Chrothrud "[161]. Settipani citerar en namnlista i Liber confraternitatum augiensis as läser delvis" Karolus maior Domus, Pippin rex ... Karolus imperator ... Ruadtrud, Ruadheid, Svanahild regina, Bertha regina, Hiltikart regina, Fastrat regina, Liutkart regina ... " . Han træffer Uppenbara kopplingar mellan "Karolus maior domus ... Svanahild regina", "Pippin rex ... Bertha regina" och "Karolus imperator ... Hiltikart regina, Fastrat regina, Liutkart regina", härleda ATT "Ruadtrud, Ruadheid" måste available länkas logiskt två "Karolus maior domus" Fordi av order hvor namn sedan stal. Annales Petaviani rekord död 725 av "Chrotrudis", men inte ange att hon var Charles hustru ". (Barn XXX:176264193, s )

Gift med föregående ana.

XXXI:352528387 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm f

Charibert Comte de Laon. Född mellan 687 och 690 i Laon, (Nuvarande Département de l'Aisne), Duché d'Austrasie (nuvarande région Picardie), Frankrike (F), . Död XX/4 747 i Laon (nuvarande Département de l'Aisne), Frankrike (F). Begravd i Saint-Denis, Departement de Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). (Barn XXX:176264194, s , Mor XXXII:705056774, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Bertha/Bertrada Broadfoot de Laon ("au Grand Pied" de Laon, reine des Francs ). Född 727 i Laon, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais, Picardie, Frankrike (F). Död 12/6 783 i Choisy, Haute-Savoie, Auvergne Rhône-Alpes, Frankrike . (Se XXX:176264194, s ).

XXXI:352528388 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm m

Gisela? Bertrada?. Drottning, grevinnan av Laon. Född ca 690 i Foreca. Död i Saint-Denis, Departement de Seine-Saint-Denis, Île-de-France, Frankrike (F). (Barn XXX:176264194, s )

Gift med föregående ana.

XXXI:352528399 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mm f

Bernard de Saint Quentin (d'Herstal), Abt von St. Quentin. Född 725 i Austrasien, Frankrike (F). Död 784 i Austrasien (nuvarande Lorraine), Frankerriket . (Barn XXX:176264200, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Theodrada St Quentin Abbedissa i Herford. Född ca 755 i Frankrike (F). Död 806 i Frankrike (F). (Se XXX:176264200, s ).

XXXI:352528400 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff fm mm m

Gunde Linda d'Alsace (Herzogin von Alema Kingdom). Född 713 i Alsace. (Barn XXX:176264200, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXXII

XXXII:705056769 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff

Pépin II d´Heristal. Borgmästare i Palace of Austrasien (även känd som Heristal", "de Dikke", "Le Gros, Mellanöstern, det mer ung, The Fat, Pippijn", "Pepino", "Pepin dy", "Pepin II Mellanöstern den Heristal"', "'den Middelste" , "Pippin den yngre"). Född 635 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 16/12 714 i Belgien. Begravd i Liege, Vallonien, Belgien. Borgmästare i Palace of Austrasien från 680 två 16 december 714, och Neustria och Burgundy från 687 två 695, Duke och Prince av Franks, var "DUX" och "princeps Francorum", hertig av Austrasien, Frankische Hofmeijer, borgmästare i Palace of Austrasien. Pepin (även Pippin, Pipin eller Peppin) av Herstal (c. 635-16 December 714) var borgmästare i Palace of Austrasien från 680 två hans död och Neustrien och Burgundy från 687 två 695. Han available första borgmästare av slottet till "regera" som hertig och Prince of frank och han överlägset överskuggat Merovingian Rois fainéants. Pepin, som ibland kallas pepin II, var sonson och namne av Pippin I den äldre av äktenskapet av Pippin I: s dotter Begga och Ansegisel, son Arnulf av Metz. Att äktenskapet förenade de två husen i Pippinids och Arnulfings SOM skapat vad som skulle kunna kallas den karolingiska dynastin. Pepin II troligen född i Herstal (Heristal), modern Belgien (där hans maktcentrum låg), Vari hans binamn (ibland "av Heristal"). Som borgmästare i Austrasien, Pepin och Martin, hertigen av Laon, slogs Neustrian borgmästare Ebroin, SOM hade mönster på alla Frank. Ebroin besegrade Austrasians till Lucofao (Bois-du-Fay, nära Laon) och var nära att förena alla frank under hans styre; Men han var mördad i 681, offer för en kombinerad attack av hans många fiender. Pepin direkt slöt fred med sin efterträdare, Waratton. Men Waratton efterträdare, Berthar och Neustrian kungen Theoderik III, der, sedan 679, var nominella kung av alla Franks, gjorde krig mot Austrasien. Kungen och hans borgmästare var avgörande Besegrade i slaget vid Tertry (Textrice) i Vermandois i 687. Berthar och Theoderik med Drew sig till Paris, där Pepin följas och så småningom tvingas på dem ett fredsavtal med konditione ATT Berthar lämna sitt kontor. Pepin skapades borgmästare i alla tre frankriken (Austrasien, Neustria och Burgundy) och begyndte kalla sig hertig och Prince av Franks (Dux en princeps Francorum). Under de följande gräl, Berthar dödade sin mor-in-law Ansfled och flydde. Hans fru Anstrude gift Pepin äldste son Drogo, hertig av champagne, och Pepin plats i Neustria säkrades. En annan version - Använda mer samtida källor - sier kunne förhandla om fred med Pépin , Anseflede hat här son-in-law mördad och gift Enten hennes dotter, Anstrudis (änka Berthechar), eller här barnbarn, Adaltrudis (dotter till Berthechar och Anstrudis) till Drogo , äldste son Pépin .Se Anseflede, Anstrudis, Adaltrudis & borgmästarna i Palace of Neustrien Project Sharon 2015] Under de närmaste åren, Pepin dämpad alemannerna, friserna, och Franconians, vilket dem Inom franksfär. Han også begyndte att evangelisera Tyskland. I 695, placerade han Drogo i den burgundiska borgmästaren fartyget och hans andra son, Grimoald i Neustrian en. Omkring 670, Pepin hade gift Plectrude ärvde der hat betydande egendomar i Mosel. Hon var mor till Drogo champagne och Grimoald, ORO av dem dog innan SINA far. Men Pepin også hade en älskarinna som heter Alpaida (eller Chalpaida) som bar himmel två söner: Charles och barn Brand. Strax före Pepin död Plectrude overbevist sky två arvlös hans oäktingar till förmån för sin sonson, Theudoald, son Grimoald, SOM var fortfarande ung (och mottaglig två Plectrude kontroll). Pepin dog plötsligt en ålder den 16 december 714, till Jupille (i modern Belgien). Hans Legitima barnbarn Påstådda sig två vara Pepin sanna efterföljare i och med hjälp av Plectrude, försökte bevare ställning borgmästare i palatset efter Pepin död. Dock hade Charles vunnit favör bland Austrasians, primært för sin militära förmåga och evne två hålla sig själv väl levereras med bytet från sin Conquest. Trots de ansträngningar som två Plectrude tystnad här konkurrents barn genom att fängsla himmel, han Blev den enda borgmästare i slottet och de facto härskare över Francia efter ett inbördeskrig SOM varade i mer än tre år efter Pepin död. (Barn XXXI:352528385, s , Far XXXIII:1410113537, s , Mor XXXIII:1410113538, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Charles Martel "Hammer" ("Martel" Borgmästare av slotten). Född 23/8 686 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 22/10 741 i Quierzy, Aisne, regionen Nord-Pas-de-Calais Picardie, Frankrike (F). (Se XXXI:352528385, s ).

XXXII:705056770 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff fm

Alpais. Född 635 i Liege, Vallonien, Belgien. Död 16/12 714. Begravd i Jauche, Vallonien, Belgien. Andra hustru Peppin II, konkubin, bihustru Borgmästare av slotten i Österrike, Kallades "den Sköna Calpaida" The Sköna Chalpaida (Alpais.) (Alpaïde.) (Konkubin två Pepin II), Prince, Concubin, mor Charles Hammer, gemål av Pepin av Hers. (Barn XXXI:352528385, s )

Gift med föregående ana.

XXXII:705056774 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff fm fm

Bert Rade de Prüm. Född 670. (Barn XXXI:352528387, s )

Gift

Barn:

Charibert Comte de Laon. Född mellan 687 och 690 i Laon, (Nuvarande Département de l'Aisne), Duché d'Austrasie (nuvarande région Picardie), Frankrike (F), . Död XX/4 747 i Laon (nuvarande Département de l'Aisne), Frankrike (F). (Se XXXI:352528387, s ).

Generation XXXIII

XXXIII:1410113537 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff f

Ansigisel de Metz. Borgmästare i Palace of Austrasien. Född 602 i Metz, Moselle, Lorraine-Champagne-Ardenne-Lorraine, Frankrike (F). Mördad av Gundewin 662 i Siegburg, Köln, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). Begravd i Andenne, Vallonien, Belgien. Ansegisel (även Ansgise) (ca 602 eller 610 - mördade före 679 eller 662) var son till Saint Arnulf, biskop i Metz och hans hustru Saint Doda. Han tjänade kung Sigbert III Austrasien (634-656) som en hertig (latin dux, en militär ledare) och domesticus. Han dödades någon gång före 679, dödades i en fejd med sin fiende Gundewin. Han gifte sig någon gång efter 639 två Saint Begga, dotter till Pippin av Landen. (Barn XXXII:705056769, s , Far XXXIV:2820227073, s , Mor XXXIV:2820227074, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Pépin II d´Heristal. Född 635 i Herstal, Liège, Vallonien, Belgien. Död 16/12 714 i Belgien. (Se XXXII:705056769, s ).

XXXIII:1410113538 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff m

Abbesse d'Andenne Begga de Landen. Född 2/6 613 i Landen, Vlaams Gewest, België. Död 17/12 693 i Andenne, provinsen Namur, Vallonien, Belgien. Begravd i Saint Begga s Collegiate Church i Andenne, Andenne, provinsen Namur, Vallonien, Belgien. Saint Begga (Begue, Båda) (615-693), dotter till Pippin av Landen, borgmästare i palatset Austrasien, och hans hustru Itta. Hon byggde ett kloster till Andenne sur Meuse. Hon vördas som ett helgon (6 september och 17 december). (Barn XXXII:705056769, s , Far XXXIV:2820227075, s , Mor XXXIV:2820227076, s )

Gift med föregående ana.

Generation XXXIV

XXXIV:2820227073 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff ff

Arnoul. Biskop i Metz (även känd som "Arnoul (St Arnoul)" den Heristal "biskopen av Metz"). Född 13/8 582 i Nancy, Lorraine, Frankish kungariket. Död 18/7 640 i Metz, Austrasien, Lorraine, Frankrike (F). Maire du Palais d'Austrasie, 29 biskop i Metz, Évêque de Metz, Dux vid Schelde, Duc de Moselle, Marquis d'Anvers, Evêque de Metz, moine, Maire du palais d'Austrasie (629/39), biskop av Metz, rådgivare til Merovingian domstol Austrasien, Senator. Arnulf (eller Arnoul), biskop i Metz. Vördas i romersk-katolska kyrkan Feast 18 juli skyddshelgon av öl bryggning, Stammvater und Hausheiliger där Karol. (Barn XXXIII:1410113537, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Ansigisel de Metz. Född 602 i Metz, Moselle, Lorraine-Champagne-Ardenne-Lorraine, Frankrike (F). Mördad av Gundewin 662 i Siegburg, Köln, Nordrhein-Westfalen, Tyskland (D). (Se XXXIII:1410113537, s ).

XXXIV:2820227074 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff fm

Saint Dode de Metz. (Barn XXXIII:1410113537, s )

Gift med föregående ana.

XXXIV:2820227075 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff mf

Pippin de Landen. (även känd som "Pepin le Vieux", "Pepin The Old", "Pippin av Landen", "Pippin den äldre"). Född 580 i Landen, Vlaams Gewest, Belgique. Död 21/2 639 i Metz, Moselle, Lorraine-Champagne-Ardenne-Lorraine, Frankrike (F). Borgmästare i Palace of Austrasien för Chlothar II och Dagobert, 1st hertig av Brabant, Maire du Palais d'Austrasie (626-629), borgmästare i palatset av Clothary II, borgmästare i Palace of Austrasien, borgmästare i palatset av Austrasien, Fränkisch Hofmeier. Pepin (även Peppin, Pepin, eller Pippin) i Landen (c. 580-27 februari 640), även kallad den äldre eller gamla, var borgmästare i Palace of Austrasien under Merovingian konungen Dagobert I från 623 två 629. Han available borgmästaren i Sigibert III från 639 Fram till sin egen död. Pepin far heter Carloman av krönikan av Fredegar, den främsta källan till hans liv. Hans binamn kommer från hans sannolika födelse: Landen, modern Belgien. Han kallas ibland Pepin I och hans andra smeknamn (Elder och gamla) kommer från sin position i toppen av familjen kallas Pippinids efter himlen. Genom förbindelsen av hans dotter Begga två Ansegisel, en son till Arnulf av Metz, var klaner i Pippinids och Arnulfings förenas, vilket ger upphov till en familj SOM vil småningom styra Franks som Karo. I 613, flera ledande magnater Austrasien och Burgundy övergav Brunhilda, store-farmor och regent av SINA kung, Sigebert II, och vände två Chlothar II av Neustrien för stöd, lovar inte att stiga i försvar av drottningen-regent och erkänna Chlothar som rättmätiga härskare och väktare den unge kungen. Chief bland disse ledande men var Warnachar II, Rado, Arnulf och Pepin. Skrattet två beskrevs av Fredegar som "två mäktigaste baronerna i Austrasien" och de gjorde några avtal med Chlothar till Andernach. Men medan Rado bekräftades som borgmästare i Austrasien och Warnachar i Bourgogne, Pepin inte modtage hans belöning Fram 623, var da Han utsågs borgmästare i Austrasien efter Chlothar gjorde hans unga son Dagobert kung där. Arnulf, hans livslånga vän, utsågs rådgivare til ny kung tillsammans himlen. Pepin lovordades av hans samtidens för hans goda regering och kloka råd. Även om vissa fiender försökte två varv kungen mot himlen, var Sina tomter folierad och Pepin kvar på god fot med kungen Fram 629, När, för grunner okänd, avgick han (eller var pensionerad) till sina egendomar, där han stannade för nästa årtionde, tills Dagobert död. På hans död, kom Pepin ut i pension två ta på mayoralty i Austrasien för arvtagare Sigibert III och två har utsikt över fördelningen av finans mellom Sigibert och hans bror, Clovis II, och hans steg mor Nanthild, SOM var förhandsbesked om skatt på Clovis "vegne i Neustria och Bourgogne. Sigebert andel av arvet var godo kapitulerade, delvis Fordi av vänskapen mellan Pepin och burgundiska borgmästare i palatset, aega. Pepin och Arnulf efterträdare som chef rådgivare til kung, Cunibert, biskop av Köln, fick skatten till Compiègne och tog tillbaka till Metz. Inte långt efter, ORO Pepin och aega dog. Han var så populär i Austrasien att, även om han aldrig kanoniserad, var han sedan stal som ett helgon i vissa martyrologies. Hans festmåltiddag var 21 februari. Han lämnade två döttrar och två söner med sin Lika berömda hustru, Itta: 1. Begga, gift ovannämnda Ansegisel och senare helgonförklarad
  2. Gertrud, indtastet klostret Nivelles startade stad här mor, også senare helgonförklarad
  3. Grimoald senare borgmästare i slottet som sin far
  4. Bavo (eller allowin), Blev en eremit och senare helgonförklarad (Barn XXXIII:1410113538, s )

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Abbesse d'Andenne Begga de Landen. Född 2/6 613 i Landen, Vlaams Gewest, België. Död 17/12 693 i Andenne, provinsen Namur, Vallonien, Belgien. (Se XXXIII:1410113538, s ).

XXXIV:2820227076 ff mf mf mf ff ff fm mf fm fm ff ff ff ff ff ff mm

Saint Itta de Nivelles. (även känd som "Berga", "IDA", "Idoberga", "Iduberga", "Itta", "Itte", "Iduberga Metz" "," Iduberga. "", "Iduberga van Nijvel", "Itta av Metz," ). Född 592 i Landen, Flemish Brabant, Flandern, Belgien. Död 8/5 652 i Nivelles, Vallonska regionen, Belgien. Grundare av klostret Nivelles Nivelles, ABT 0591 - 0652, Eerste abdis van Nijvel, Abbesse Nivelles, po smierci Meza Pepina zalozyla Klasztor benedyktynek w Nivelles. zostala Pierwsza opatka, Abbedissa av Nivelles, Abdes. Saint Iduberga (Itta, Ittaberga, Yduberga, IDA) (592-652 till Nivelle). Efter död här make Pépin, på inrådan av missionsbiskop i Maastricht Saint Amand, hon startade benediktinska nunneklostret till Nivelles, med ett kloster under abbedissa. Hon själv indtastet det och installerade dottern Gertrude som abbedissa, kanske efter avgående posten själv. Hon vördas som ett helgon (8 maj). Annals Laubienses (11-talet) säger att hon var syster till Saint Modoald, ärkebiskop av Treves, från en Senatorial familj från Aquitaine. Vita Modoaldi (12-talet) säger Modoald hade en syster Saint Severa och en systerdotter Saint Modesta, abbedissa i öronen för att Treves. Dessa relaterade källor Kan inte vara tillförlitliga. (Barn XXXIII:1410113538, s )

Gift med föregående ana.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.